Hoppa till huvudinnehåll

Flyktingbakgrund och alkohol: Stigma och skam gör det svårt att prata öppet

Studerande tar en klunk sprit
Den finländska dryckeskulturen kan upplevas som främmande för dem som kommer längre ifrån. Studerande tar en klunk sprit Bild: Yle/Roger Källman drickande

Flyktingar kan bli skamfyllda av att få frågor om rusmedel. Det kan hänga ihop med att alkohol och narkotika upplevs som stigmatiserande.

För flyktingar och asylsökande är det viktigt att bemötas som individer - inte som företrädare för en kultur eller religion, som utgår ifrån att de inte använder rusmedel.

Det här framgår ur Institutet för hälsa och välfärd THL:s rapport om Paloma-projektet(Det riksomfattande projektet för utveckling av mentalvårdstjänster för flyktingar).

Flyktingar, asylsökande och nyfinländare har mycket i bagaget som utsätter dem för rusmedelsproblematik: Förluster och trauman, krig och flykt, splittrade familjer och förlusten av det egna hemmet - allt det här bidrar.

Flyktingar är individer, inte representanter för det forna hemlandets religion eller kultur― projektchef Johanna Mäki-Opas, THL

Vård- och mottagningspersonal kan ha förhandsuppfattningar om hemland och religion som gör det svårt att ställa explicita frågor om just alkoholbruk eller bredare rusmedelsproblem.

Synen på rusmedel och särskilt alkohol är ofta helt annorlunda i Finland än i många flyktingars tidigare hemländer.

- Samtidigt kan frågor om man använder rusmedel upplevas som skamliga eller stigmatiserande. Flyktingarna behandlas inte som individer utan som representanter för sitt forna hemland, sin religion och kultur, säger Paloma-projektets chef Johanna Mäki-Opas.

Alkoholfrågan kan vara känslig i ett land som Finland, där inställningen är liberal om man jämför med de länder många flyktingar kommer ifrån.

Ester dricker mer än de som kommer längre ifrån

Till exempel Somaliförbundet i Finland skriver om alkohol på sin hemsida, i anknytning till islam.

Av de flyktingmän som kommer från Mellanöstern eller Nordafrika använder sju procent mycket alkohol medan siffran för esterna är 35 procent.

Man sitter på en bänk med en flaska i handen.
Den liberala synen på alkohol kan kännas främmande för dem som kommer längre ifrån. Man sitter på en bänk med en flaska i handen. Bild: Mostphotos. alkoholmissbruk,depression

Många invandrare kan uppleva att den finländska alkoholkulturen - att dricka för att bli berusad - känns främmande.

- Det finns ändå många nyanlända som inte uppfattar att öl är alkohol. De kan säga att de inte använder alkohol, även om de dricker öl.

- Här märks skillnaderna i kultur - men också avsaknaden av information, säger Mäki-Opas.

Den psykiska belastningen är tung när flyktingarna kommer till Finland― koordinator Satu Jokela, Paloma-projektet

Paloma-projektets koordinator Satu Jokela säger att man vill föra fram risken för utanförskap bland asylsökande och flyktingar i Finland överlag.

- Stressen i integrationsskedet när banden till den egna, gamla kulturen prövas, kan leda till att man får ännu större problem med alkohol och narkotika, säger Jokela.

Satu Jokela är koordinator för PALOMA-projektet.
Satu Jokela är koordinator för Paloma-projektet. Satu Jokela är koordinator för PALOMA-projektet. Bild: Yle/Anna Savonius Institutet för hälsa och välfärd,Alkohol,rusmedel,flyktingar,asylsökande,Satu Jokela

Risken för flyktingar att drabbas av omfattande rusmedelsbruk är ändå inte större än den som gäller för finländare överlag.

- Det är fråga om en liten grupp som kan ha haft problem med alkohol och narkotika redan i det forna hemlandet, betonar Jokela. De här personerna vågar inte berätta om saken - eller be om hjälp.

Våra myndigheter frågar inte om alkohol - inte ens av finländare― koordinator Satu Jokela, Paloma-projektet

Rapporten slår fast att vi i Finland har en tradition att inte fråga om rusmedelsbruk - och då kanske man tycker att man inte heller behöver fråga flyktingar om det.

- I samtal med asylsökande och flyktingar måste vi beröra också detta tema, betonar Jokela vidare.

Religion och kultur skyddar delvis mot rusmedel - men tillgängligheten ställer till det

Paloma-rapporten vänder sig till dem som jobbar vid mottagningscentralerna, proffs inom social- och hälsovården och andra som möter flyktingar i sitt arbete.

Jokela säger också att kultur och religion nog delvis skyddar mot rusmedel - men det är inte klockrent, inte i Finland, inte i Norden.

- Tillgängligheten på särskilt alkohol är en helt annan här i Norden än i länder längre bort och det är klart att det påverkar.

Unga somalier ännu utsatt grupp i Finland

Unga somalier utgör en stor potentiell riskgrupp när det gäller alkohol och narkotika. Det är Institutet för hälsa och välfärd THL är medvetet om.

- Det finns inte en tradition av att tala om rusmedel i familjerna. Det här är nya frågor för dem. De här unga måste uppmärksammas särskilt, säger Jokela.

- Tabut måste brytas.

Unga invandrare är viktiga, deras delaktighet i vårt samhälle avgör mycket, hurudana vänner de får, hurudan utbildning, jobb och så vidare.

- Lämnas de utanför så förmår de inte ta del av det välfärdssamhället har att erbjuda.

Paloma-projektet finansieras av EU via Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF). Det pågår mellan åren 2016-2018 i Finland.

Uppdaterad med bild på Satu Jokela kl. 16.43/AS

Läs också

Hälsa

  • Läkare som påpekar vikten borde också kunna erbjuda hjälp

    Hurdan hjälp erbjuds den som vill ha hjälp med sin övervikt?

    Många överviktiga berättar att vikten ofta tas upp inom hälsovården fastän besöket gäller något helt annat. Ändå kan det vara svårt att få hjälp när man vill ha det. Hur ska läkarna egentligen göra? Vi frågar specialläkare Milla Rosengård-Bärlund.

  • Träning som är kul!

    Om du hör ordet motion eller träning, vad tänker du på då?

    Om du hör ordet motion eller träning, så vad tänker du på då? Är ordet negativt laddat? Är det skolidrotten där du blev vald sist? Är det blod, svett och tårar eller tråkig träning som aldrig tar slut? Isåfall är det dags att tänka om.

  • Nytt superantibiotikum utvecklas av forskare

    En molekyländring har gjorts i vancomycin.

    Forskare har gjort en molekyländring i vancomycin, ett centralt antibiotikum vid behandling av svåra infektioner, uppger FNB. Enligt forskarna gör den nya strukturen det svårt för bakterierna att utveckla resistens.

  • Ser ditt barn på nätporr?

    Allt yngre barn porrsurfar, vissa blir beroende.

    I Sverige är medelåldern för pojkar att första gången medvetet börja konsumera pornografi 12.3 år. De yngsta som uppger att de sett nätporr går på förskolan.

  • Synskadades förbund bekymrat: Man kan inte längre få service av människor

    Kritik mot att biljettförsäljningen upphör i tågen.

    Synskadade är bekymrade över att biljettförsäljningen inom kollektivtrafiken i huvudstadsregionen försvinner. Ordförande för förbundet finlandssvenska synskadade, Sune Huldin, ser det här som ett led i en samhällsutveckling där service som ges av människor minskar. Och det här drabbar synskadade.

  • Ta vara på din sömn!

    Publikens kommentarer om sömn och sömnlöshet.

    Vi frågade er om hur ni sover. Här är era kommentarer och råd kring sömnlöshet.

  • Sömnbrist tär på hjärnan och kroppen

    Speciellt immunsystemet försvagas om du lider av sömnbrist.

    Stresshormoner håller dig vaken. Om du stressar och belastar hjärnan eller gör fysiskt tungt jobb har du ofta stresshormoner kvar i blodet. Då kan det vara svårt att få sömn, säger Tarja Stenberg, sömnforskare vid Helsingfors universitet.

  • Om vi inte sover dör vi

    Viktigt att sova bra på natten för att må bra på dagen.

    Hur vi sover på natten påverkar starkt hur vi mår på dagen – och i livet. Tillfällig sömnlöshet är vanligt och inget att oroa sig för, men om sömnlösheten blir långvarig finns det skäl att söka hjälp. En god sömnhygien med regelbundna vanor hjälper de flesta, i vissa fall kan finnas anledning att låta undersöka sig på en sömnklinik.

  • Är vila nästa stora trend?

    Människan behöver sömn, vila och aktivitet i rätt balans.

    En sömnlös längtar efter sömn, en stressad längtar efter vila. Vi behöver en bra balans mellan sömn, vila och aktivitet. Men hur ska vi uppnå balansen?

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Mykoplasmalunginflammation

    Långvarig hackhosta, feber, ansträngd andning och ovanlig trötthet kan vara tecken på en lunginflammation förorsakad av den lilla mikroben Mycoplasma pneumoniae. Diagnosen kan vara svår att ställa men är viktig för att patienten ska kunna få rätt sorts behandling.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

Nyligen publicerat - Hälsa