Hoppa till huvudinnehåll

En etisk proteinbomb – och 3 andra skäl att äta insekter

Insekter i skålar i ett kök.
Det finns uppskattningsvis närmare 2000 ätbara insektarter i världen. Insekter i skålar i ett kök. Bild: Yle / Maria Lång entomofagi,insektkost,insekter,Strömsö (tv-program)

Insekten – äckligt kryp eller mumsig proteinbomb? Gräshoppor och larver håller på att inta också de finländska tallrikarna, men ännu finns många fördomar att övervinna. Topi Kairenius är övertygad om att insekten är nästa stora trend i matväg.

Insektkocken Topi Kairenius plockar ivrigt fram råvara efter råvara i Strömsös kök. Vissa ingredienser är torkade eller frysta, medan andra är så färska att de fortfarande rör på sig.

När Kairenius packar upp koriander och chili ur en tygkasse hajar han plötsligt till.

– Där höll jag på att glömma en kompis, mumlar kocken och omvärlden förstår noll.

En man tittar förbi kameran med skärmmössa på huvudet.
Topi Kairenius började kocka med insekter då han ville hitta en kött- och mjölkfri proteinkälla för familjen. En man tittar förbi kameran med skärmmössa på huvudet. Bild: Yle / Strömsö Strömsö (tv-program),Topi Kairenius

Alla i teamet är förbryllade. Tv-produktioner är minutiösa och processerna är väl planerade. Vi hade inte kommit överens om en gäst till.

Kairenius halar upp en glasburk ur väskan.

– Det här är Hector, mitt husdjur, säger han med ett stolt leende.

Kackerlacka på ett bord.
Hector äter gärna koriander. Kackerlacka på ett bord. Bild: Yle / Maria Lång Kackerlackor,insekter,insektkost,entomofagi

Det visar sig att Hector är en Madagaskar-kackerlacka på 2,5 år. Hector reser land och rike runt itllsammans med Topi Kairenius.

– Större insekter är inte lika skrämmande som jättemånga småkryp som kryllar.

Jordens befolkning behöver mat

Insektambassadören Kairenius har ett stort och utmanande uppdrag. Han vill få oss att förstå storheten i insekter som människoföda.

Två män i ett kök.
Strömsös programvärd Jonas Sundström och insektkocken Topi Kairenius är så här glada efter en dag i köket med insekter. Två män i ett kök. Bild: Yle / Maria Lång Jonas Sundström

Men i grunden handlar det om hur vi kan föda jordens befolkning om några tiotals år.

– Vi kommer att ha stora problem med mat som inte räcker till för alla i framtiden, insekter är en potentiell lösning.

Maskar käkar ölrester

Cirkulär ekonomi är ett trendbegrepp där insekter passar in bra.

Det är en fantastisk insekt med en himmelsk smak.

Kairenius är också delägare i ett ölbryggeri och kan utnyttja rester som uppstår i produktionen av ölet.

– Största delen av den överblivna mäsken används som foder till biffkor, men en del har jag matat mina mjölmaskar med.

Mjölmaskar i en skål.
Mjölmaskarna blir längre när de steks. Mjölmaskar i en skål. Bild: Yle / Maria Lång entomofagi,insektkost,Larv,mjölmask

Ännu är insektbranschen i startgroparna, men i framtiden kunde överblivna grönsaker från matbutiker och gårdar också bli mat för krypen. Också matrester från restauranger kunde utnyttjas.

Ryggradslösa djur sysselsätter

Insekter i mat är fortfarande i sin linda, men Topi Kairenius tror starkt på den nya formen av livsmedel

– Det är en helt ny bransch som har potential att sysselsätta många, allt från odlare och forskare till livsmedelsexperter och transportföretag.

Tiotusentals kilo i soporna

Drönarbiet har ett tufft liv. I princip går det ut på att befrukta drottningen och när det är gjort är drönarna onödiga i bisamhället. Det här vill Topi Kairenius ändra på.

– I Finland kastas ungefär 45 000 kilo drönarlarver om året. Det är jättesynd.

Vaxkaka med drönarlarver.
Drönarlarverna är godaste i den så kallade rödögonsfasen. Vaxkaka med drönarlarver. Bild: Yle / Strömsö Bivax,drönare (gaddsteklar),Strömsö (tv-program)

Han tror ändå på en förändring. Finland är nämligen det enda EU-landet där drönarlarver får användas som livsmedel.

– Kanske biodlare samlar larver redan i sommar.

Förutom att Topi Kairenius ser affärsmöjligheter med drönarlarver, hyllar han larvens smak. Drönarlarven är rätt söt och har svaga toner av honung.

– Smaken i drönarlarven är helt obeskrivlig. Det är en fantastisk insekt med en himmelsk smak.

Gräshoppan får dina muskler att växa

Insekter är effektiva att föda upp. Det går åt ungefär sex kilogram foder till ett kilogram insekter. En hussyrsa växer fort och kan skördas efter knappa sex veckor.

Som föda är insekter mycket proteinrika.

– En hussyrsa har ungefär 25 procent protein i sig. Men som mjöl innehåller den 70 gram protein på 100 gram.

Stekta hussyrsor i skål.
Just de här hussyrsorna är odlade i Österbotten. Stekta hussyrsor i skål. Bild: Yle / Maria Lång Hussyrsa,Gräshoppor,entomofagi,insektkost,Strömsö (tv-program)

Förutom det här innehåller insekter viktiga näringsämnen. Insekter innehåller bland annat kalcium, järn, zink, B12-vitamin och bra fettsyror.

Indiana Jones hatar tusenfotingar

Insekter är vardagsmat på flera kontinenter i världen. Topi Kairenius hoppas också att Västvärlden kommer över äckelstadiet.

– Vi är inte vana att se insekter som föda i Europa och i Nordamerika. Ändå äter vi olika skaldjur som räkor och sniglar.

Fem skäl att äta insekter

  1. Ett klimatsmart val - insekter behöver inga odlings- eller betesmarker.
  2. Resurssnåla och effektiva - insekter kräver lite vatten och energi, och kan födas upp på jordklotet, året runt.
  3. Etiska - insekter går i dvala i kyla och känner inte av när de avlivas i frysen.
  4. Näringsrika - insekter innehåller viktiga näringsämnen och har en hög proteinhalt.
  5. Smakrika - insekter har en varierande och helt egen smak.

I dag är kräftan, egentligen inte så olik insekten men ändå en socialt accepterad godbit, en festrätt hos många finländska familjer. Annat var det förr.

– För hundra år sedan tyckte vi inte kräftan var lämpad som mat för människan.

Populärkulturen har också utnyttjat insekter i skrämselsyfte. Alla som sett filmerna om Indiana Jones vet hur Indy pinas med ryggradslösa djur.

– I tv-program som Fear Factor och andra reality-serier ska du äta stora och levande insekter. Jag försöker undvika sådana här chockeffekter.

Kommer Topi att äta Hector?

Efter en lång inspelningsdag är Hector fortfarande kvar i sin glasburk. Han rör sig knappt. Han har redan nått medelåldern för den här sortens kackerlacka som oftast lever kring fyra år.

Och åldern är ingen fördel när vi snackar insektarom.

– Jag kommer inte att äta Hector när han dör. Han är lite väl gammal.

Strömsö

Bilder på Instagram

Vi i rutan

  • Camilla Forsén-Ström

    Camilla Forsén-Ström

    Konstexpert
  • Elin Skagersten-Ström.

    Elin Skagersten-Ström

    Redaktör

    Programledare för Strömsö.

  • Jonas Sundström, Strömsön juontaja.

    Jonas Sundström

    Programvärd och redaktör

    Programvärd på Strömsö. Juontaja kahdella kielellä Strömsön lifestyle-ohjelmassa. Ta gärna kontakt på jonas.sundstrom@yle.fi.

  • Jim Björni

    Jim Björni

    Redaktör
  • Lee Esselström

    Lee Esselström

    Redaktör

    Redaktör och hantverksexpert på Strömsö.

  • Owe Salmela.

    Owe Salmela

    Florist
  • Örtexpert Alexandra De Paoli

    Alexandra De Paoli

    Örtterapeut

    Örtterapeut och journalist, uppvuxen i Stockholm men numera bosatt i norra Sverige.

  • Porträtt på Strömsös kock Anders Samuelsson med skog i bakgrunden

    Anders Samuelsson

    Kock

    Jag är Strömsös kock. I köket gillar jag hållbarhet och ekologiska världen, och satsar gärna på det skandinaviska köket i kombination med nya smaker. På fritiden gillar jag friluftsliv och skidåkning.

Nyligen publicerat - Strömsö