Hoppa till huvudinnehåll

Läraren Evald Hemström har egna knep för att modernisera skolan

Läraren Evald Hemström i Lagsatds skola.
Evald Hemström i Lagstads skola. Läraren Evald Hemström i Lagsatds skola. Bild: Five Corners Lärare,Skola,undervisning,lagstads skola

Förr i världen var skolorna fokuserade på prov där man testade vad eleverna hade lärt sig. Den här klassiska modellen skrotas i dagens skolor för att ge utrymme för smartare prov.

Evald Hemström är ämneslärare i religion i Lagstads skola i Esbo för årskurserna 7-9 i högstadiet.

Han kommer från Sverige och han har där varit med om så gott som identiska förändringar i läroplanen som hos oss i Finland.

“No hands up”-metoden

Hemströms undervisningsmetoder går på elevernas och motivationens villkor. I tv-serien “Fem fenomen i skolan” på Yle Fem berättar han att han vill tillåta hur mycket misstag som helst i klassrummet.

Därför har han en tärning med sig och det är den som väljer vems tur det är att svara på frågan. Varje elev har en egen siffra.

Läraren Evald Hemströms händer när han kastar tärning i klassrumet.
Tärningen avgör vem som ska svara till nästa. Läraren Evald Hemströms händer när han kastar tärning i klassrumet. Bild: Five Corners klassrum,Skola,undervisning,Tärning

- De jätteduktiga eleverna tycker det är jättejobbigt. Dels för att de inte får svara och dels för att de får svara när de inte kan, ler Hemström.

Fördelen med tärningen är att blyga elever som annars inte markerar får en chans att svara och uttrycka sig. På Hemströms lektioner råder regeln “No hands up”; det vill säga ingen markerar utan tärningen väljer.

Varje gång någon inte kan svara så erbjuds det en möjlighet att lära sig just den saken och tillsammans gå igenom det rätta svaret.

Den nuvarande läroplanen förutsätter att eleverna ska lära sig allt från kulturell kompetens till multilitteraticitet, vilket betyder förmågan att tolka rätt olika slags texter.

Eleverna ska också givetvis lära sig digital kompetens, vardagskompetens och skolan ska hjälpa dem att skapa en förmåga att bidra till en hållbar framtid.

Det är inga små krav och med enbart ett traditionellt skolprov med skolvitsord från 4-10 som måttstock kommer man inte längre så långt.

Skype-samtal istället för traditionellt prov

Hemström bedömer sina elever till exempel genom att använda sig av både skriftliga prov, muntliga prov, prov man spelar in, förhör som man skriver in och reflekterar över, hemuppgifter och övningsprov som man skriver om tills det blir bra.

- Jag försöker göra mina bedömningar så nära verkligheten som möjligt. Allt man lär sig här ska man på något sätt kunna ha nytta av i verkligheten, säger han.

Som exempel nämner han att man kan ha ett Skype-samtal med en engelskspråkig person.

För där har man ju en verklig situation där engelskakunskaperna behövs och sätts på prov både när det gäller att lyssna och förstå och att själv kunna uttrycka sig.

Den här sortens nya sätt att hålla prov utesluter inte de traditionella skriftliga proven, men Hemström testar sig fram med olika metoder.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle