Hoppa till huvudinnehåll

Nu skärps kraven - vi måste bli mycket bättre på att sortera våra sopor

Tomma, smutsiga plastflaskor i en hög.
Plastflaskor och plastförpackningar måste få nytt liv. Tomma, smutsiga plastflaskor i en hög. plastavfall

Visste du att Finland är sämre än både Polen och Litauen på att återvinna och kompostera avfall?

Siffrorna talar sitt tydliga språk: Finland återvinner eller komposterar bara 42 procent av det kommunala avfallet, medan Litauen återvinner 50 procent och Polen 44 procent.

Också Sverige och Danmark är bättre än Finland på att återvinna. Där komposteras eller återvinns omkring hälften av det kommunala avfallet.

En hand håller i en soppåse och slänger i ett bananskal.
En hand håller i en soppåse och slänger i ett bananskal. Bild: Mostphotos/ lev dolgachov återvinning,banan,Sopor,avfallssortering,sortering,avfall,bioavfall,Soppåsen,plastpåsar,Matsvinn,skräp,skal,Städa,matrester

Men en återvinningsgrad på 40-50 procent räcker inte och EU driver nu fram en förändring.

I mitten av april klubbades det nya avfallsdirektivet om cirkulär ekonomi igenom i EU-parlamentet och Finland hör till de länder som påverkas.

Hur noga sorterar du själv dina sopor? Gå direkt till vår enkät i slutet av artikeln!

Det finns klart uppsatta mål

De nya reglerna innebär att Finland måste bli mycket bättre på återvinning.

Om sju år (2025) måste 55 procent av hushållens och företagens avfall återvinnas eller komposteras. Tio år senare ska nivån ligga på 65 procent.

Plasthinkar som ligger och skräpar på en strand.
Plasthinkar som ligger och skräpar på en strand. Bild: Mostphotos Sopor,plast,skräp,orange,skräp i naturen

Det här kan sättas i relation till EU-landet Tyskland som redan nu har en återvinningsgrad på minst 66 procent och har kommit längst i EU på den här punkten.

Sämst fungerar återvinningen på Malta där bara 8 procent av avfallet återvinns. Rumänien och Grekland har också mycket att förbättra med en återvinningsgrad på 15-17 procent.

Malta är en av Europas sydligaste utposter.
Maltas sopsortering fungerar dåligt. Malta är en av Europas sydligaste utposter. Bild: Google karta över malta

Utmaningar finns det gott om

Europaparlamentariker Nils Torvalds (SFP) är medveten om att de nya kraven som också hans EU-gruppering ALDE sade ja till, kräver en hel del insatser i Finland.

Nils Torvalds pitää puhetta presidenttitentissä, Nils Torvalds presidenttitentti 10.01.2018, presidenttipäivät TV1
Nils Torvalds. Nils Torvalds pitää puhetta presidenttitentissä, Nils Torvalds presidenttitentti 10.01.2018, presidenttipäivät TV1 Bild: Derrick Frilund / Yle Presidentvalet i Finland 2018,val (samhälleliga händelser),Nils Torvalds,europaparlamentariker,Europaparlamentet,Svenska folkpartiet i Finland

- Utmaningen är att alla hushåll borde kunna sortera biologiskt avfall, plast och papper, oberoende av om man bor till exempel i den åboländska skärgården eller inne i stan. Dessutom borde vi sträva efter att införa ett system där man kan sortera de tre olika plastsorterna skilt för sig, säger Torvalds.

Plastburkar, påsar, förpackningar.
Din yoghurtburk måste få nytt liv, inte bara brännas. Plastburkar, påsar, förpackningar. Bild: Ulrica Fagerström/ Yle plastavfall

Enligt Torvalds betyder det här att de kommunala insamlingsorganisationerna borde utvecklas ännu mer.

- Vi finländare är ju bra på att till exempel panta glasflaskor och aluminiumburkar, men i fråga om allt annat är vi än så länge ganska dåliga på att sortera. Vi använder också oerhörda mängder plast. Om vi i framtiden klarar av att samla ihop tre rena plastströmmar finns det ju ett stort ekonomiskt intresse här, säger Torvalds.

Säck med aluminiumburkar som returnerats i en automat.
Återvinning av burkar. Säck med aluminiumburkar som returnerats i en automat. Bild: Yle/Rolf Granqvist aluminium,återvinningsmaterial,PALPA,återvinning,burkar,returburkar

Vi är inte så effektiva som vi tror

Enligt EU-parlamentariker Henna Virkkunen (Saml/EPP) räcker det inte heller med att elda upp soporna.

Henna Virkkunen
Henna Virkkunen. Henna Virkkunen Bild: Yle förvaltnings- och kommunminister

- Endast tre procent av Finlands avfall deponeras på avstjälpningsplatser, så där är Finland bättre än EU-medeltalet, men i stället bränner vi mycket avfall. I framtiden ska EU:s medlemsländer återanvända material i stället för att bränna upp det, säger Virkkunen.

Vad är cirkulär ekonomi?

Cirkulär ekonomi handlar om att minska andelen avfall till ett minimum. Vi bör återanvända, reparera, renovera eller återvinna existerande material och produkter. På det viset minskar vi trycket på miljön och sparar världens råvaror. Cirkulär ekonomi ska också främja nya idéer och skapa tillväxt och jobb.

EU:s flagga
EU:s flagga Bild: EPA eu flaggan

- Nästan alla våra plastprodukter används bara en gång och sedan kastas de. Det är inte hållbart, säger Virkkunen.

Plastskräp finns i mängder

Plastskräp är just nu ett stort problem i världen och nedskräpningen har varit ett hett samtalsämne också i EU-parlamentet. Bilder av nedsmutsade stränder och dykare som simmar bland plastskräp förskräcker.

Sandstrand i Nha Trang, Vietnam, full med plastskräp. Ett vattenreningsverk planeras i Nha Trang, men tills vidare finns inget avloppssystem utan allt skräp förs ut i havet och flyter i land på annat ställe.
Nedsmutsade stränder är en sorglig syn. Sandstrand i Nha Trang, Vietnam, full med plastskräp. Ett vattenreningsverk planeras i Nha Trang, men tills vidare finns inget avloppssystem utan allt skräp förs ut i havet och flyter i land på annat ställe. Bild: YLE/Linus Hoffman Vietnam,plastavfall,plastkassar,vattenrening,Sopor,plast,Nha Trang,plastskräp

Under en så kort tid som en månad skapar en fyrapersonersfamilj kassvis med plastavfall visar Helsingin sanomats exempel, men plastförpackningarna kan återvinnas.

Enligt Yle-programmet Spotlight samlades sex miljoner kilo plast in i fjol (2017) i Finland och i år väntas mängden fördubblas.

Då plast återvinns minskar den totala mängden plast på jorden och man sparar jordens resurser. Av insamlade plastförpackningar görs det nya förpackningar eller till exempel plastkassar, sopsäckar, avloppsrör, burkar och krukor.

Tomma plastflaskor på rad.
Vatten på flaska skapar stora mängder plastavfall. Tomma plastflaskor på rad. Bild: Mostphotos plast,flaskor,skräp,avfall,återvinning,vattenflaskor

Men vi borde också se till att producera mindre avfall. Till exempel i Tyskland och Holland finns det affärer där plastförpackningar är helt förbjudna.

- Då vi handlar mat bär vi ofta hem stora mängder plast och målet är att minska mängden emballage. Här finns utmaningar för skogsindustrin som kunde skapa förpackningar som ersätter plast, säger Torvalds.

"Roskis" med sopor.
"Roskis" med sopor. Bild: Yle/ Karin Filén roskis

Rinki har hand om många insamlingspunkter

I Finland är det företaget Rinki som ser till att det finns ett nätverk för insamling av kartong, glas, plast och annat förpackningsmaterial.

Rinkis vd Juha-Heikki Tanskanen håller med om att de nya kraven som EU ställer gällande återvinning är tuffa.

- Visst är de utmanande. Det betyder vi måste börja sortera mycket mer än förr.

Behövs det fler insamlingskärl?

- I första hand måste enskilda hushåll bli bättre på att sortera sitt avfall. Sedan måste vi fundera på om det behövs fler ekopunkter, säger Tanskanen.

Johanna Salenius visar för Emma Vironmäki hur plastinsamlingen fungerar.
Vi har blivit allt bättre på att samla in plast. Johanna Salenius visar för Emma Vironmäki hur plastinsamlingen fungerar. Bild: Yle/Linus Hoffman plaståtervinning,Plaståtervinning

Utmaningen i Finland är enligt Tanskanen att vi bor så glest.

- Nästan hälften av finländarna bor i egnahemshus och det är både dyrt och svårt att samla in avfall separat från alla hushåll. Men många höghus och radhus har redan i dag en fungerande avfallssortering på sin gård, säger Tanskanen.

Juha-Heikki Tanskanen.
Juha-Heikki Tanskanen, vd för Rinki. Juha-Heikki Tanskanen. Bild: Yle/Linus Hoffman juha-heikki tanskanen

Men borde vi också lära oss att skilja mellan de olika plastsorterna som EU-parlamentariker Nils Torvalds talar om? Nja, anser Rinkis vd Juha-Heikki Tanskanen.

En av EU-parlamentets byggnader i Strasbourg i Frankrike.
EU-parlamentet i Strasbourg. En av EU-parlamentets byggnader i Strasbourg i Frankrike. Bild: Yle/Marie Söderman Europaparlamentet,EU-Parlamentet,Strasbourg

- Just nu är det viktigaste enligt mig att få finländarna att vilja sortera sitt avfall. Redan nu kan vi sortera och återvinna glas, metall, kartong, bioavfall och så vidare, medan plaståtervinningen är rätt ny. Det är inte vettigt att i det här skedet dessutom kräva att vi ska kunna skilja mellan olika plastsorter, säger Tanskanen.

Nya regler aktuella redan nu

Från och med den 1 juni 2018 ska husbolag i sydvästra Finland med mer än 10 lägenheter ha egna kärl för plastinsamling.

- Det här kommer att effektivera insamlingen av plast ytterligare, säger invånarservicechef Cati Huhta vid Sydvästra Finlands avfallsservice.

Cati Huhta
Cati Huhta, invånarservicechef vid Sydvästra Finlands avfallsservice. Cati Huhta Bild: Yle/Ylva Vikström miljödag på houtskär

Också Cati Huhta tycker att EU:s krav på återvinning är strikta men att uppnå målet är ingen omöjlighet.

- För 15 år sedan sades det att Finland ska bli ett samhälle utan avstjälpningsplatser och det kändes som en fullständig utopi. Men i dag har vi knappt några traditionella avstjälpningsplatser kvar, det är främst vissa jordmassor och asbest som inte kan återvinnas. Det har gjorts stora framsteg, säger Huhta.

Hur kan var och en minska mängden avfall?

- De viktigaste valen gör vi i butiken. Köp inte det du inte behöver och sortera det avfall du skapar. Det är det viktigaste, säger Rinkis vd Juha-Heikki Tanskanen.

Enkät: Hur sorterar du själv dina egna sopor?

Kruxa för alla alternativ som stämmer in på dig och klicka "rösta".
De färgade staplarna visar sedan vilka material som sorteras flitigast och vilka material som sorteras mindre flitigt bland er som har röstat.

Jag...


Läs mera:

Sopkärl framför hus.

Fastighetsägare som skyr nytt sopsystem kan hotas med vite – gäller över 100 fastigheter i skärgården

Över 130 fastigheter i Nagu, Korpo och Houtskär är fortfarande utan eget avfallskärl. Fastighetsägarna kan hotas med vite om de inte ansluter sig till den fastighetsvisa avfallsinsamlingen.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland