Hoppa till huvudinnehåll

Daniel Olin: Trumps beslut om Iranavtalet slår hårt mot Europa

Redaktören Daniel Olin.
Redaktören Daniel Olin. Bild: Johanna Kannasmaa olin

I de europeiska festtalen beskrivs klimatavtalet i Paris och Iranavtalet som de två största bedrifterna under de senaste åren. Att USA:s president Donald Trump nu också har dragit sig ur kärnenergiavtalet är ett hårt slag i ansiktet för Europa.

Beskedet har tagits emot med stor bestörtning. Det var med allvarlig min som EU:s utrikeschef Federica Mogherini på tisdagskvällen konstaterade att Iranavtalet är kulmen av tolv års diplomati och tillhör hela det internationella samfundet.

Mogherini som har en kopia på det signerade avtalet hängande på väggen i sitt arbetsrum sade också att avtalet har fungerat och garanterar att Iran inte utvecklar kärnvapen.

Samma bedömning gör för övrigt också Ryssland, Kina och Turkiet.

För Europa har Iranavtalet i första hand varit ett bevis på att långa och svåra diplomatiska förhandlingar kan ge resultat.

Inte felfritt men en fredsgaranti

Även om man också i Europa hade önskat se ett bättre kärnenergiavtal så anser man ändå att slutresultatet var en diplomatisk framgång som garanterar fred.

Det finns även en stark känsla av stolthet bland de otaliga europeiska politiker från Tyskland, Frankrike och Storbritannien som suttit kring förhandlingsbordet vid något tillfälle under den mångåriga processen.

Men för Europa handlar det inte bara om säkerhet och fred, utan det finns även stora ekonomiska intressen inblandade.

Frankrike har sedan sanktionerna avvecklades tredubblat sitt handelsöverskott med Iran. Finlands handel med Iran har likaså ökat kraftigt och var ifjol kring 100 miljoner euro.

En tidsfrist för europeiska företag

Till följd av att Trump nu uppfyller ännu ett av sina vallöften har de europeiska företagen som gör affärer i Iran mellan tre och sex månader på sig att lägga ned verksamheten annars riskerar de amerikanska sanktioner.

Den franska finansministern Bruno Le Maire säger att beslutet kommer att ha stora konsekvenser för franska storföretag som till exempel Airbus och Renault. Le Maire vill därför förhandla med sin amerikanska kollega om möjliga undantag.

En ännu större inverkan på den europeiska ekonomin har oljepriset. Om Iran inte längre får sälja olja till världen minskar utbudet.

Sedan Trumps besked har världsmarknadspriset på råolja stigit till den högsta nivån på över 3 år.

Lägg till att Europa är mer beroende av iransk olja än USA.

Ledarna för Tyskland, Frankrike och Storbritannien beklagar USA:s beslut och menar att Iranavtalet bör fortsätta vara i kraft.

Många frågetecken då överläggningar hålls

De här tre ländernas utrikesministrar ska träffa representanter från Iran i Paris inkommande vecka.

Dessutom lyfts frågan upp på agendan när EU:s stats- och regeringschefer samlas till ett inofficiellt toppmöte om västra Balkan i den bulgariska huvudstaden Sofia på torsdag om en vecka.

Men det är i allra högsta grad oklart hur Europa ska kunna upprätthålla avtalet efter att den största aktören USA lämnar det.

Vi vet inte heller hur de amerikanska sanktionerna drabbar Europa.

Det vi däremot vet är att Trumps isoleringspolitik skadar förtroendet för USA och skakar om världsordningen.

Dessutom, oavsett om det handlar om Iran, klimatet eller ståltullar, slår det hårt mot Europa.

Trumps tid i Vita huset har med all tydlighet visat att Europa behöver sin närmaste allierade USA, mer än vad USA behöver Europa.

Nu är det upp till pressade europeiska ledare att försöka upprätthålla avtalet till den mån det är möjligt.

Klart är ändå att ett Iranavtal utan USA inte längre är en bedrift som EU kan stoltsera med.