Hoppa till huvudinnehåll

Den finska hästen är en del av vår historia – nu får den en egen genbank

Finnhästen Salasana och hennes människor
Travarstoet Salasana, på bilden 11år, med sina människor: från vänster Tiia Tuikka, hästens skötare, Bella Varjonen, tränare samt Anna Nordström med morötter i handen. Finnhästen Salasana och hennes människor Bild: piia nordström finsk häst

Naturresursinstitutet har börjat samla in sperma från utvalda hingstar av rasen Finskt kallblod.

På gården Kattelus i Karislojo har det funnits finnhästar sen mannaminne. Nu är det travaren Salasana och stoet Ainon Aaria, avkomma i tjugofemte led, som står för traditionen i gårdens avel.

- Min farfar, som kom från Karis, fick två hästar av sin far. Det var Liisa och Kaisa, som hade stamboksnumren ett och två. Sedan dess har deras gener har fortsatt på den här gården, berättar veterinär Anna Nordström.

finnhäst med flicka på betet
Ainon Aaria med sin lilla ägare Aino Nordström (Annas brorsons dotter) finnhäst med flicka på betet Bild: piia nordström finsk häst

Nordström, som är pensionerad sen fem år men fortfarande yrkesverksam, har vuxit upp med hästar i stallet. Men på 50-talet var det på håret att traktorerna tog över helt.

- Den sista hästen såldes - men köptes tillbaka, för att de inte skulle gå förlorade. Och nu har jag orkat hålla på med hästarna. Få se hur följande led håller.

En allroundhäst

Den finska hästen är den enda hästrasen som har sitt ursprung i Finland.

- Finnhästen är ju så mångsidig. Den kan användas både som arbetshäst och hobby- och sporthäst, konstaterar Nordström som också har varmblod, amerikanska travare och en shetlandsponny i sitt stall.

Den finska hästen har också traditionellt haft ett väldigt bra och stabilt lynne.

- Fast nu när man söker snabbhet så kan det vara så att de här "hoppsiga" hästarna vinner mera utrymme.

Den finska hästen är ett kallblod, alltså lite robustare och mindre än de eldigare varm-, halv- och fullbloden. Men det finns tyngre och lättare typer, och större och mindre. En särskild variant är småhäst, en finsk häst i ponnystorlek.

finnhäst sto framför stallet
Ainon Aaria finnhäst sto framför stallet Bild: piia nordström finsk häst

Avel

Först var det arbetshästar som gällde, berättar Nordström. Men vartefter välståndet ökade så började bönderna köra ikapp. Och då började man avla på snabbhet, det vill säga travare.

Nordström råkade också göra sin praktikperiod på hästcentret i Ypäjä då när den finska hästen blev intressant som ridhäst.

- Det valdes ju bara från häststammen på Ypäjä, de som hade lite anlag och utseende till ridhäst. Och där började det.

I början var man inte heller så noggrann när det gällde att välja vilken hingst man skulle ha till stoet. Det var den närmaste som gällde. Ofta var det föreningshingstar som kom till byn och då lät man den betäcka alla ston. Sen bytte man hingst nästa år för att undvika inavel.

- Och priset var ett helt annat, till exempel en säck havre. Nu är det frågan om helt andra summor.

Ny genbank

Nu har Naturresursinstitutet i Finland börjat samla in sperma från utvalda hingstar av rasen Finskt Kallblod.

Sperman fryses ner i doser för seminering och efter att hållbarheten klarlagts flyttas de till långtidsförvaring.

Redan tidigare har det samlats in könsceller från nötdjur och får av finsk lantras. Av de de här raserna har man också djur i levande genbanker till exempel på undervisningsgårdar.

På grund av att det finns så få individer av de rent finländska raserna blir den genetiska diversiteten mindre över tid. Då kan den insamlade sperman vid behov användas för att förbättra rasen.

De hingstlinjer som finns i Finland har klarlagts och man kan nu ge rekommendationer om vilka hingstar banken är intresserad av.

Förutom olika släkter är man också intresserad av att bevara speciellt egenskaperna hos den finska arbetshästen.

Om man använder djupfryst sperma så kan det bli rätt dyrt för stoägaren. Fertiliteten för djupfryst sperma är rätt låg, cirka 50 procent. Och stonas brunstperiod är kort, ungefär från maj till augusti, och under den tiden borde man få saker att hända. Så det kan bli många försök med därtill hörande veterinärkostnader förutom kostnaderna för sperman.

Föl är härliga men det är viktigt att veta vad man gör och söka kunskap och råd, då man vill ha ett föl efter sitt sto. Nuförtiden avlas det också på till exempel färg eller färgkombinationer, vilket Nordström ogillar.

Svarta hästar har det alltid funnits, men färgen spelar katten inte någon roll annat än för betraktarens öga.

- Vad gör man med en vacker häst om den inte har hovarna eller inte är byggd för att utföra sitt arbete? Eller ett dåligt lynne?

Suomenhevosen orivarsoja kesälaitumella saaressa 1974.
Finnhästar på bete Suomenhevosen orivarsoja kesälaitumella saaressa 1974. Bild: Arja Lento / Yle Finskt kallblod,finsk häst,hingstar,häst,föl,1974 (musikalbum),Betesmark,bete (husdjursskötsel),betesmarker

Naturresursinstitutet är en forsknings- och expertorganisation, som arbetar för att främja en hållbar användning av naturresurser och bioekonomi.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes