Hoppa till huvudinnehåll

Filmen ”Ex-frun” fick genusforskare att resa ragg, medan känd feminist skrev att den borde visas före varje vigsel

Exfrun sitter vid ett köksbord med ett rödvinsglas i handen.
Skål! Ex-frun (Maria Sundbom) är måttligt road över sin livssituation i Katja Wiks långfilmsdebut. Exfrun sitter vid ett köksbord med ett rödvinsglas i handen. Bild: Martin Top Jacobsen Maria Sundbom,Ex-frun

I hur hög grad har synen på filmer gjorda av kvinnor om kvinnor ändrat efter metoo? Den frågan väcks när jag för andra gången på ett år möter den svenska regissören Katja Wik som långfilmsdebuterar med "Ex-frun".

Ex-frun är en visuell triptyk som skildrar tre olika kvinnor som befinner sig i olika faser av livet.

Vi möter den unga flickvännen (Ellen Olaison) som är full av liv och ljusa förväntningar, hustrun (Nina Zanjani) vars liv fylls av småbarnsrutiner och äktenskapligt gnissel och ex-frun (Maria Sundbom) som formligen andas uppgivenhet och bitterhet.

Hela hennes uppenbarelse verkar skrika ”jag har ingen, jag är ingen och ingen förstår hur jag har det”.

Det handlar om tre olika kvinnor, men kunde lika gärna skildra en och samma kvinna. Poängen är att filmen med små medel skildrar hur det som börjar så bra slutar i en desillusionerad återvändsgränd.

För att Hon nästan omärkligt börjar ge avkall på sin egen identitet, anpassa sig till Hans behov för att slutligen landa i en offerroll som det är snudd på plågsamt att ta del av.

Bakgrunden till filmen

Ex-frun må vara Katja Wiks (född 1987) långfilmsdebut, men det faktum att hon jobbat som rollbesättare för både Roy Andersson och Ruben Östlund gör att hon haft en fot i branschen redan länge.

Så vad är det hon vill komma åt med sin första långfilm som under veckan är Espoo Ciné-aktuell?

– För mig har målet varit att gestalta en känsla, jag har velat gestalta den kvinna som jag inte vill vara, men som jag ständigt faller in i att bli, säger Wik och hänvisar till de roller vi tilldelats som människor - som kvinnor och män.

Katja Wik poserar.
Katja Wik inför sitt framträdande på Espoo Ciné. Katja Wik poserar. Bild: Tanja Ryhanen Katja Wik

– Jag har velat djupdyka och ringa in de känslor som är mest svårhanterbara i en roll som många säkert kan känna igen sig i, säger Wik som gärna lyfter fram att allt är självupplevt.

De känslor hon velat komma åt var således självskrivna, men däremot var det inte alls självklart att spjälka upp helheten på tre huvudpersoner.

Orsaken till att hon fastnade för den lösningen har att göra med att hon ville undvika att det skulle bli en alltför individuell historia.

Och visst blir det mera universellt såhär, de enskilda situationer framträder ännu tydligare i och med att allt inte bygger på identifikationen med en enda person.

Vårt första möte - före #metoo

Jag mötte den färgstarka och analytiska Katja Wik första gången när hennes film visades på Hanaholmens kulturcentrum i Esbo hösten 2017.

Pojkvännen bär Flickvännen på sina axlar på övergicen storstadsgata på natten.
Flickvän (Ellen Olaison) & Pojkvän (Karl Linnertorp). Det här är det första stadiet i filmen Ex-frun. Pojkvännen bär Flickvännen på sina axlar på övergicen storstadsgata på natten. Bild: Daniel Takacs Karl Linnertorp,Ellen Olaison

Då talade vi mycket om villkoren för kvinnliga regissörer, om det faktum att hon drar kurser för kvinnor som vill börja filma - allt för att inte låta sig lamslås av strukturerna.

För visst kommer manliga regissörer fortfarande lättare undan, både när det gäller förutsättningarna att göra film och när det gäller hur dessa tolkas - eller?

– Det tycker jag definitivt. Min film om kvinnor i vardagliga relationer dissekeras sönder samtidigt som man inte lägger någon större vikt vid de porträtt av män som görs.

– De är hela tiden individer som beter sig på olika sätt. Men när jag gör en film om kvinnor så är jag plötsligt representant för en hel grupp

– En manlig karaktär som är frånskild och alkoholiserad är inget vi ifrågasätter, men om man skildrar en kvinna som är arg och kanske har tappat kontrollen över sina barn - ja, då talar man direkt om att hon porträtteras på ett jävligt sätt.

Mellan hyllning och kritik

Det är uppenbart att Wiks skildring av ex-frun gett upphov till en mängd starka reaktioner.

– En kvinnlig genusforskare (Evelina Johansson) tyckte att jag föraktar kvinnor, att jag gjorde en hemsk skildring av kvinnor. Det är ju intressant att jag som kvinna skulle förakta mitt eget kön, ler Wik.

Eva Witt-Brattström.
Ebba Witt-Brattström, som är professor i nordisk litteratur vid Helsingfors Universitet, gillade det hon såg. Eva Witt-Brattström. Bild: Gunilla Celvin ebba witt-brattström

– Sedan finns ju de som känner att det är förlösande att se den här typen av bilder eller skildringar av kvinnor. Som Ebba Witt-Brattström skrev: "den här filmen borde visas inför varje vigsel".

När det gäller den kvinnliga filmskaparens dilemma beskriver Wik det som en tudelad process.

– Först måste vi jobba hårt för att alls komma fram och sedan är nästa steg att verkligen få berätta våra egna historier utan att behöva hålla oss inom en viss ram för vad vi får skildra.

Vill bort från offerrollen

Innan långfilmsdebuten gjorde Wik en uppmärksammad kortfilm med titeln Offerrollsretorik (2012) - och det är ett tema hon jobbat vidare med. Hon vill till varje pris bort från offerrollen.

– Det är superviktigt! utbrister hon. Sedan jag började jobba med det här för tio år sedan har det handlat om att bryta mönster och ändra riktning.

– Jag har försökt titta på mig själv och se på mina egna svagheter utifrån hur de begränsar mig. Och när jag inte tycker om mig själv handlar det ofta om att jag hamnat i en offerroll, säger regissören som hellre sätter energin på att agera än på att älta motgångar.

När hon inte fick stöd för Ex-frun jobbade hon som servitris ett tag och vidgade samtidigt vyerna den vägen.

Regissören Katja Wik tittar ut genom fönstret i Esbo kulturcentrum.
Katja Wik har blicken riktad mot framtiden. Regissören Katja Wik tittar ut genom fönstret i Esbo kulturcentrum. Bild: Tanja Ryhanen Katja Wik

Det verkar helt enkelt inte finnas något som stoppar regissören vars lust att göra film vaknade när hon varit med i branschen ett tag och började känna att hon hade egna historier att berätta.

– Jag upplevde att jag kanske gav iväg lite för mycket av mina idéer till andra och då blev jag arg. Där är det nära till offerrollen och bitterheten. Men då får man bryta och säga, nu gör jag inte de här jobben mer, nu börjar jag göra mina egna projekt.

– Då är du visserligen tillbaka på noll - men successivt, med små steg, skapar du en egen produkt som betyder väldigt mycket mer.

Vårt andra möte - efter #metoo

Allt detta talade vi om kort innan metoo-bomben briserade. När vi träffas några månader senare i samband med att Ex-frun visas på Espoo Ciné-festivalen har mycket hänt.

Bild ur filmsal under öppningsdagen av Espoo Ciné 2018.
Espoo Ciné 2018 - öppningsdagen. Bild ur filmsal under öppningsdagen av Espoo Ciné 2018. Bild: Leevi Toija Espoo Ciné

Ur mitt eget perspektiv inser jag till exempel att metoo automatiskt kommer in i bilden varje gång jag skall intervjua en kvinnlig regissör.

Har kampanjen rentav blivit en mental begränsning för mig själv? Har jag börjat förvänta mig en viss sorts filmer, svar och analyser av just kvinnliga regissörer?

Katja Wik tvekar hur som helst inte alls när det gäller att uttala sig om vad metoo betytt.

– Det har varit fantastiskt! Det är en revolution vi har väntat på - som jag har väntat på.

– Jag har länge jämfört mansrollen och kvinnorollen med ett klassystem där mannen är överklassen och kvinnan underklassen, säger regissören som är glad att kvinnor nu står enade.

– Sedan kan det vara mycket snack om häxjakt och om att man utnyttjar situationen. Men det har män gjort i alla år genom en retorik som är skrämmande. Förminskande är en bidragande faktor till alla dessa kvinnors öden, man förminskar allvaret i de känslor som rollen som kvinna tillför.

Hur ser publiken på Ex-frun efter metoo?

Wik åker fortsättningsvis runt på festivaler världen över och visar Ex-frun och jag undrar om metoo inverkat på hur den tas emot eller vilka frågor som ställs?

– Många pratar väldigt mycket om de fria svenska kvinnorna hela tiden, vilket kan göra mig lite provocerad. Det är som om vi kommit så mycket längre vilket jag inte riktigt håller med om.

– Det finns en feminism som jag tycker är begränsande, men det skulle vi kunna tala i timmar om, ler Katja Wik innan hon fortsätter med att berätta att kvinnor i olika delar av världen kommer fram och säger sig känna igen den känsla hon gestaltar i Ex-frun.

– Det handlar om en roll som kanske håller på att förändras, men grundbeteendet att anpassa sig eller bli inriktad på sin man är fortfarande väldigt centralt världen över.

Uppgifter om sexuella övergrepp och trakasserier har spridits bland annat i sociala medier
Uppgifter om sexuella övergrepp och trakasserier har spridits bland annat i sociala medier Bild: Mostphotos #metoo,sexuella trakasserier,sexuellt trakasseri,sexuellt utnyttjande

Hjälp! Precis i slutskedet av min intervju slänger alltså Katja Wik in termen "begränsande feminism" och jag inser att tiden inte kommer att räcka till - men jag ber henne snabbt att förklara vad hon menar.

– Det blir så väldigt starka åsikter som nästan kan bli hatiska mot både män och kvinnor och det kan jag tycka är skrämmande. Jag gillar inte när vi ökar eller upprätthåller rollerna, jag vill att vi skall ta ner dem.

– Jag vill försöka hitta en jämnare balans. Lika väl som kvinnan är ingjuten i en roll så är ju också mannen det, säger Katja Wik som ständigt verkar vara lite före sin tid.

Redan långt innan nätet började svämma över att texter om att Facebook får oss att må illa medan selfietrenden skapar grogrund för narcissism så har Katja Wik inlett arbetet med en film om just detta.

Om människor som finner en tillfredsställelse i det lilla, i det vardagliga, i nuet.

Jag ser redan fram emot den filmen. Och mot nästa möte med en regissör som vet vad hon vill och väljer att sätta all energi på att genomföra sina projekt. Oberoende av hur systemet tar emot dem.

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje