Hoppa till huvudinnehåll

Östersjön är som en tidsmaskin för hela världens kustområden

Algblomning i Houtskär.
Algblomning i Houtskär. Bild: Yle/Linus Hoffman Blågröna alger,algblomning

Blågröna alger, syrefria bottnar och gift i fiskar och fåglar. Det är några av de många problem som Östersjön kämpar med på grund av de misstag som vi har gjort under de senaste 100 åren.

Men nu visar forskare att det lönar sig att tänka och agera långsiktigt. Länderna runt Östersjön har lyckats minska belastningen av näringsämnen, vända minskningen av de stora rovdjurens populationer och bromsa överfisket. Både misstagen och lösningarna är som en tidsmaskin för världshavens kustområden.

- Vi har använt Östersjön som ett exempel för att titta i backspegeln. Vi har gått 100 år tillbaka i tiden och försökt analysera Östersjön på så många olika sätt som möjligt. Sedan ser vi var vi står i dag, och så jämför vi det med den kunskap och den beredskap man har att tackla problemen på andra håll i världen, förklarar professor Erik Bonsdorff vid Åbo Akademi.

Professor Erik Bonsdorff på sitt arbetsrum.
Erik Bonsdorff. Professor Erik Bonsdorff på sitt arbetsrum. Bild: Yle/ Nora Engström bonsdorff

Bonsdorff är en av de 26 toppforskare från sju länder kring Östersjön som tillsammans skrivit en artikel för den ansedda tidskriften Science Advances.

Kan förutspå och stoppa utvecklingen på andra håll

Med den kunskap forskarna har från Östersjön går det att förutspå vad som kan komma att hända i andra kustområden i världen om man fortsätter att stressa systemen som man gör. Men dessutom visar de att man kan undvika sådana misstag som vi har gjort i Östersjön genom att vidta åtgärder i tid på annat håll.

- Överfiske, global uppvärmning, försurning, övergödning, syrefria bottnar, och intensiv exploatering av kustvatten är fenomen som vi ser i alla världshav. Eftersom förändringarna har varit extra dramatiska i Östersjön, men också eftersom en del av problemen framgångsrikt har åtgärdats här, kan regionen visa vad som kan förväntas och vad man kan göra åt de framtida utmaningarna på andra håll.

Om inte till exempel Nordsjökusterna, som vi jämför med, lyssnar på oss så skjuter dom sig i foten

Analysen visar att havet inte mår lika dåligt längs kusterna vid bland annat Barents hav, Medelhavet, Mexikanska golfen eller Sydkinesiska sjön, men att beredskapen och forskningen inte heller är i takt med tiden.

Vågor efter en motorbåt sköljer stränder i skärgården. I bakgrunden syns båthus.
Vågor efter en motorbåt sköljer stränder i skärgården. I bakgrunden syns båthus. Bild: Yle/Linus Hoffman Skärgården (öar),Skärgård,Skärgårdshavet,Medelby,Houtskär,Pargas,Åboland,Svallvåg,vågor,Motorbåt,vågsvall

- Det vi säger är att: OK, men ni kan använda vår erfarenhet som en tidsmaskin och hoppa över problemen och istället komma med lösningarna och undvika att få den här miljö- eller ekosystemkatastrofen vi i Östersjön lever mitt i ännu i dag, men där vi ändå ser en del positiva tecken.

Men samtidigt mår Östersjön inte ännu heller bra. Vad ger er forskare rätt att ge goda råd åt andra?

- Jo, för att vissa saker har vi [vid Östersjön] lyckats med. Vi har lyckats med att sabotera ett ekosystem väldigt effektivt, så att de i dag 85 miljoner människor som lever runt havet under en 70-årsperiod lyckades sabba systemet. Det andra är att vi i många fall har lyckats bromsa den negativa utvecklingen, och i vissa fall har vi till och med sett en god positiv utveckling.

Tvärvetenskaplighet ger tyngd åt forskarnas analys

Det unika är att de 26 forskarna representerar helt olika områden, och de har därför undersökt Östersjön tvärvetenskapligt utifrån bland annat evolutionsbiologi, fiskerifrågor, oceanologi, ekologi, genetik, statistik, skogsförvaltning och miljöteknologi.

Havsbotten med trådalger
Havsbotten med trådalger Bild: Christoffer Boström / Åbo Akademi Havsbotten,Östersjön,ytterskärgård

I artikeln visar forskarna hur förändringarna har rusat iväg snabbare än kanske någon annanstans i motsvarande kusthav, men också hur gemensamma åtgärder faktiskt kan bära frukt, men att det tar tid.

- Vattnet i hela Östersjön byts ut med 30-40 års mellanrum, och det visar sig att för de flesta saker vi tittat på så är återhämtningstiden ungefär 30-40 år, fast övergödningen och syrebristen kan ta längre. Men det positiva är att vi visar att det kan bli bättre.

Det är en god sak att det finns allt fler sälar, skarvar och havsörnar. För en ekolog är det tecken på att Östersjön är på väg åt rätt håll

I artikeln visas hur världshaven under de senaste 30 åren värmts upp cirka 0,5°C, medan Östersjön under samma tid värmts upp med hela 1,5°C. Andra förändringar är den avsevärt mycket större utbredningen av syrefria bottnar i de djupa delarna av havet, och de lägre pH-värdena som regelbundet sjunker till sådana nivåer som kan förväntas i de stora oceanerna först under nästa århundrade.

Vattenkvaliteten i Östersjön granskas.
Vattenkvaliteten i Östersjön granskas. Östersjön,Aranda,mätning,vattenkvalitet,mätare (mätinstrument),hav,vattenmätare

Forskarna visar att allt ändå inte är negativt: Östersjön är ett av världens mest utforskade hav. Observationer och mätningar har pågått sedan tidigt 1900-tal, och det finns en stark tradition av vetenskapligt samarbete mellan länderna i regionen.

Kunnandet kan bli en exportvara

Bonsdorff är ändå tydlig med att forskarna inte försöker begränsa människans möjlighet att använda och leva av och må bra av Östersjön, utan att det är möjligt om vi förvaltar det rätt.

- Det här är en grej som våra beslutsfattare borde ta till sig - att det lönar sig att tänka och agera långsiktigt, och att vi kan ha en fantastisk chans att så att säga exportera vårt kunnande som modell för andra havsområden. Det är i all sin synbarliga enkelhet faktiskt riktigt nytt, och till och med banbrytande, säger Bonsdorff entusiastiskt.

Artikeln i tidskriften Science Advances har under mer än ett års tid skrivits av ett internationellt forskarteam lett av GEOMAR Helmholtz Centre for Ocean Research i Kiel. De fyra finländska medförfattarna är Erik Bonsdorff vid Åbo Akademi, Kari Hyytiäinen vid Helsingfors universitet, Veijo Jormalainen vid Åbo universitet och Harri Kousa vid Finlands miljöcentral.

Artikeln The Baltic Sea as a time machine for the future coastal ocean publicerades 9.5.2018 i Science Advances 4/2018. Den är öppen för vem som helst att gå in och läsa, granska, kommentera och ifrågasätta.

Läs också

Åboland

Bekanta dig med hur vi jobbar med Ansvarsfull journalistik

Nyligen publicerat - Åboland