Hoppa till huvudinnehåll

Tala om knarket: 6 slutsatser

Två personer som håller om varandra och en text där det står "tack".
Bildmontage: Miro Johansson Två personer som håller om varandra och en text där det står "tack". Bild: Miro Johansson/Mostphotos narkotika,tala om knarket

Under en dryg vecka har Svenska Yle granskat knarket tillsammans med publiken. Vi har publicerat nästan 40 läsarberättelser och belyst drogerna ur flera olika perspektiv. Här är sex slutsatser av granskningen.

1. Modiga berättare och ett enormt förtroende

Nyhetsflödet vimlar av korta nyhetstexter med droger som ett centralt tema. Därför anser vi att det är viktigt att tala om knark på ett bredare plan.

De över 40 berättelserna som vi fått in från användare, anhöriga och vårdpersonal har haft en central roll i Tala om knarket.

Tack vare dem har vi kunnat visat en sida av Svenskfinland som sällan syns i offentligheten. Vi är mycket tacksamma och ödmjuka inför de förtroende vi har fått.

Intresset för läsarberättelserna har varit stort och vi hoppas att vi med hjälp av dem kan belysa aspekter som vi annars inte hade fått med i vår bevakning. I bästa fall kan också personer som är mitt inne i missbruket hitta styrka av att läsa andras berättelser.

2. Många olika droger – många olika människor

Internet har det gjort det lättare än någonsin att få tag på knark och attityderna, speciellt bland unga, liberaliseras. Berättelserna visar att det är omöjligt att måla upp en bild av "en droganvändare", eftersom användarna och anledningarna är många:
20-åringarna Elin och kulturarbetaren Hanna som knarkat för att orkar med jobb och studier.

32-åriga Jape har knarkat sen han var 12 år och han vill sluta men misslyckas gång på gång.

Den 30-åriga kvinnan som upplever att svampar ger henne en ro som hon aldrig tidigare upplevt. Eller cannabisanvändaren som röker på för att få djupare samtal med sin partner.

Vi har också visat att det går att ta sig ur också ett tungt missbruk.

3. Inte enbart ett storstadsproblem

Läsarberättelserna och polisen ger en enig bild av narkotikaläget: det är väldigt enkelt att få tag i knark via nätet. Flera poliser runt om i Svenskfinland vittnar om att drogrelaterade problemen har ökat.

Ett konkret exempel är de drogpåverkade chaufförerna. Medan antalet alkoholpåverkade chaufförer minskar, ökar antalet drogpåverkade. I huvudstadsregionen är nästan hälften av rattfylleristerna påverkade av droger. Amfetamin är den vanligaste drogen bland chaufförerna som åker fast i Finland.

4. Anhöriga glöms ofta bort

Ett missbruk påverkar inte bara missbrukaren. I vår öppna granskning har vi försökt ge de anhöriga en röst och granska vården för anhöriga.

Vår granskning visar att många anhöriga lämnas ensamma. Dessutom är det svårt för anhöriga att få vård på svenska på flera olika håll i Svenskfinland. Stigmatiseringen är fortfarande mycket stark och för att få hjälp måste den anhöriga själv vara aktiv. Det är inte lätt eftersom många skäms.

Med de anhöriga finns däremot den ständiga oron som följeslagaren, frustrationen över att chanserna att få hjälp minskar när barnet fyller 18 och familjerelationer som faller samman.

Föräldrarnas känslor är ofta motstridiga. Flera vittnar om hur de älskar sina barn, men hatar missbrukaren.

5. Debattera avkriminaliseringen

"Det är bara en tidsfråga innan cannabis blir lagligt i Finland." Den här åsikten stötte vi på flera gånger.
I Finland i debatten om avkriminalisering precis kommit i gång.

Även om unga i stort har en mer liberal syn på framför allt cannabis är de politiska ungdomsförbunden inte eniga.

Motiveringen är att avkriminaliseringen det ska sänka tröskeln för missbrukare att söka hjälp. Motståndarna hävdar att det sänder fel signaler.

I ljuset av de berättelser som vi kunnat berätta är det berättigat att diskutera om Finlands nuvarande narkotikapolitik snarare stjälper än hjälper. Flera vittnar om skammen och rädslan för att söka hjälp.

6. Tala, tala, tala - skrämselpropaganda funkar inte 2018

Tröskeln för att tala om droger med vuxna är hög och flera unga efterlyser vuxna som vågar tala utan att fördöma direkt.

Har du inte koll? Erkänn det, ta reda på och var källkritisk. Och kom ihåg: att köra med skrämselpropaganda fungerar inte 2018. Vi på redaktionen har försökt undvika det, samtidigt som vi vägrat blunda för de allvarliga konsekvenser missbruk får.

Har vi missat något viktig i vår granskning? Har du ett tips vi borde kolla upp? Hör av dig till oss i så fall! För även om granskningen Tala om knarket är över för den här gången är vi självklart intresserade av vad du tycker och dina tips.

Annica Lindström
Webbproducent på Svenska Yle

Korrigering kl 14.15. I texten stod det felaktigt att metamfetamin är det vanligaste blodfyndet hos drogpåverkade rattfyllerister. Det här är nu korrigerat till amfetamin.

Har du tagit del av vår bevakning och känner att du behöver hjälp? Här kan du se hur din kommun organiserat vården av drogmissbrukare.

Välj först kommun.

Tala om knarket | Svenska Yles granskning 22.4–1.5.2018

• Mellan den 22 april och den första maj 2018 granskar Svenska Yle knarket.

• Hur påverkar knarket din vardag? Är du syster, bror eller bästa vän med någon som missbrukar? Jobbar du med folk som inte klarar av att ta sig till jobbet utan droger?

• Vår öppna granskning utgår från berättelser som personer i alla åldrar skickar in.

• Under granskningen hoppas vi kunna belysa flera aspekter av missbruk av narkotika och läkemedel med hjälp av era berättelser. Det kan handla om anhörigvården, polisens arbete, skolan, langning, partydroger, kriminalitet och så vidare.

• Vi garanterar att du får vara anonym om du vill.

Tala om knarket

Nyligen publicerat - Tala om knarket