Hoppa till huvudinnehåll

Lönsamt att vara laestadian: Gammallaestadianska företagare drar nytta av samfundets nätverk

Några personer lägger upp ett tält genom talkoarbete under sommarmötet i Björneborg 2017.
Några personer lägger upp ett tält genom talkoarbete under laestadianernas sommarmöte 2017. Några personer lägger upp ett tält genom talkoarbete under sommarmötet i Björneborg 2017. Bild: Helena Lahtinen suviseurat

Det lönar sig att vara laestadiansk entreprenör, det är slutsatsen i den första undersökningen av gammallaestadiansk företagsamhet.

Bland de finländska trossamfunden är laestadianerna unika i sin företagsamhet. Särskilt i Uleåborgsregionen är entreprenörsandan stark, i flera stora och små byggföretag i området är ledningen laestadiansk. På finlandssvenskt håll har till exempel Snellmans starka kopplingar till rörelsen.

Aini Linjakumpu, forskare i statsvetenskap, tror att friheten är skälet till att så många laestadianer är företagare.

- Ur ett andligt perspektiv är det bra att vara sin egen lyckas smed. Då kan man själv bestämma vilken bransch man jobbar inom, hur man jobbar och vem man anställer, säger Linjakumpu, som på fredagen publicerar boken Vanhoillislestadiolaisuuden taloudelliset verkostot, alltså Gammallaestadianernas ekonomiska nätverk.

Aini Linjakumpu står framför Lapplands universitet där hon forskar i statsvetenskap.
Aini Linjakumpu utanför Lapplands universitet där hon forskar. Aini Linjakumpu står framför Lapplands universitet där hon forskar i statsvetenskap. Lapplands universitet

Kvinnor inkluderas

Entreprenörsandan inom samfundet märks exempelvis av genom kurser i företagande som rörelsens folkhögskolor i Ranua, Reisjärvi och Jämsä ordnar.

Finlands fridsföreningars centralförbund, som är gammallaestadianernas centralorganisation, har också publicerat en bok som både förklarar och uppmuntrar till företagande. Kön spelar inte någon roll i den här frågan. Folkhögskolornas kurser skräddarsys till exempel också för kvinnor och barn.

- Ofta tänker man att kvinnornas liv är strikt begränsat, men företagandet ger dem en chans att vara aktiva inom sitt eget område. Kvinnor kan grunda egna företag eller fungera som styrelsemedlem i sin partners företag, säger Linjakumpu.

Frisörssalong förbjudet, gym går an

Medlemmarna i rörelsen har mer spelutrymme inom företagandet än inom hemmet där det är förbjudet att sminka sig, se på tv och använda preventivmedel.

- Om man inte spelar högljudd rytmisk musik eller idealiserar bodybuilding utan fokuserar på hälsa så kan det vara helt okej att ha ett gym, tolkar Linjakumpu.

Kön med husbilar ringlade sig tiotals kilometer när gammellaestadianerna anlände till Suviseurat  på Söderfjärden sommaren 2015.
Laestadianer på väg till sommarmötet år 2015. Kön med husbilar ringlade sig tiotals kilometer när gammellaestadianerna anlände till Suviseurat på Söderfjärden sommaren 2015. Bild: Svenska Yle väkcleserörelser

Idag är det också godtagbart för laestadianer att äga resebyråer trots att liknande underhållning tidigare inte har varit i linje med rörelsen tro.

Laestadianer får fortfarande inte grunda nattklubbar, barer eller förtjäna sitt uppehälle genom skönhets- eller frisörsalonger där man förändrar kundernas utseende.

Laestadiansk personal kommer med kontakter

Linjakumpu har läst laestadianska publikationer och intervjuat människor både inom rörelsen och utanför den. Slutsatsen av den tre år långa studien är att de starka andliga och sociala nätverk som finns bland rörelsens medlemmar är nyckeln till företagarnas framgångar.

Ett icke-laestadiansk företag anställde en laestadiansk mellanchef så att hen skulle kunna utnyttja sina kontakter inom rörelsen.

- Nyttan av nätverken blir tydliga när man ska anställa personal eller skaffa kunder eller affärspartners. En laestadiansk företagare rekommenderar lätt en annan företagare som också är aktiv inom rörelsen, även om personerna inte känner varandra.

Om en laestadian anställer en person ur rörelsen vet hen att personen inte kommer att vara bakfull på jobbet. Överlag är förtroende större för personer som man regelbundet träffar i andliga sammanhang.

Enligt Linjakumpu är skyldigheterna mot varandra helt enkelt större när man har något gemensamt utöver jobbet.

Många österbottniska företagare som inte är laestadianer känner ofta att det ligger dem i fatet att inte vara medlem i rörelsen. Vissa har till och med kommit på knep för att lösa problemen.

- Ett icke-laestadiansk företag anställde en laestadiansk mellanchef så att hen skulle kunna utnyttja sina kontakter inom rörelsen, säger Linjakumpu.

Lojalitet skapar gråzon

Men lojaliteten mot andra medlemmar kan också skapa gråzoner inom arbetslivet.

- Om det går dåligt för ett företag och det inte kan betala ut löner i tid kan ägarna dra nytta av att man hör till samma samfund. Man kan till exempel föreslå att situationen ska lösas på något annat sätt inom företaget, säger Linjakumpu.

Å andra sidan litar också de anställda på att få behålla sitt jobb i situationer där man vanligtvis skulle bli uppsagd. Dessutom kan vissa ägare ibland anställa en annan medlem enbart för att personen befinner sig i knipa.

- I bästa fall är nätverket bland laestadianerna positivt för alla parter och för näringslivet i området, i värsta fall kan det leda till att människor utnyttjas, bedömer Linjakumpu.

Suviseurat på Söderfjärden.
Tiotusentals laestadianer besöker varje år sommarmötet. Suviseurat på Söderfjärden. Bild: Yle/Joni Kyheröinen suviseurat i vasa

Att laestadianer som har tappat sin tro ändå stannar kvar inom rörelsen på grund av de ekonomiska nätverken är enligt Linjakumupa ett tecken på att det för företagare är värt att vara laestadianer.

En liknande entreprenörsanda finns det inte inom någon annat finländskt trossamfund, säger hon.

Artikeln är en översättning av Yle Uutisets artikel Lestadiolaisyrittäjä hyötyy uskonyhteisön verkostoista – Taloushyödyt houkuttavat jäämään, vaikka vakaumus olisi jo mennyt av Annu Passoja.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes