Hoppa till huvudinnehåll

Flyktingbakgrund och alkohol: Stigma och skam gör det svårt att prata öppet

En studerande dricker direkt från en flaska.
Den finländska dryckeskulturen kan upplevas som främmande för dem som kommer längre ifrån. En studerande dricker direkt från en flaska. Bild: Yle/Roger Källman studerande,drickande

Flyktingar kan bli skamfyllda av att få frågor om rusmedel. Det kan hänga ihop med att alkohol och narkotika upplevs som stigmatiserande.

För flyktingar och asylsökande är det viktigt att bemötas som individer - inte som företrädare för en kultur eller religion, som utgår ifrån att de inte använder rusmedel.

Det här framgår ur Institutet för hälsa och välfärd THL:s rapport om Paloma-projektet(Det riksomfattande projektet för utveckling av mentalvårdstjänster för flyktingar).

Flyktingar, asylsökande och nyfinländare har mycket i bagaget som utsätter dem för rusmedelsproblematik: Förluster och trauman, krig och flykt, splittrade familjer och förlusten av det egna hemmet - allt det här bidrar.

Flyktingar är individer, inte representanter för det forna hemlandets religion eller kultur― projektchef Johanna Mäki-Opas, THL

Vård- och mottagningspersonal kan ha förhandsuppfattningar om hemland och religion som gör det svårt att ställa explicita frågor om just alkoholbruk eller bredare rusmedelsproblem.

Synen på rusmedel och särskilt alkohol är ofta helt annorlunda i Finland än i många flyktingars tidigare hemländer.

- Samtidigt kan frågor om man använder rusmedel upplevas som skamliga eller stigmatiserande. Flyktingarna behandlas inte som individer utan som representanter för sitt forna hemland, sin religion och kultur, säger Paloma-projektets chef Johanna Mäki-Opas.

Alkoholfrågan kan vara känslig i ett land som Finland, där inställningen är liberal om man jämför med de länder många flyktingar kommer ifrån.

Ester dricker mer än de som kommer längre ifrån

Till exempel Somaliförbundet i Finland skriver om alkohol på sin hemsida, i anknytning till islam.

Av de flyktingmän som kommer från Mellanöstern eller Nordafrika använder sju procent mycket alkohol medan siffran för esterna är 35 procent.

Man sitter på en bänk med en flaska i handen.
Den liberala synen på alkohol kan kännas främmande för dem som kommer längre ifrån. Man sitter på en bänk med en flaska i handen. Bild: Mostphotos. alkoholmissbruk,depression

Många invandrare kan uppleva att den finländska alkoholkulturen - att dricka för att bli berusad - känns främmande.

- Det finns ändå många nyanlända som inte uppfattar att öl är alkohol. De kan säga att de inte använder alkohol, även om de dricker öl.

- Här märks skillnaderna i kultur - men också avsaknaden av information, säger Mäki-Opas.

Den psykiska belastningen är tung när flyktingarna kommer till Finland― koordinator Satu Jokela, Paloma-projektet

Paloma-projektets koordinator Satu Jokela säger att man vill föra fram risken för utanförskap bland asylsökande och flyktingar i Finland överlag.

- Stressen i integrationsskedet när banden till den egna, gamla kulturen prövas, kan leda till att man får ännu större problem med alkohol och narkotika, säger Jokela.

Satu Jokela är koordinator för PALOMA-projektet.
Satu Jokela är koordinator för Paloma-projektet. Satu Jokela är koordinator för PALOMA-projektet. Bild: Yle/Anna Savonius Institutet för hälsa och välfärd,Alkohol,rusmedel,flyktingar,asylsökande,Satu Jokela

Risken för flyktingar att drabbas av omfattande rusmedelsbruk är ändå inte större än den som gäller för finländare överlag.

- Det är fråga om en liten grupp som kan ha haft problem med alkohol och narkotika redan i det forna hemlandet, betonar Jokela. De här personerna vågar inte berätta om saken - eller be om hjälp.

Våra myndigheter frågar inte om alkohol - inte ens av finländare― koordinator Satu Jokela, Paloma-projektet

Rapporten slår fast att vi i Finland har en tradition att inte fråga om rusmedelsbruk - och då kanske man tycker att man inte heller behöver fråga flyktingar om det.

- I samtal med asylsökande och flyktingar måste vi beröra också detta tema, betonar Jokela vidare.

Religion och kultur skyddar delvis mot rusmedel - men tillgängligheten ställer till det

Paloma-rapporten vänder sig till dem som jobbar vid mottagningscentralerna, proffs inom social- och hälsovården och andra som möter flyktingar i sitt arbete.

Jokela säger också att kultur och religion nog delvis skyddar mot rusmedel - men det är inte klockrent, inte i Finland, inte i Norden.

- Tillgängligheten på särskilt alkohol är en helt annan här i Norden än i länder längre bort och det är klart att det påverkar.

Unga somalier ännu utsatt grupp i Finland

Unga somalier utgör en stor potentiell riskgrupp när det gäller alkohol och narkotika. Det är Institutet för hälsa och välfärd THL är medvetet om.

- Det finns inte en tradition av att tala om rusmedel i familjerna. Det här är nya frågor för dem. De här unga måste uppmärksammas särskilt, säger Jokela.

- Tabut måste brytas.

Unga invandrare är viktiga, deras delaktighet i vårt samhälle avgör mycket, hurudana vänner de får, hurudan utbildning, jobb och så vidare.

- Lämnas de utanför så förmår de inte ta del av det välfärdssamhället har att erbjuda.

Paloma-projektet finansieras av EU via Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF). Det pågår mellan åren 2016-2018 i Finland.

Uppdaterad med bild på Satu Jokela kl. 16.43/AS

Läs också

Nyligen publicerat - Hälsa