Hoppa till huvudinnehåll

Makedonien putsar upp sin anti-europeiska fasad

– men vägen till ett EU-medlemskap är lång

Nyrenoverade byggnader, nyklassicistiska fasader och ett 40-tal nya statyer. I tio års tid har de anti-europeiska kristdemokratiska populisterna i Makedonien satsat stora summor på att skriva om landets historia, provocera grannarna och marginalisera minoriteterna. Men nu har den nya EU-vänliga regeringen svängt på skutan - 180 grader.

En promenad runt Skopjes centrum bjuder på något av det mest överraskande en europeisk huvudstad kan bjuda på.

Den tidigare fula staden har på mindre än tio år fått två helt nya broar, över tio nya ståtliga byggnader i nyklassicistisk stil, tiotals nya monument och statyer och två icke-flytande fartyg byggda i barockstil.

Många hus har fått nya fasader, bland dem regeringens viktigaste byggnader.

- Vi hatar dem, säger Ivana, Megi och Sandra, tre unga damer jag träffar på en engelsk pub vid kajkanten vid floden Vardar.

Sedan talar de i mun på varandra om hur fula och malplacerade byggnaderna är, hur dåligt byggda de är och hur statyer faktiskt borde föreställa personer som människor har hört om.

Projektet Skopje 2014 låg i politikens kärna

Det vi ser är projektet Skopje 2014, den förra regeringens skötebarn och den anti-europeiska populismens viktigaste symbol.

För tio år sedan var många makedonier besvikna på att Grekland konstant lade in sitt veto för EU-medlemskapsförhandlingar. Aten idkade utpressning för att vinna namntvisten och Bryssel verkade tillåta det.

Besvikelsen gav god grogrund för anti-europeisk populism och det utnyttjade den då kristdemokratiska VMRO-DPMNE-regeringen maximalt.

År 2010 meddelade regeringen att huvudstaden skulle få ett nytt ansikte, ett ansikte som, enligt regeringen, skulle återspegla landets otroligt betydelsefulla historia.

Det här skulle sända en signal utåt att Makedonien är ett stolt land som klarar sig själv och inåt att makedonierna har en anledning att vara stolta över sitt land.

Nyklassicistiska fasader i nattbelysning som en del av Skopje 2014
Kitsch eller klassiskt vackra fasader? Nyklassicistiska fasader i nattbelysning som en del av Skopje 2014 Bild: Gustaf Antell Skopje 2014,Skopje,Makedonien,kitsch,Makedonien

Budskapet byggde på anti-europeiska och nationalistiska stämningar. Makedonien hade svängt skarpt högerut på samma sätt som vi senare har sett andra delar av Europa göra.

Skopje totaldemolerades i en jordbävning år 1963. Över tusen personer dödades, och 200 000 blev hemlösa. Skopje 2014 skulle återbörda stadens centrum till sin forna prakt.

Men den nationalistiska högerregeringens ambitioner fick proportioner som höjde på ögonbrynen både på hemmaplan och utomlands.

Utrikesministeriet i Skopje, Makedonien i nattbelysning.
Fasaden på utrikesministeriet är helt ny. Utrikesministeriet i Skopje, Makedonien i nattbelysning. Bild: Gustaf Antell Skopje,Skopje 2014,Makedonien,Resa till Makedonien,Makedonien

Broarna över floden Vardar renoverades till praktverk och två helt nya broar byggdes. Tolv nya offentliga byggnader byggdes i nyklassicistisk stil, trots att stilen aldrig förr hade dominerat i staden.

Regeringens säte och utrikesministeriet fick fantasifulla nyklassicistiska fasader.

Det mest kontroversiella blev de 40-talet nya monumenten och statyerna som byggdes runt om i stadens centrum.

Ett ny staty i centrum av Skopje, Makedonien, fotad bakifrån och med en demonstration i bakgrunden.
Ett ny staty i centrum av Skopje, Makedonien, fotad bakifrån och med en demonstration i bakgrunden. Bild: Gustaf Antell monument,demonstration,demonstrationer (samhälleliga händelser)

Redan från början stod det klart att Skopje 2014 var helt centralt i regeringspartiet VMRO-DPMNEs anti-europeiska propaganda.

Ett mål verkar ha varit att få EU att kritisera projektet för att bevisa att EU inte vill ha Makedonien.

Många monument var dessutom direkt riktade mot grannländerna, som till exempel "Krigare till häst" mitt på det mest centrala torget i stan. Det råder ingen tvekan om att statyn egentligen föreställer Alexander den store. Grekland och Makedonien har länge tvistat om vems hjälte Alexander den store egentligen är.

– Det här är vårt sätt att säga #% åt grekerna. Alexander den store hade faktiskt varken pass eller personbevis, sade Antonio Milososki, dåvarande utrikesminister i en intervju för the Guardian i oktober 2010.

Skopje 2014 ligger fortfarande i politikens kärna

När den nya regeringen, ledd av socialdemokratiska SDSM, tillträdde i maj 2017 tog det inte lång tid innan den tog ställning till Skopje 2014.

Projektet hade blivit symbolen för den förra regeringens "vansinne" och låg dessutom i centrum för den korruptionshärva som till slut fällde VMRO-DPMNE från makten.

Vi måste genast stoppa projektet för det är som Pandoras ask som varje dag producerar ny kitsch.― Robert Alagjozovski, kulturminister, förra våren, strax innan han tillträdde

I början av mars i år avbröts alla fortfarande pågående byggprojekt.

Den första statyn avlägsnades från sin plats framför Högsta domstolen den 22 februari.

- De här monumenten har förorsakat oss mycket politisk och kulturell skada, säger Miroslav Grcev, som koordinerar arbetet med att avlägsna monumenten, till nyhetsbyrån IBNA.

Flygfältet Alexander den Store döptes om till Skopjes internationella flygplats i februari.

Sam Vaknin - en kontroversiell expert

- Skopje 2014 har ofta tolkats som ett sätt att bråka med Grekland, säger Sam Vaknin, en israel som har bott i Makedonien, Tjeckien och Ryssland under de senaste decennierna. Men det är inte riktigt sant.

Vaknin jobbade som en nära ekonomisk rådgivare till den före detta premiärministern Nikola Gruevski ända tills "jag märkte att han hade auktoritära drag”.

Sedan dess har han varit kontroversiell i Makedonien eftersom han tar upp kritik som de flesta utlänningar undviker att debattera.

Gruevski är alltså mannen som tog makten år 2006 och höll fast vid den i tio år, tills skandalerna kring honom fällde honom.

- Den enskilt viktigaste faktorn bakom Skopje 2014 var att marginalisera den albanska minoriteten, att skriva ut den ur landets historia, menar Vaknin.

Åtminstone var fjärde invånare i Makedonien är etnisk alban. I Skopje är var femte invånare alban.

- Gruevski ville göra de slaviska makedonierna till det enda riktigt folket i landet.

Kvinna passerar en nybyggd triumfbåge i Skopje, Makedonien.
Nybyggda monument i klassisk europeisk stil ska ge en bild av Skopje som en kristen stad, trots att ungefär en fjärdedel av invånarna är muslimer. Kvinna passerar en nybyggd triumfbåge i Skopje, Makedonien. Bild: Gustaf Antell Skopje,Skopje 2014,Makedonien,nationalism,Chauvinism (Nationalism)

Är albanerna en femte kolonn?

VMRO-DPMNE-regeringen varnade ofta för att albanerna i Makedonien utgör ett hot mot landet eftersom de stödjer Albaniens ambitioner att bilda ett Storalbanien i regionen.

Regeringen såg en konspiration mellan Albanien och den albanska minoriteten i Makedonien som konkretiserades i den så kallade Tirana-plattformen.

Den nya fasaden på regeringsbyggnaden i Skopje, Makedoniens huvudstad är i nyklassicistisk stil.
Regeringsbyggnaden i Skopje byggdes i slutet av 1960-talet huvudsakligen efter den då världskända japanska arkitekten Kenzō Tanges ritningar. Byggnaden totalrenoverades nyligen och fick en ny fasad som en del av Skopje 2014. Den nya fasaden på regeringsbyggnaden i Skopje, Makedoniens huvudstad är i nyklassicistisk stil. Bild: Gustaf Antell Skopje,Skopje 2014,Makedonien,Resa till Makedonien,regeringsbyggnad,renovering,Fasadrenovering

För vanliga makedonier ser en sådan konspiration fullt logisk ut.

Under nio månader i början av 2000-talet stödde etniska albanska så kallade frihetskämpar och makedonska trupper ihop flera gånger. Sammanlagt dödades ungefär 200 personer, knappt hälften civila.

Efter det har våld mellan den så kallade Albanska nationella frihetsarmén och myndigheterna förekommit, men med låg intensitet.

I början av år 2012 dödades ett tiotal personer i etniskt våld mellan makedonier och albaner.

Gruevskis regering skyllde alltid våldet på albanernas drömmar om ett Storalbanien.

Regeringens aggressiva inställning till den albanska minoriteten har under årens lopp fått kritik av EU.

Makedoniens premiärminister Nikola Gruevski.
Nicola Gruevski strax innan han tvingades lämna sin post som premiärminister i januari 2016. Makedoniens premiärminister Nikola Gruevski. Bild: EPA/GEORGI LICOVSKI gruevski
Tirana-plattformen destabiliserar det interna politiska läget och ökar de inter-etniska spänningarna inom Republiken Makedonien.― Makedoniens president Gjorge Ivanov, VMRO-DPMNE, i ett brev till EUs medlemsländer i mars 2017.

Diametralt annan åsikt
Det nuvarande regerande socialdemokratiska partiet ser på albanerna på ett diametralt motsatt sätt, vilket det också framhäver i kontakterna med Bryssel.

Minoriteterna måste inkluderas i samhället, menar partiet.

Ett av de albanska partierna är med som ett av hela sju partier i dagens koalitionsregering. Också romernas parti och den turkiska minoritetens parti är med.

Den nuvarande premiärministern Zoran Zaev anser dessutom att den nuvarande högeroppositionen medvetet förvränger vad Tirana-plattformen handlar om.

- Det är en deklaration som de albanska partierna i Makedonien kom överens om som en gemensam del i alla deras partiprogram, menar Zaev. Det är inte styrt från Tirana.

Sam Vaknin är en författare och, enligt egen mening, narcissist.
Sam Vaknin är idag främst en författare och, enligt egen mening, narcissist. Sam Vaknin är en författare och, enligt egen mening, narcissist. Bild: Gustaf Antell narcissism,Sam Vaknin

Sam Vaknin håller med Zaev om att Tirana-plattformen bara är de albanska politiska partiernas samarbetsavtal, ett sätt för dem att vara säkra på att de i de stora frågorna drar åt samma håll.

- Tirana-plattformen existerar inte på det sätt som VMRO-DPMNE hävdar. Det finns inga drömmar om ett Storalbanien, allra minst i Albanien.

Vaknin säger att albanerna i Kosovo, Makedonien och Albanien har väldigt olika intressen.

- De hade samma intressen när de kriminella gängens transit-rutter genom regionen skulle säkras på 1990-talet. Det ledde till Kosovos självständighet.

Sedan dess har deras intressen glidit isär.

- Det var mest ett överraskande misstag att kosovoalbanerna fick ett eget land. Det var inte en storalbansk plan, menar Vaknin.

Vy över floden Vardar i Skopje med nybyggda byggnader på andra sidan floden, byggda som en del av projektet Skopje 2014.
Byggnaderna på andra sidan floden Vardar är nya. Vy över floden Vardar i Skopje med nybyggda byggnader på andra sidan floden, byggda som en del av projektet Skopje 2014. Bild: Gustaf Antell Skopje 2014,Skopje,Makedonien,nationalism,Resa till Makedonien,nyklassicism,Kulturkrig,Chauvinism (Nationalism)

Till den förra regeringens förtret godkände det makedonska parlamentet i mitten av mars i år en ny språklag - igen en tydlig signal till EU.

Den nya lagen tillåter albaner att tala albanska i vissa kontakter med myndigheterna. Det låter inte kontroversiellt för en finlandssvensk, men väcker diskussion på västra Balkan.

Några hundra personer demonstrerade utanför parlamentet mot lagen, men annars har oppositionen mest kommit från den radikala nationalistiska högerflanken.

Ett monument i Makedoniens huvudstad Skopjes centrum som föreställer en häst som stiger upp ur en fontän
Ett monument i Makedoniens huvudstad Skopjes centrum som föreställer en häst som stiger upp ur en fontän Bild: Gustaf Antell häst,Skopje,Skopje 2014,Makedonien,Resa till Makedonien

Det betyder inte i sig att makedonierna stöder lagen, men enligt flera diplomater jag talar med i Skopje råder en politisk trötthet i Makedonien.

- Regeringen har ett fönster inom vilket det kan agera nu, men det är svårt att säga hur länge, säger en diplomat som inte vill bli namngiven.

Den mångaåriga västfientliga propagandan som förra regeringen sysslade med har lämnat sina spår.

- Makedonierna är nog inte alls tolerantare nu än tidigare, de är bara trötta på den förra regeringens alla skandaler. De ser hur SDSM-regeringen flirtar med EU och avvaktar hur det hela kommer att utveckla sig.

Det här är något min diskussion med flickorna Megi, Sandra och Ivana också visar.

Det är bara Megi som ser minoriteterna som diskriminerade i samhället, de andra betonar minoriteternas plikter framförallt.

- Jag ser albaner och romer driva omkring på gatorna som tiggare. Ibland säljer de något. Men jag ser aldrig makedonier göra så, menar Megi. Det måste vara mer än bara kultur.

De andra håller inte med.

- Vi måste ha rätt att försvara vårt land och vår kultur, menar Sandra.

Sandra, Ivana och Megi
Sandra, Ivana och Megi. Sandra, Ivana och Megi Bild: Gustaf Antell Makedonien,Skopje,Skopje 2014,debatt,pub,nattliv,ungdomar,Ungdom
En staty med ryttare till häst i Skopjes centrum, Makedonien.
Monumentet som kallas "det som inte föreställer Alexander den store". Det officiella namnet är "Krigare till häst", men få Skopjebor tror att det föreställer någon annan än Alexander den store. En staty med ryttare till häst i Skopjes centrum, Makedonien. Bild: Gustaf Antell Makedonien,Resa till Makedonien,Skopje,Skopje 2014,Alexander den store,ryttarstaty,ryttarstatyer

EU kräver goda relationer med grannarna

Om symboliken kring Skopje 2014 åtminstone än så länge är viktig för regeringens stöd bland makedonierna, så är relationerna till grannländerna nyckeln till Bryssel.

När den socialdemokratiskt ledda koalitionsregeringen tog makten förra året hade Makedonien isiga relationer med alla sina fem grannländer.

På kartan längst ner kan ni läsa mer om landets relationer till grannarna. Kartan visar också de regionala och globala stormakternas intressen i Makedonien.

Demonstration i Zena Borac-parken i Skopje, Makedonien mot en kompromiss i namntvisten med Grekland.
Demonstration i Zena Borac-parken i Skopje i januari 2018. Demonstration i Zena Borac-parken i Skopje, Makedonien mot en kompromiss i namntvisten med Grekland. Bild: Gustaf Antell demonstrationer (samhälleliga händelser),Fredliga demonstrationer,Skopje
Demonstranter i Skopje, Makedonien skriver under en adress mot alla sorters kompromisser med Grekland i namntvisten angående landets namn.
Demonstranter mot en kompromiss i namntvisten med Grekland skriver under en namninsamling under ovannämnda demonstration. Demonstranter i Skopje, Makedonien skriver under en adress mot alla sorters kompromisser med Grekland i namntvisten angående landets namn. Bild: Gustaf Antell Makedonien,Skopje,demonstrationer (samhälleliga händelser),Fredliga demonstrationer,Namninsamling,Kompromiss

Den mest kända konflikten är namnkonflikten med Grekland. Där har den tidigare enigheten mot ett namnbyte fått åtminstone några sprickor i fasaden.

- Jag tycker det är tid för en kompromiss, säger Megi. Det viktigaste för oss som är unga är att vi får röra oss fritt i Europa. Jag vill inte byta namn, men tror att EU-medlemskapet är värt en kompromiss.

- Nej, säger hennes väninnor bestämt.

För regeringen verkar EU-medlemskapet vara så viktigt att den är beredd att förlora makten för det.

- Det finns ingen plan B, bara en plan A och det är att lösa namnfrågan, säger Sveriges ambassadör Mats Staffansson i en intervju för Balkan Insight den fjärde april i år.

En politisk reklamskylt i den serbiska delen av staden Mitrovica i Kosovo
Krisen mellan Kosovo och Serbien påverkar relationerna med Makedonien. Bilden tagen i Mitrovica i Kosovo i februari 2017. En politisk reklamskylt i den serbiska delen av staden Mitrovica i Kosovo Bild: Gustaf Antell Mitrovica,Kosovo,Serber i Kosovo,serber,Kosovoalbaner,Serber,Jugoslavien

Makedoniens grannländer

Albanien

Makedoniens förra regering ansåg att albanerna i hela regionen drömmer om ett Storalbanien med Tirana som huvudstad. De flesta bedömare anser att det är struntprat.

Det hör i och för sig till Albaniens utrikespolitiska prioriteringar att skydda etniska albaners rättigheter i grannländerna, men Albanien visar i praktiken marginellt intresse för Makedonien. I Makedoniens nya regering har det största albanska partiet en nyckelroll.

Kosovo

Relationerna med Kosovo i norr präglades under många år av samma huvudproblem som relationen med Albanien. Den kristdemokratiska regeringen i Skopje var rädd för en storalbansk konspiration där Albanien och Kosovo skulle gå ihop och ta en del av Makedonien med sig.

Samtidigt har det legat i Makedoniens intresse att ha goda relationer med väst. Då gäller det att inte bråka med Natos skötebarn Kosovo.

Serbien

Makedonierna sympatiserar överlag med Serbien, men när den förra regeringen valde att erkänna Kosovos självständighet ledde det till en konflikt.

Båda länderna fick en ny regering förra året och både de nya regeringarna har gått in för att förbättra relationerna med alla sina grannländer. Anledningen är att Serbien nu satsar på att bli EU-medlem inom sju till tio år.

Bulgarien

Den förra regeringens dåliga relationer med ”storebror” Bulgarien kan verka svår att förstå.

Relationerna försämrades när regeringens nationalistiska populism för tio år sedan fick den bulgariska minoriteten i landet att känna sig hotad. När Bulgarien påpekade det utnyttjade Skopje situationen och använde EU-landet Bulgarien som exempel på hur väst är fientligt inställt.

Efter att den nya regeringen tillträdde förra året tog det inte många veckor innan Makedonien och Bulgarien ratificerade ett vänskapsfördrag.

Grekland

Relationen mellan Makedonien och Grekland har helt överskuggats av namndispyten mellan länderna. Länge låg omvärldens sympatier på Makedoniens sida, men den förra regeringens nationalistiska och anti-grekiska populism har delvis ändrat på det.

Grekland har inte hållit nämnvärt högre diplomatisk nivå. Aten har blockerat alla försök mellan Bryssel och Skopje att inleda EU-medlemskapsförhandlingar. I vintras återupptogs namnförhandlingarna efter en mångårig paus. Den nya makedonska regeringen vill lösa tvisten.

Turkiet

Ur Turkiets synpunkt har hela västra Balkan stor strategisk betydelse och Makedonien är inget undantag. Nato-landet Turkiets strategi skiljer sig från Rysslands och västs på det sättet att Turkiet försöker ha goda relationer med alla eventuella regeringar i Skopje.

I februari tog Turkiets president Recep Tayyip Erdogan klart och tydligt ställning för Makedonien när han sade att Grekland har fel i namntvisten mellan länderna.

Saudiarabien och Qatar

Över 30 procent av invånarna i Makedonien är muslimer. Saudiarabien och Qatar stödjer aktivt projekt som stärker islams roll i samhället, och länderna har finansierat över 100 moskébyggen i Makedonien.

Den förra makedonska regeringen var uttalat anti-muslimsk. Den nya regeringen siktar däremot på att öka handeln med Saudiarabien markant. Arabvärlden ses som en snabbt växande marknad.

Ryssland och Kina

Det ligger både i Rysslands och Kinas intresse att förhindra en snabb expansion av EU och Nato på västra Balkan. Därför har flera av Putins nära oligarker investerat i Makedonien i samarbete med den förra regeringen i Skopje, och Kina har erbjudit billiga lån i samband med stora infrastrukturprojekt.

Den nuvarande regeringen har valt att vara mer försiktig i relationerna med Ryssland, men Kina är diplomatiskt skickligare och anses inte i dagens Skopje stå i motsättning med landets EU- och Nato-ambitioner.

EU och USA

EU och USA har efter att Makedonien fick sin nya regering försnabbat processerna för att få landet med i Nato och EU. För väst handlar det om att knyta Makedonien till sig för att förhindra rysk destabilisering i regionen.

Nato lovar Makedonien medlemskap genast när namntvisten med Grekland är löst. EU-kommissionen säger att den vill inleda medlemskapsförhandlingar så fort som möjligt.

Kommentarer