Hoppa till huvudinnehåll

Seriös journalistik tål att granskas

Bloggbild
Bloggbild Bild: Yle sociala medier

Uttrycket fejknyheter slog igenom under president Donald Trumps presidentkampanj. Jonas Jungar, chef för kvalitetskontroll och publikdialog på Yle, anser att uttrycket redan är föråldrat.

– I dag använder man det uttrycket lite som man vill, kanske för att beteckna något som inte faller en i smaken, säger Jungar.

Enligt Jungar är det vinklad informationsrapportering och nyhetsrapportering som publiceras bara för att föra fram en viss politisk ståndpunkt som är det kommande hotet.

– Faran är att denna metod är mycket svårare att känna igen och det ser oftast väldigt seriöst ut, säger Jungar.

Det som är utmärkande när det gäller desinformationskampanjer i dag är att de inte är ute efter att övertyga publiken, man vill bara skapa tvivel hos mottagaren vilket gör denne konfunderad och förvirrad.

– Då har desinformationskampanjen lyckats, det vill säga man sträcker upp händerna och säger att man inte vet och inte förstår och så lämnar man hela ämnet. Man har gjort människor rådvilla och det är det som är farligt.

Etablerade medier utsätts för granskning

Det säger sig självt att en redaktionschef för Yle understryker att det egna mediehuset är att räkna med, men det är mer än bara en åsikt.

– Etablerade mediehus som Yle har förbundit sig till journalistregler som övervakas av opinionsnämnden för massmedier. Man kan alltså hålla Yle ansvariga för opinionsnämnden, säger Jungar.

Jonas Jungar, chef för kvalitetskontroll och publikdialog på Svenska Yle
Jonas Jungar Jonas Jungar, chef för kvalitetskontroll och publikdialog på Svenska Yle Bild: ILMARI FABRITIUS Svenska Yle,jonas jungar

Det är fritt fram för vem som helst att anmäla Yle om man anser att de inte följer reglerna om objektiv nyhetsrapportering, eller bryter andra etiska regler som man har förbundit sig till.

Men sist och slutligen är det upp till publiken att avgöra om de har ett förtroende för medierna i Finland.

– Där tror och hoppas jag att förtroendet finns. Yle har enligt undersökningar ett stort förtroende. Uppenbarligen har vi lyckats ganska väl med vårt uppdrag än så länge.

Slarvig rapportering leder till att många inte litar på forskningen längre

Mycket falsifierad forskning och sensationsrubriker har lett till en misstro för forskning bland allmänheten.

Jungar anser att det har gått inflation i begreppet som "forskning visar". Han anser att man delvis kan beskylla journalister för det.

– Det finns en viss slapphet i hur vetenskapliga nyhetsrubriker har använts. Man har refererat till forskning utan att kontrollera hur undersökningen har gjorts tillräckligt noggrant, säger Jungar.

Det finns algoritmer på olika webbsidor på nätet som har börjat lära sig vad du som individ tycker om. Dessa algoritmer utvecklades för att företag skulle kunna köpa en reklamplats riktad just till dig.

Man kan hålla Yle ansvariga inför opinionsnämnden.― Jonas Jungar

Förutom riktad reklam så märker man av det också om man ser på Youtube.

Många fortsätter att klicka på de alternativ som Youtube föreslår och ofta är det allt radikalare eller extremare klipp som presenteras. Det här är en form av algoritm.

Andra nyhetskanaler är välkomna

Seriös journalistik följer vissa regler och Jungar poängterar att det finns en skillnad mellan den och allmän informationsspridning.

– Jag ser inte något problem i att andra nyhetskanaler dyker upp, men bara för att man uttrycker sin åsikt på en Youtube-kanal så betyder det inte att det stämmer, eller följer några journalistiska regler, säger Jungar.

Läs också

Åboland

Bekanta dig med hur vi jobbar med Ansvarsfull journalistik

Nyligen publicerat - Åboland