Hoppa till huvudinnehåll

Den här veckan pågår arkeologiska utgrävningar i Pargas - Staden vill utreda hur kalkugnarna var konstruerade förr

Tre personer står vid en grop med spade i handen
Arkeolog Hanna-Maria Pellinen tittar på de fynd som hittills gjorts tillsammans med Olli Puikkinen (till höger) och metalldetektorteknikern Stig Leivo (mitten) Tre personer står vid en grop med spade i handen Bild: Jasmine Nedergård / Yle fornlämningar,historisk arkeologi,Pargas,olli puikkunen

På Söderbybrinken 1 i Pargas undersöker man just nu fornlämningen av Kvarnholms kalkugn. Det är möjligt att det finns ugnar från 1700-talet eller äldre, säger arkeolog Hanna-Maria Pellinen.

Enligt Pellinen har man inte tidigare forskat i så gamla kalkugnar, så hon tycker att det här ska bli riktigt intressant.

– Vad gäller dateringen så vet vi inte så mycket om den medeltida kalkbränningen, så om vi kunde hitta så gamla ugnar så skulle det vara fint.

Hon tror att det funnits en till två kalkugnar och en kalkgruva i området och de arkeologiska utgrävningarna görs för att kunna ta reda på från vilken period de är. Pellinen tror att vi talar om 1700-talet eller äldre.

– Jag har sett på kartor från 1700-talet, men det finns inget märke på dem att det skulle vara ugnar här. Så de kan vara äldre.

Försöker hitta stenkonstruktioner och kanske några verktyg

Hittills har de hittat några större stenblock, men Pellinen tror inte att de kommer från de gamla kalkugnarna. Det kan däremot handla om en slags eldgång, som också hört till äldre kalkugnar.

Vad är det specifikt som ni försöker hitta?

– Kalksten, bränd kalksten, bitar av dem eller stenkonstruktioner, kanske några verktyg som har använts här.

Om det är någonting riktigt gammalt så tas det till Museiverket. Annars kan det tas till arkivet, men troligtvis så slängs det om det handlar om nyare föremål eller bitar av föremål, säger Pellinen.

Ett radhus ska byggas ovanpå kalkugnarna

Det är Pargas stad som låter utföra undersökningar av fornlämningen Kvarnholms kalkugn på Söderbybrinken 1.

Staden vill utreda hur kalkugnarna var konstruerade förr och hur gamla de är. Uppgifterna dokumenteras noggrant eftersom området ska täckas över.

Enligt detaljplanen ska man bygga radhus ovanpå på det gamla kalkbrottet.

I Kvarnholms kalkugnar framställdes troligtvis allmogekalk, som är typisk för Pargas.

Kort om kalkens historia i Finland och Pargas

De första byggnaderna i Skandinavien och Finland där man använde kalkbruk var i medeltida slott och stenkyrkor på 1300- och 1400-talet.

I Pargas behövde man kalk till Pargas stenkyrka som byggdes i mitten av 1400-talet och till Qvidja gård, men det finns inga säkra bevis för att murbruket skulle ha gjorts i Pargas.

Under 1500-talet vad kalkbränning en viktig binäring i Pargas, och de första kalkugnarna var enkla milor eller gropugnar, som det också kallas.

I Söderby handlar det troligtvis om jordugnar, som byggdes vid sluttningar för att få en eldgång som också fungerade som en skorsten. Man täkte ugnen med jord eller torv och på det sättet bildades värme. Ugnen brann sedan i 6-7 dagar och när den svalat rev man ner den. Man lade de yttersta stenarna åt sidan för att sedan kunna återanvända dem vid nästa bränning.

En ugn kunde producera upp till 100 000 kilogram kalk per gång.

Källa: Hanna-Maria Pellinen

Allmänheten är välkommen att följa med de arkeologiska undersökningarna av Kvarnholms kalkugn på fredag eftermiddag den 11 maj klockan 14-16.

Artikeln uppdaterades på måndag eftermiddag med kommentarer av arkeolog Hanna-Maria Pellinen och bilder från utgrävningen.