Hoppa till huvudinnehåll

Svensk forskning om konkurrensen om fisken totalsågas i Finland – hotet från säl och skarv överdrivs: ”Grova och vilseledande analyser som tillspetsar debatten”

Mellanskarv i Kantlax
Mellanskarv i Kantlax Bild: Markus Nyholm skarvar (fåglar),kantlax

Sälar och skarvar konkurrerar om fisken med människan. Det slog en internationell forskargrupp under ledning av den svenske professorn Sture Hansson nyligen fast. Nu får studien hård kritik av finländska forskare.

I sitt färska genmäle påtalar de finska forskarna vid Helsingfors universitet och vid Naturresursinstitutet allvarliga brister och fel i Hanssons utredning.

Enligt beräkningar som Hanssons arbetsgrupp gjort slukar sälen uppskattningsvis knappa 100 000 ton fisk och fåglar cirka 83 000 ton fisk per år. Yrkesfiskarnas fångst utgör cirka 700 000 ton.

Hanssons forskning summerar ett digert material om de fiskätande djurens näringsintag i Östersjön.

Resultatet motsvarar inte överhuvudtaget de finska forskningsresultaten

Genom att räkna ihop djurens fiskkonsumtion på vidsträckta delområden i Östersjön får man stora siffror, konstaterar de finska forskarna i sitt genmäle. Men när det gällde yrkesfiskarnas fångster av till exempel gös och abborre begränsade sig undersökningen däremot i huvudsak till den finska kusten.

- Då fiskeristatistiken inte är lika omfattande i andra länder blir helhetsfångsten underskattad i jämförelse med de mängder rovdjuren äter, säger specialforskare Outi Heikinheimo vid Naturresursinstitutet i ett pressmeddelande.

Generaliseringar möjliggör felaktiga slutsatser

Hansson och hans team beräknade till exempel att skarven år 2010 åt 380 ton gös i de norra delarna av Östersjöns huvudbassäng dit också Skärgårdshavet räknas. Fiskarnas fångst utgjorde ungefär 240 ton.

Det här resultatet motsvarar inte överhuvudtaget de finska forskningsresultaten. De finländska forskarna har beräknat att skarven på motsvarande finländska kustremsa det nämnda året åt endast 50 ton gös, vilket utgör ungefär en fjärdedel av yrkesfiskarnas fångst (190 ton).

- Att dra generaliserande slutsatser gällande hela Östersjön på basis av uppgifter från begränsade områden leder lätt till felaktiga slutsatser, då till exempel sammansättningen på skarvarnas näringsintag varierar stort beroende på vilka fiskarter det finns gott om och som är lättillgängliga i näromgivningen, belyser akademiforskare Aleksi Lehikoinen vid Naturhistoriska centralmuseet som utgör en del av Helsingfors universitet.

Rovfiskar och förändringar i bestånden saknades helt

I Hanssons undersökning granskades rovfiskar inte överhuvudtaget. I till exempel Skärgårdshavet äter gäddan och gösen mångfalt mer fisk än skarven. Gäddor som uppfyller minimimåtten för fångst äter 700-3800 ton fisk om året i Skärgårdshavet och gösen motsvarande 1000-4300 ton. Skarven jagade 576-835 ton per år på samma område.

Gädda
Gädda Bild: Yle/Public domain fiskarter

Rovfiskars existens anses i allmänhet viktig eftersom de jämnar ut de stora variationerna i bestånden av fångstfisk och eliminerar svaga fiskar. Motsvarande roll i ekosystemet har också andra rovdjur som äter fisk.

Enligt de finska forskarna förbisåg Hanssons undersökning dessutom de stora variationerna i den naturliga förekomsten av gös och abborre, som beror på sommartemperaturernas inverkan på yngelbestånden. Minskade fångstmängder som hänger samman med svaga årskullar tolkades i stället bero på konkurrens.

- Man har konstaterat att den sammantagna dödligheten bland abborrar inte har ändrats jämfört med tiden innan skarvarna och sälarna ökade i antal, redogör Hannu Lehtonen vid Helsingfors universitet.

Dylika grova och till och med vilseledande analyser närmast tillspetsar konflikten

I motsats till människan fångar rovdjur som livnär sig på fisk i allmänhet småväxta fiskar och dessutom utnyttjar de utbudet mångsidigare och livnär sig på ett flertal fiskarter. Lättast lyckas rovdjuren fånga fiskar som är svaga, sjuka eller allmänt mer utsatta för fångst. Individer som växer långsamt löper större risk att bli fångade eftersom de befinner sig i optimal storlek en längre tid.

Människorna väljer däremot ut individer som är rörliga och växer snabbt, och som därmed når fångstmåtten i ung ålder.

De finska forskarna påpekar att Hansson och hans forskningsteam angett att målsättningen med undersökningen är att bidra med information till debatten om sälar och skarvar. De finska forskarna anser i sitt genmäle att dylika grova och till och med vilseledande analyser närmast tillspetsar konflikten.

Sture Hansson kontaktades inför publiceringen av denna artikel. Han avböjde kommentarer i detta skede och meddelade att han har för avsikt att analysera de finska kollegernas argument och data ingående innan han uttalar sig.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes