Hoppa till huvudinnehåll

Österbottningarnas blod kan förbättra vården

Blodprov på Vasa centralsjukhus.
Blodprov på Vasa centralsjukhus. Bild: Yle/Joni Kyheröinen blodprov,vasa centralsjukhus

Snart får alla patienter som får en kallelse till Vasa centralsjukhus ta ställning till om deras blod får användas i forskningssyfte. Med en omfattande samling blodprov kan man förbättra vården och utveckla hälsoteknologin.

Sedan våren 2017 har onkologiska polikliniken på Vasa centralsjukhus samlat in blodprover av patienter. Det hela fungerar så att man i samband med att man får en kallelse får säga ja eller nej till att blodprovet används till en så kallad biobank.

Biobanken i fråga heter Auria och ägs av Vasa sjukvårdsdistrikt, Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt, Satakunta sjukvårdsdistrikt och Åbo universitet.

Auria biobank bildades 2012 och är den första sjukhusbiobanken i Finland. Totalt finns det tio biobanker i landet och förhoppningen är att man ska kunna börja utnyttja dem mer effektivt.

Nya behandlingsmetoder

- Meningen med biobanken är att främja hälsan, säger Auria biobanks direktör Lila Kallio.

Med hjälp av blodproven kan man undersöka uppkomsten av sjukdomar och ta fram nya undersöknings- och behandlingsmetoder, eftersom man har tillgång till uppgifter om invånarnas genetiska faktorer, miljöfaktorer och levnadsvanor.

Lila Kallio, direktör för Auria Biobank.
Lila Kallio. Lila Kallio, direktör för Auria Biobank. Bild: Yle/Joni Kyheröinen biobanker,auria biobank

Har man då några konkreta resultat att peka på?

Som exempel nämns att man via Auria biobank kunnat fastställa faktorer som påverkar prognosen för patienter med tarmcancer.

Man har också fått fram regionala skillnader: Proven antydde att patienterna på ett visst område hade svårare diabetes. Skillnaden visade sig bero på att just det området saknade en diabetesskötare.

700 patienter inom Vasa sjukvårdsdistrikt har gett samtycke

Så här långt har man samlat in kring 20 000 blodprov till Auria.

Vasa sjukvårdsdistrikt har så här långt "endast" fått in cirka 280 blodprov. Cirka 700 patienter har dock gett sitt samtycke. Gapet förklaras med att alla inte ännu varit inne och gett sitt blodprov.

- Vi strävar till att ta provet i samband med någon form av vård. Man kommer inte hit enbart för att ge ett blodprov till biobanken, säger centralsjukhusets planeringschef Pia Wik.

Blodprovet kan också tas till exempel på hvc i Jakobstad eller på något annat håll inom Vasa sjukvårdsdistrikt.

Hela sjukhuset ska samla in blodprov

Blodproven kommer med all sannolikhet att växa betydligt i antal, eftersom man nu stegvis ska ta med sjukhusets övriga polikliniker i arbetet.

Verksamheten har nu också tagits i bruk på den inremedicinska polikliniken, nästa är kirurgiska och till slut ska verksamheten omfatta hela sjukhuset.

Susann Brunell är forskningsskötare och är den som rent konkret jobbar med biobanken på Vasa centralsjukhus.

Hon kontrollerar bland annat att de skriftliga samtycken som kommer in är korrekt ifyllda. Uppgifter kopplade till biobanken tar upp 50 procent av hennes arbetstid.

Lagen uppdateras som bäst

Än så länge är det enda sättet att ge samtycke att svara på förfrågan som följer med kallelsen, eller så kan man gå in via Aurias egna webbsidor och där ge sitt samtycke.

Men det kan det bli ändring på. Just nu diskuteras en uppdatering av biobankslagen från 2013.

- Förslaget är att blodprov som tas i samband med vård ska användas till såväl diagnostik som forskning, säger Lila Kallio.

Godkänns uppdateringen så som den nu är skriven är utgångsläget att ett blodprov som tas i samband med vård också används till forskning, alltså att det läggs till i biobanken. Patienten måste själv förbjuda att blodprovet används till forskning.

Det skulle vara en välkommen ändring för biobanken eftersom man har vissa utmaningar med att få patienter att ge sitt samtycke.

- När man är sjuk kanske man inte orkar fundera på om man ska ge samtycke eller inte.

"På något sätt måste ju patienten informeras"

Uppdateringen är alltså på gång och man kan inte med säkerhet säga hur den förnyade lagen kommer att se ut.

Planeringschef Pia Wik sitter i blodprovsstolen. Maria Korvo håller i nålen.
Planeringschef Pia Wik. Planeringschef Pia Wik sitter i blodprovsstolen. Maria Korvo håller i nålen. Bild: Yle/Joni Kyheröinen blodprov,maria korvo

- Men på något sätt måste man ju ändå informera varje patient om biobanken, annars kan de ju inte säga nej, funderar Pia Wik på centralsjukhuset.

Kan anonymitet garanteras?

Ibland frågas det om integritetsskyddet, kan det garanteras? Det kan det, hävdar man från biobankens håll.

Eller ja, åtminstone nästan. Så här skriver man själva: Provtagarens namn och motsvarande identifieringsuppgifter ersätts med koder och att identifiera en enskild person utifrån de kodade uppgifterna är nästan omöjligt.

Dock kan man ge samtycke till att få information som berör en själv. Om det till exempel visar sig att ens blodprov tyder på att man hör till en grupp patienter som reagerar bra på en viss medicin, kan man bli meddelad om saken.

Så här långt har Auria fått in prover av många olika slags patienter.

- Kanske det finns en viss tyngd på cancerpatienter. Men i Åbo får vi in rätt mycket från lungpoli och polikliniken för kvinnosjukdomar, säger Lila Kallio.

Vem är det då som finansierar biobankernas verksamhet? I det här fallet är det sjukvårdsdistrikten och Åbo universitet som äger biobanken. Utöver det får biobanken in pengar när man överlämnar prover till forskningen.

Mer individuellt anpassad vård

Dekanus Pentti Huovinen på Åbo universitet säger att det finns starka band mellan sjukhusen i Åbo och Vasa.

- Det är viktigt för oss att det bedrivs forskning i Vasa och det är också viktigt för invånarna i Vasa sjukvårdsdistrikt, säger Huovinen.

Vasa centralsjukhus chefsöverläkare Reijo Autio säger å sin sida att biobankerna är ett steg mot en mer individuell vård.

- Till exempel inom onkologin. Där kan man med hjälp av biobanken tydligare se vilken sorts medicin som fungerar bäst för en viss typ av patient, säger Autio.

Han ser också en möjlighet att utveckla hälsoteknologin, som är ett av regeringens uttryckliga mål.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten