Hoppa till huvudinnehåll

Den svenska ämneslärarutbildningen vid HU har fått hård kritik men åsikterna går isär – Handledare: ”Det är en laddad fråga”

Lärare.
Den nya ämneslärarutbildningen vid Helsingfors universitet började hösten 2017, och har under den senaste tiden varit föremål för diskussion. Lärare. Bild: Jyrki Lyytikkä / Yle lärare,skola

Förra veckan fick den svenskspråkiga ämneslärarutbildningen vid Helsingfors universitet hård kritik. Kritiken handlade främst om att dubbelt mer undervisningspraktik på den svenska utbildningslinjen jämfört med den finska ökar arbetsbördan för både handledande lärare och studenter. Men alla är inte lika missnöjda.

Frågan är laddad, skriver en handledande lärare i ett mejl till Svenska Yle. Handledaren vill därför vara anonym när hen delar med sig av sina synpunkter om den nya svenskspråkiga ämneslärarutbildningen.

- Alla handledare är inte missnöjda, skriver handledaren.

Handledaren skriver vidare att många andra lärare ställer sig positivt till att antalet undervisningstimmar blivit fler på den nya linjen.

Hen konstaterar att också den finska utbildningslinjen borde göra likadant och införa mer undervisningspraktik, eftersom det nuvarande upplägget innehåller för lite undervisningstid och därför inte motsvarar verkligheten i skolvärlden.

"Ingen dramatik från vår sida"

Erika Löfström är professor i pedagogik och ansvarar för praktiken på de svenska lärarutbildningarna. På frågan varför den nya svenskspråkiga linjen upplevs som så känslig svarar hon följande.

- Jag förstår att alla kanske inte vill uttala sig under eget namn. Men jag ser på frågan ur utbildningsprogrammets synvinkel och vill betona att från vår synvinkel finns här ingen dramatik.

Helsingfors universitets huvudbyggnad vid Senatstorget
Den nya svenskspråkiga ämneslärarutbildningen har väckt kritik hos lärare och studerande. Helsingfors universitets huvudbyggnad vid Senatstorget Bild: Yle/Touko Yrttimaa helsingfors universitet

- Det är ett nytt program. Vi har under det gångna året jobbat med att bygga upp systemet och strukturerna. Vi har utvecklat handledarutbildningen och utvecklat samarbetet med partnerskolorna och kommunerna. Det är många processer på gång samtidigt, säger Löfström.

Tur med två handledare

Christina Elgert studerar till lärare i biologi och geografi. Hon har precis avslutat sin praktik.

- Jag hade tur under min praktikperiod och det löste sig ganska bra. Jag hade två handledare som lyckades ganska bra dela på timmarna.

- Men problemen har varit större i mindre skolor och i gymnasier när abiturienterna slutat eller i ämnen där det finns färre kurser. Då har det svårt att få ihop undervisningslektionerna, säger Elgert.

Bild på studerande Christina Elgert.
Christina Elgert tycker att den nya utbildningslinjen i sin helhet är bra men att den ännu behöver finjusteras. Bild på studerande Christina Elgert. Bild: YLE studerande,Christina Elgert

Trots det tycker hon överlag att det är bra att det införts mer tid för undervisningsövning.

- Jag har ingenting emot att man får planera fler lektioner. Det är jättebra erfarenhet. Men blir antalet timmar för många och det blir svårt att få in dem på ett vettigt sätt, då har man inte hittat balansen ännu.

Ett tjugotal inledde sina studier i höstas

Tidigare studerade både finsk- och svenskspråkiga studerande på den finskspråkiga linjen. Då hade de svenska studerande möjlighet att göra sin praktik på svenska.

I höstas när den nya svenskspråkiga ämneslärarutbildningen drog igång inledde ett tjugotal studenter sina studier.

- Nu kan studenterna avlägga hela utbildningen på svenska. Det är väldigt värdefullt för de studerande som inte kan eller vill studera på finska, säger Löfström.

Helsingin yliopiston kirjasto
Tjugotal inledde sina studier för att bli ämneslärare hösten 2017. Helsingin yliopiston kirjasto Bild: Henrietta Hassinen / Yle Helsinki University Library,universitet,Helsingfors universitet,studerande,studier (verksamhet),antagning av studerande,studieframgång,studielån,studiestöd

Utöver att antalet undervisningstimmar är fler skiljer sig den svenska linjen också på det sättet som undervisningen i ämnesspecifik didaktik ordnas. Det vill säga undervisning i hur ett specifikt ämne ska läras ut.

På den svenska linjen studerar man inte i ämnesspecifika grupper eller bara med studenter från det egna ämnet. Orsaken till detta är att gruppstorlekarna är för små berättar Löfström.

I stället får de svenskspråkiga studerande läsa endera didaktik i humaniora eller naturvetenskaper.

Till exempel studerar de som ska bli modersmåls- och språklärare tillsammans i humanioragruppen, medan de som inriktar sig på matematik, fysik och kemi i naturvetargruppen.

- Man får in det ämnesspecifika genom till exempel grupparbeten med fokus på det egna ämnet, ämnesspecifika övningar och ämnesdidaktisk litteratur.

- Dessutom måste ämneslärare i framtiden kunna arbeta mera i team med andra lärare från olika ämnen. Dessa grupper är ett bra sätt att öva den kunskapen. Det är inte bara en dålig sak att ha det upplagt så här, men studenterna kanske förväntar sig att de ska ingå mer studier i just det egna ämnet och vi får fundera på hur vi kan betona ämnesdidaktiken mera, säger Löfström.

Hur räcker resurserna?

Elgert tycker det är beklagligt att det inte erbjuds ämnesspecifik didaktik på svenska.

- Det är en av nackdelarna. Men det är svårt att hitta en lämplig lösning, eftersom vi är så få. Då är frågan om resurserna räcker för att ha en ämnesdidaktiker som har hand om två elever?

Elgert påbörjade sina ämneslärarstudier före den nya utbildningen började och har därför gått ämnesdidaktiken på finska.

- Kursen i ämnesdidaktik på finskt håll var en av de bästa kurserna jag gått. Medan många de jag känner som gått den svenska kursen hade hoppats på mer fördjupning.

Förhoppning om att det blir bättre nästa år

Hon efterlyser att de finsk- och svenskspråkiga linjerna skulle samarbeta mer så att studerande kunde läsa de specialiserade kurserna i didaktik på finska.

- Jag tror jag talar för de flesta ämneslärarstuderande när jag säger att jag hoppas att nästa års praktikanter har möjlighet till mer samarbete, diskussion och flexibilitet.

Ett annat önskemål är att man skulle ha färre undervisningslektioner och mer observationslektioner där praktikanterna får följa med den handledande lärarens undervisning.

- För observationslektionerna kan väga upp om ämnesdidaktiken inte är så fördjupad för där kan man få metoderna och idéerna för hur man kan undervisa, säger Elgert.

Lärare undervisar elever.
Ämneslärarutbildningen är ny och letar fortfarande sin form.. Lärare undervisar elever. Bild: Mostphotos / Matej Kastelic lärare,pedagog,skolan (fenomen),tal,studerande,universitet,elever,Föreläsning,presentation

Löfström på universitetet välkomnar både feedbacken och kritiken.

- Vi jobbar vidare med utbildningen. Det bästa sättet att göra det är genom att få feedback från handledare, studerande och skolorna. Det är på det viset vi kommer vidare och nästa år kan vi erbjuda en ännu bättre utbildning.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes