Hoppa till huvudinnehåll

“Jag är stolt över att jobba här” - Yalla-trappan i Malmö ger invandrarkvinnor jobb

Tre kvinnor med huvudduk lagar mat i ett storkök.
Zaina Doulani gör en kall sås för en buffé. Yalla-trappans cateringkök levererar mat bland annat till företag, evenemang och fester. Tre kvinnor med huvudduk lagar mat i ett storkök. Bild: Yle/Linda Söderlund matlagning,Catering,storkök,Huvudduk,Slöja

Yalla-trappan ger jobb till medelålders kvinnor med låg utbildning - och företaget lyckas växa och anställa fler. Hemligheten är bland annat tillsvidareanställningar och att kvinnorna får bära slöja på jobbet.

I ett ljust cateringkök i stadsdelen Rosengård i Malmö jobbar drygt tio kvinnor. Nästan alla bär en vit slöja som täcker håret.

- Yalla, yalla, pausen är slut! Nu ska vi göra piroger!, ropar en av förmännen till praktikanterna, som just haft lunchpaus.

“Yalla” är arabiska och betyder ungefär “kom igen!”. Det är dags att fortsätta göra klart dagens beställningar och förbereda för resten av veckan.

Kvinnor med huvuddukar lagar mat i ett storkök.
Kvinnor med huvuddukar lagar mat i ett storkök. Bild: Yle/Linda Söderlund matlagning,Catering,integration

- Yalla-trappan betyder så mycket för mig, det här är mitt första jobb i Sverige. Jag hade erfarenhet av matlagning, men jag har inte sådan utbildning. För mig är det en stor chans att få jobba här, säger Zaina Doulani.

Doulani är en av de fyra förmännen i cateringköket. Samtidigt som hon gör en sås med grillad aubergine, ger hon råd till en kollega hur hon ska krydda en annan sås.

Porträttbild på Fatme Ibrahim, Mona Mahdi och Zaina Doulani.
Fatme Ibrahim, Mona Mahdi och Zaina Doulani jobbar alla som förmän i köket. Porträttbild på Fatme Ibrahim, Mona Mahdi och Zaina Doulani. Bild: Yle/Linda Söderlund porträtt

- Det känns som en stor familj här. Vi planerar tillsammans och bestämmer tillsammans och ingen använder någon makt. Jag känner mig fri också och jag är stolt över att jobba här, säger Doulani.

Många kvinnor har aldrig varit anställda tidigare

Stadsdelen Rosengård i Malmö lyfts ofta fram som ett av de områden där integrationen har misslyckats totalt. 90 procent av invånarna i Rosengård är invandrare och stadsdelen präglas av hög arbetslöshet och kriminalitet.

Det sociala företaget Yalla-trappan är däremot exempel på ett integrationsprojekt som har lyckats över förväntningarna.

- Det har gått strålande! En av anledningarna är att vi jobbar med tillsvidareanställningar. Man blir trygg i sin anställning och vet att den här varar så länge jag vill. Det gör att man också vill vara med och bidra och kämpa för sin egen och andras framtid, säger Therese Frykstrand, verksamhetsledare på Yalla-trappan.

En kvinna med huvudduk går förbi ett bostadshus där det står Yalla-trappan ovanför dörren.
I en vanlig lägenhet i ett bostadshus i Rosengård har Yalla-trappan en lunchrestaurang. En kvinna med huvudduk går förbi ett bostadshus där det står Yalla-trappan ovanför dörren. Bild: Yle/Linda Söderlund Malmö,Slöja,invandring,Rosengård

Yalla-trappan riktar sig till invandrarkvinnor som inte har arbetat tidigare. Många har varit hemma länge med barn och det är först i medelåldern som de får ett arbetsliv.
Jag är muslim och har slöja och det finns många platser där de inte vill ha slöjor

Yalla-trappan är ett kooperativ, där alla anställda får vara med och bestämma, och samtidigt är det också ett socialt företag. Vinsterna återinvesteras i företaget och ger möjlighet att anställa fler.

- Då vi startade 2010 anställdes åtta kvinnor - en på 50 procent och resten på 25 procent. Sedan dess har verksamheten vuxit och nu har Yalla-trappan 36 anställda och nästan alla jobbar 100 procent, berättar Frykstrand.

“Det finns många platser där de inte vill ha slöjor”

På Yalla-trappan jobbar de anställda med matlagning, städning och sömnad. Det är sådana färdigheter som kvinnorna hade redan på förhand och på Yalla-trappan har kunskaperna professionaliserats.

I ett storkök rör en kvinna med svart huvudduk i en kastrull på spisen och en annan kvinna håller en skål med tomater.
I ett storkök rör en kvinna med svart huvudduk i en kastrull på spisen och en annan kvinna håller en skål med tomater. Bild: Yle/Linda Söderlund storkök,Catering,matlagning,integration

Yalla-trappan började som ett projekt och lyfts ofta fram som ett lyckat sätt att integrera invandrarkvinnor på arbetsmarknaden. Många grupper kommer på studiebesök för att de vill veta vad Yalla-trappan gör rätt.

- Den här målgruppen kvinnor som aldrig har arbetat tidigare, och som inte är tjugo år längre, är en grupp som många har svårt att få ut i sysselsättning. Och som socialt företag har man många gånger svårt att överleva, så det är det de frågar om, säger Frykstrand.

Om man bara sitter hemma vet man inte hur de andra lever och hur man ska leva med dem

Zaina Doulani håller med om att det många gånger är mycket svårt för invandrarkvinnor att få jobb i Sverige.

- Jag är muslim och har slöja och det finns många platser där de inte vill ha slöjor. Här på Yalla-trappan har ingen frågat mig om jag är muslim eller inte, eller har slöja eller inte. Det finns många kvinnor som har utbildat sig, men som går hemma. De har tyvärr ingen chans att få jobba i Sverige, säger Doulani.

Hon berättar att de kvinnor som har slöja kanske kan få ett vikariat eller bli timanställda, men att de sällan får ett fast jobb.

Arbetande mamma vill vara förebild för barnen

Fatma Elzein är en av de kvinnor som har jobbat på Yalla-trappan ända sedan starten. Hon har åtta barn och femton barnbarn, och genom att jobba vill hon vara en förebild för dem.

- Jag tycker att det är bra att man kommer ut i samhället. Vi kommer från olika kulturer och då är det bra att kunna lära sig om varandras kulturer. Om man bara sitter hemma vet man inte hur de andra lever och hur man ska leva med dem, säger Elzein.

Porträtt på Fatma Elzein.
Fatma Elzein jobbar i lunchrestaurangen. Hon säger att hon gör mat hela dagen, först på jobbet och sedan hemma, och det trivs hon med. Porträtt på Fatma Elzein. Bild: Yle/Linda Söderlund personporträtt

Kvinnorna har olika nationaliteter och modersmål, men på jobbet talar de svenska. För dem som vill finns det möjlighet att få språkkurser på arbetstid.

- Jag hoppas alla kvinnor får möjligheten att komma ut och jobba, det är bättre för dem, säger Elzein.

- Vad betyder det för din familj att du jobbar här?

- De är stolta över att jag jobbar här. Jag tänker att mina barn och barnbarn också ska jobba, på samma sätt som deras mamma gör.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes