Hoppa till huvudinnehåll

Spridningen av falska nyheter utmanar forskning och vetenskap

Artificiell intelligens.
Artificiell intelligens och internet utmanar den etablerade vetenskapen. Artificiell intelligens. Bild: Valeriy Kachaev robot,artificiell intelligens

En unik studie som publicerades i mars i år kom fram till att falska nyheter sprider sig snabbare än sanna.

Undersökningen genomfördes av en grupp vid forskningsinstitutet Massachusetts Institute of Technology (MIT). Man undersökte 126 000 tweet-inlägg som hade delats av 3 miljoner användare mer än 4,5 miljoner gånger.

De mest delade falska nyheterna delades mellan 1 000 och 100 000 gånger medan sanna nyheter oftast inte delades mer än 1 000 gånger.

Att det här med att ställa naturligt mot syntetiskt skulle vara någon sorts universalexempel på bra versus dåligt är något som stört mig en längre tid― Jessica Rosenholm

Gruppen noterade också att rubriksättningen för de falska nyheterna var mer originell än de sanna nyheterna vilket antyder att människor har en större tendens att dela sådan information.

Populärt brukar de kallas ”klick-bait” eller så kallade klickmonster.

Men internet för med sig fler problem än enbart spridningen av falska nyheter.

Många oroar sig bland annat för hur det kommer att gå då artificiell intelligens och algoritmer får allt mer inflytande över vad vi ser på nätet.

Jessica Rosenholm är professor i farmaci vid Åbo Akademi. Hon leder just nu en forskningsgrupp som undersöker hur nanoteknik kan användas för att utveckla bättre läkemedel.

Jessica Rosenholm
Professor Jessica Rosenholm. Jessica Rosenholm Bild: Amanda Vikman/Yle Åbo Akademi,jessica rosenholm

Inom forskarvärlden funderar man mycket på hur seriös, granskad forskning ska få synlighet i mediebruset. En sak hon irriterat sig på är till exempel hur man fört debatten kring e-koder på livsmedel.

– Att det här med att ställa naturligt mot syntetiskt skulle vara någon sorts universalexempel på bra versus dåligt är något som stört mig en längre tid. Det är något som tas upp bland kollegor också.

Nätdebatten kring e-koder irriterar

Debatten kring e-koder, eller tillsatsämnen i mat, har skapat många rubriker. Men Rosenholm tycker inte att det finns fog för uppståndelsen. Bokstaven e står för Europa, och alla e-koder har testats och godkänts av EU.

– Till exempel c-vitamin har beteckningen E300. Många av e-koderna är helt naturliga ämnen.

– Kanske oron över e-koder beror på att industrin utnyttjar många tillsatser för att lura konsumenten. Men det är en helt annan diskussion, säger Rosenholm.

Datorillustration av en man som håller ut handen med molekyler ovanför den.
Man kan framställa många naturliga kemikalier på syntetisk väg. Datorillustration av en man som håller ut handen med molekyler ovanför den. Bild: Mostphotos molekylärbiologi,vetenskap,ledare,lösningar (kunskap),forskning,kemikalier,datorprogram,molekyler,/r/science,Chloroethynyl norgestrel

Även citronsyra som används flitigt inom industrin kommer vanligtvis inte från citroner.

– Citronsyra som ämne finns både i citroner och kan framställas på syntetisk väg. Båda varianterna av citronsyra ser helt likadana ut. Det är ingen skillnad.

Rosenholm berättar att många av de syntetiskt framställda kemikalierna sparar både naturresurser och pengar.

– Det är många gånger vettigare att framställa ämnena syntetiskt i stället för att kanske skövla skog för att odla något som måste extraheras med lösningsmedel eller dylikt, säger Rosenholm.

Däremot vill Rosenholm lyfta fram att hon är en förespråkare av naturprodukter också, där många olika ämnen samverkar på ett sätt som forskningen inte helt har klarlagt.

Vetenskap och forskning som metod upplever en inflation

Rosenholm anser att man inom forskarvärlden kunde behöva bättre redskap och information om hur man kunde nå ut till allmänheten effektivare.

Rosenholm nämner Vad säger vetenskapen och SVT:s Fråga Lund som bra exempel på vetenskap i populärkulturen.

Begrepp som "vetenskapligt bevisat" nyttjas flitigt i flera olika medier. Även i början av den här artikeln hänvisades ett påstående till forskning.

Många börjar uppfatta att termer som forskning och vetenskap inte längre ger samma tyngd till ett påstående.

– Till en viss grad tror jag tyvärr att det är så. Jag tror att det kan klinga ganska tomt i mångas öron. Men man ska också göra tydlig skillnad på hypotes och bevis när man rapporterar, säger Jessica Rosenholm.

Hon anser att man som journalist bör återge forskningsresultatet i en kontext och även berätta hur undersökningen gjordes.

– Det smäller så klart mycket bättre med sensationsrubricering än långa utläggningar om undersökningen, det är något som medierna borde fundera mera på, säger Rosenholm.

Lärarna jobbar med källkritik i skolorna

Andreas Wikblad jobbar som historie- och samhällslärare i Sarlinska skolan i Pargas. Han har också funderat över det här med falska nyheter och källkritik i sin undervisning.

– Jag tror inte att eleverna tycker att det är intressant och viktigt, utan bara något som hör till och som de måste göra, säger Wikblad.

Enligt Wikblad är ett annat dilemma avsaknaden av en kunskapsbas.

Lintumetsän koulun 8d luokan pojat atk-luokassa koneilla.
Källkritik är viktig under skolgången. Lintumetsän koulun 8d luokan pojat atk-luokassa koneilla. klassrum,pojkar

– Om man påstår något om till exempel Vietnamkriget, men eleven aldrig har läst på om det, så är det ju svårt för hen att veta vilka källor som ger ut rätt information, konstaterar Wikblad.

Wikblad anser trots det inte att man skulle behöva undervisa källkritik i ett eget ämne, utan tror mer på att alla skolämnen tar med källkritik i sin undervisning och poängterar varför vi vet det här.

– Gör vi det får eleverna en insikt i hur kunskap och fakta uppstår för att kunna skilja på fakta och något som bara är åsikter som någon har kläckt ur sig på nätet.