Hoppa till huvudinnehåll

Tvåspråkiga familjer kan välja finskspråkiga daghem på grund av långa daghemsresor – dagvårdschefen nöjd med situationen

Eva Nilsson med sin dotter Selma.
Eva Nilsson med sin 15 månader gamla dotter Selma. Selma fick daghemsplats i Rönnbacka fastän familjen bor i Vallgård. Eva Nilsson med sin dotter Selma. Bild: Yle/ Christoffer Gröhn barn (familjemedlemmar),Sandlåda,eva nilsson

Eva Nilsson funderar nu på att söka plats på ett finskspråkigt daghem för sin dotter Selma. Orsaken är att det inte finns plats på ett svenskspråkigt i närheten. I andra tvåspråkiga Helsingforsfamiljer finns liknande tankar. Chefen för småbarnspedagogik Mia Ahlskog är överlag nöjd med situationen.

Eva Nilssons 15 månader gamla dotter Selma utforskar sandlådan. Hon lyfter på ämbar, sätter sand i munnen och gräver med grävskopan.

Familjen har sökt om daghemsplats för Selma i närområdet i Vallgård i Helsingfors där de bor.

Men beskedet från staden var en mardröm - Selma får plats på ett daghem i Rönnbacka, en halvtimme bort.

– Stadens tjänsteman har räknat ut att det med kollektivtrafiken tar 28 minuter från dörr till dörr, men de har inte räknat ut hur länge det därifrån tar till jobbet för oss. Både jag och min man jobbar i Kampen och ena resan från hemmet via daghemmet till jobbet räcker omkring en och en halvtimme, säger Eva Nilsson, som ännu inte har tackat ja till daghemsplatsen i Rönnbacka.

Eva Nilsson med sin dotter Selma.
Eva Nilsson säger att resan från hemmet via daghemmet till hennes jobb räcker omkring en och en halvtimme ena vägen. Eva Nilsson med sin dotter Selma. Bild: Yle/ Christoffer Gröhn barn (åldersgrupper),daghem,eva nilsson

"Svårare att senare byta till svenskspråkigt då barnet vill gå med kompisarna i skolan"

Nilsson sökte plats på fem daghem som ligger närmare men Selma fick inte plats på ett enda av dem. Nu tänker familjen också söka plats på finskspråkiga daghem.

– Vi är en tvåspråkig familj och det skulle vara viktigt att få plats på ett svenskspråkigt daghem för att Selmas språkutveckling ska stödjas. Finskan är inte ett problem, men svenskan skulle vara viktig för henne, säger Nilsson.

– Man kan visserligen senare byta till en svenskspråkig förskola men det är svårare då barnet får kompisar på daghemmet och kanske vill följa dem i förskolan och skolan.

Johanna Kylmäoja bor på Degerö och hennes dotter fick daghemsplats i Nordsjö.

– Vi sökte plats på fyra svenskspråkiga daghem och ett finskspråkigt på Degerö, men fick plats i Nordsjö. Resan mellan hemmet och daghemmet räcker över en halvtimme med kollektivtrafik. Vi kommer sannolikt att ta bilen till Nordsjö och lämna den där och sedan åka kollektivt in till centrum, där jag och min man jobbar, säger Kylmäoja.

– Jag blev överraskad av att situationen var så här dålig och trodde att vi med våra skattemedel kunde få daghemsplats på stället där vi bor.

"Platsen väger mer än språket"

Kylmäoja säger att hon hellre ser att sin dotter går i ett finskspråkigt daghem på Degerö än i ett svenskspråkigt i Nordsjö.

– Vi funderade länge på om barnet ska sättas på ett svenskspråkigt eller finskspråkigt daghem då min man är tvåspråkig. Hemmaspråket är svenska och för att hon ska känna sig trygg valde vi ett svenskspråkigt daghem.

– Men logistiskt blir det en mardröm att ta sig från Degerö till Nordsjö och sedan på jobb. Dessutom har vi en hund som ska rastas på kvällen. Och platsen väger mer än språket, säger Kylmäoja.

Hon tillägger ändå att också de finskspråkiga daghemmen på Degerö verkar vara fulla.

Daghemsnätet på finska i Helsingfors är ändå klart tätare än på svenska. Staden har gjort en utredning som visar att på finskt håll räcker resan till daghemmet under en halvtimme med kollektivtrafik för 98 procent av barnen. I medeltal räcker resan till daghemmet 10,5 minuter enligt stadens utredning. På svenskt håll har ingen motsvarande utredning gjorts.

I mars gjordes en fullmäktigemotion där politiker kräver att Helsingfors utreder om det är möjligt att staden från och med 2019 alltid erbjuder daghemsplats i samma upptagningsområde där närskolan finns. Frågan utreds nu inom staden.

Antaresgatan i stadsdelen Fiskehamnen i Helsingfors
Fiskehamnen växer och inom Helsingfors stad diskuteras nu om området ska få ett svenskspråkigt daghem. Antaresgatan i stadsdelen Fiskehamnen i Helsingfors Bild: Yle/Helena von Alfthan Fiskehamnen

"Beklagligt att vissa måste åka långa vägar"

Den vikarierande chefen för småbarnspedagogik på svenska, Mia Ahlskog, säger att daghemsplaceringen i Helsingfors har skötts ganska bra och påpekar att det finns en möjlighet till inre förflyttning för dem som är missnöjda med daghemsplatsen.

– Vi strävar alltid att göra det så bra som möjligt för familjen. Det är beklagligt att vissa måste åka långa vägar. Vi vill fixa det så bra som möjligt för familjerna, säger Ahlskog.

Det finns flera exempel på att ni inte har lyckats. Vad ska staden göra för att det inte ska se ut så här?

– Vi är medvetna om att det i vissa områden är trångt och där öppnar nya daghem. Till exempel i Tölö öppnas ett nytt daghem hösten 2018 och på Drumsö kommer ett nytt daghem öppnas 2019 eller 2020.

Ahlskog säger att hon är medveten om att området kring Vallgård, Fiskehamnen och mellersta Böle växer och det förs diskussioner inom staden att öppna fler daghem där.

Samma problem har funnits länge

Diskussionen om långa resor till daghemmet och för få svenskspråkiga daghem i vissa stadsdelar är inte ny. Yle Huvudstadsregionen rapporterade till exempel om problemet redan i maj 2010.

Mia Ahlskog har bara varit chef för småbarnspedagogiken i omkring en månad. Hon konstaterar att staden följer med situationen och att målet är att hitta långvariga lösningar som är bra för familjerna. Hon uppger sig vara nöjd med situationen.

– Jag är nöjd över att vi öppnar fler daghem, säger Ahlskog.

Men är du nöjd överlag med hela situationen?

– Jo, för tillfället är jag väldigt nöjd. Vi håller just nu på med hela "invalsrumban" och det ser bra ut. Vi ger nu ut beslut om daghemsplatser för hösten 2018. Pusslet klarnar i maj och ingen blir utan plats.

Det finns tvåspråkiga familjer som gärna skulle sätta barnet på ett svenskspråkigt daghem men nu överväger att sätta på ett finskspråkigt istället eftersom resetiden till det svenskspråkiga blir för lång. Vad tänker du om det?

– Jag tänker att vi alltid ska erbjuda svensk service. Vi hittar alltid svenskspråkiga daghemsplatser till de familjer som har det som första alternativ. Vi samarbetar med finska sidan för att se deras situation. De svenskspråkiga och tvåspråkiga som vill få svensk service får det också.

"Ett alternativ är att vi tillsammans anställer en privat vårdare"

Eva Nilsson säger att alternativen nu är att ta emot platsen i Rönnbacka, försöka få plats någon annanstans eller tillsammans med andra familjer i området starta en privat dagvårdsgrupp.

– Jag har hört att åtminstone 20 familjer som sökte plats i Berghäll blev utan. Men staden kan inte ge ut uppgifter om vem som blivit utan daghemsplats i området, säger Nilsson.

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen