Hoppa till huvudinnehåll

Plagiat är rätt ovanligt säger professorer: "Om man lånar från någon annan ska det finnas en källa"

Sören Kock, professor på Hanken.
Sören Kock säger att plagiat är ovanligt, men det förekommer. Sören Kock, professor på Hanken. Bild: YLE/Marcus Lillkvist sören kock

Med anledning av Svenska Yles avslöjande om att Laura Huhtasaaris pro gradu-avhandling innehåller betydligt mera plagiat än känt, berättar vi hur universiteten och examinatorerna granskar ifall uppsatser eller avhandlingar är plagierade.

Sören Kock, prorektor samt professor i företagsledning och organisation vid Svenska handelshögskolan i Vasa, berättar hur han granskar vetenskapliga dokument.

– Grundregeln är den att om man lånar från någon annan så ska det finnas en källa, och är det direktcitat ska det finnas citattecken och källa så att man vet varifrån det kommer, säger Kock.

När en avhandling lämnas in för granskning lämnas dokumentet in i elektroniskt format som en pdf-fil. Därefter körs den genom ett plagiatprogram. Vid Svenska handelshögskolan i Vasa använder man två olika plagiatprogram, ett på svenska och ett på engelska, beroende på vilket språk avhandlingen är skriven.

händer som skriver på tangentbord
händer som skriver på tangentbord Bild: Yle/Jukka Tyni datorer,pro gradu-avhandlingar

Dokumentet jämförs med dokument i tillgängliga databaser där det finns dokument inom samma område sedan tidigare. Examinatorn får sedan ett utlåtande från programmet, med ett procenttal som visar hur stor likheten är med andra dokument.

– Jag brukar sätta gränsen där vid 5–10 procent, om det går upp till den nivån så brukar jag gå in i dokumenten och se vilka typer av likheter det är som finns med andra dokument.

Alla träffar som programmet reagerar på är ändå inte plagiat.

– Det kan ju vara citat eller andra källor med likadana namn som i andra dokument. Då måste man också kontrollera det, säger Kock.

Enligt Kock får man bedöma dokumentet utifrån vilka likheter det finns med andra verk som har publicerats tidigare. Det går inte att bara förlita sig på plagiatprogrammen.

– De är ju inte heltäckande på något vis, utan de bygger på sådant som finns på webben sedan tidigare, som har laddats upp i databaser. Man får använda lite sunt förnuft också, säger Kock.

Oftast finns det en förklaring

Om plagiatprogrammet plingar till är första steget att examinatorn diskuterar med den som har skrivit avhandlingen. Enligt Kock är plagiat ändå rätt ovanligt.

– Nog förekommer det olika typer av plagiatfall hela tiden, men jag skulle inte säga att det är vardagsmat. Oftast finns det ändå en förklaring till varför programmet har plingat till, och man får då reda ut det. Det vanligaste är att man har lånat text utan att sätta med källan, säger Kock.

Även professor Lisbeth Fagerström, rektor för ÅA i Vasa upplever att större fall av plagiat är ovanligt. Hon anser att datasystemet Urkund, och processen vid universiteten som granskar ifall avhandlingar är plagierade, fungerar bra.

– I och med att vi har Urkund, ett program som kontrollerar det här, så tycker jag inte att det är någon stor risk att människor får examen utifrån sådant som inte är baserat på god vetenskaplig praxis, säger Fagerström.

Lisbeth Fagerström
Plagiatsystemet Urkund fungerar bra, säger Lisbeth Fagerström. Lisbeth Fagerström Bild: Yle/Anna Ruda Åbo Akademi,åbo akademi i vasa

Alla texter plagiatkontrolleras under hela studietiden

Sören Kock har inte upplevt fall där en avhandling skulle ha blivit underkänd på grund av plagiat, men det har hänt i enskilda kurser där studenterna har gjort mindre övningsarbeten. Vid Svenska handelshögskolan i Vasa körs alla arbeten som de studerande skriver under hela studietiden genom ett plagiatprogram.

– Om det är grovt fall så stängs den studerande av från kursen och kan inte slutföra den. Är det fråga om riktigt grova fall så är relegering också ett alternativ, säger Kock.

En annan typ av plagiat som förekommer är att man plagierar sig själv, man lämnar in samma arbete två gånger i olika kurser. När alla inlämnade arbeten körs igenom plagiatprogrammet får universitetet kunskap om det här.

– Det här är också vanligt i forskarsamfundet att man skriver en artikel och skickar det till en tidsskrift, och sedan skriver man en nästan identisk artikel och skickar till ett annat ställe. Om man inte sätter med källor så plagierar man sig själv, säger Kock.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes