Hoppa till huvudinnehåll

Pargas och Kimitoöns satsning på små grupper ger fint resultat i skolundersökning

Flicka som gör läxor
Flicka som gör läxor Bild: Henrietta Hassinen / Yle Koululainen,elev,grundskolans lågstadium,läxor,skolelever,skolan (fenomen),skolor (läroinrättningar),hem,barn (åldersgrupper)

Finska Yle har gjort en utredning över hur bra skolsystemet är i samtliga kommuner i Finland. Både Pargas och Kimitoön fick väldigt goda resultat.

I undersökningen mäts bland annat gruppstorlekar, undervisningsmaterial, teknisk utrustning i skolorna samt hur mycket kommunen betalar per elev.

Pargas får fem stjärnor av fem. Ulrika Lundberg, utbildningschef på Pargas stad, säger att resultaten är väldigt glädjande.

- Det är ett långsiktigt jobb som vi har gjort i Pargas. Vi har målmedvetet satsat på utbildningen under många år och nu ser vi resultatet av det.

Lundberg säger att en del av det goda resultatet går att förklara med skolnätverkets struktur. Det finns många små enheter i Pargas vilket påverkar gruppstorleken samt elever per lärare.

Ulrika Lundberg.
Ulrika Lundberg. Ulrika Lundberg. Bild: Yle/Lina Frisk. Skola,Pargas,ulrika lundberg

- Det är klart att det inverkar på resultatet. Men det är också ett medvetet val att bevara våra byskolor som gör att vi kan ha små grupper. Genom att vi upprätthåller det här nätet av små skolor så ger vi våra elever också möjlighet till väldigt individuell undervisning. Det är klart att resultatet blir därefter.

Däremot konstaterar Lundberg att de små grupperna inte enbart är koncentrerade till de små enheterna i Pargas.

- Vi har satsat resurser på att kunna dela grupperna också i våra stora centrumskolor. Vi kan säga att i snitt rör det sig kring 16-17 elever, så det är väldigt hanterliga grupper. Lite har vi ökat på gruppstorlekarna de senaste åren, men fortsättningsvis kan vi vara nöjda med storleken vi har på våra grupper.

Pargas satsar på teknisk utrustning i skolorna

En annan punkt de får bra resultat i är mängden datorer per elev. Utredningen visar att det finns lika många datorer som det finns elever i Pargas.

- Jo, det finns det. För ett par år sedan gjorde vi den satsningen. Varje elev har tillgång till en dator.

- Vi har satsat mycket på tekniska utrustningen, men vi har också satsat på pedagogiskt it-stöd. Det här är väldigt viktigt. Det är inget självändamål med att köpa teknik om inte lärarna och eleverna kan använda det.

Små enheter, stora kostander

En av punkterna där Pargas däremot får ett resultat under medianen, är angående antalet behöriga lärare.

- Det här beror på att ute i skärgårdsskolorna så är det helt enkelt inte möjligt att få formellt behörig personal i de praktiska ämnena som musik, bildkonst, slöjd och huslig ekonomi. Det är väldigt utmanande.

Men i centrumskolorna har Pargas lyckats få behörig personal till så gott som alla tjänster, menar Lundberg.

Kostnaden för en elev i Pargas är 6686 euro, medan mediankostnaden för en elev i Finland är 5032 euro. Orsaken är de små enheterna.

- Små enheter kostar, men vi satsar gärna på dem. Vi tycker att det är fint att vi kan erbjuda den här skolundervisningen som närservice för alla elever åtminstone i årskurs 1-6.

- Under åren har vi haft väldigt förutseende politiker som har gjort kloka beslut beträffande satsningar på skolan. Det är så här vi vill ha det i Pargas och vi är stolta över det. När vi gör vår budget är det alltid frågan om prioriteringar. Alla behöver mera pengar, men skolorna och undervisningen har fått kosta i Pargas.

Kimitoön får fyra av fem stjärnor

Också Kimitoön klarar sig bra i undersökningen. Mats Johansson, bildningschef på Kimitoön, är nöjd med de fyra av fem stjärnor som kommunen får i utredningen gjord av finska Yle.

- Resultaten var ganska förväntade för vår del. Jag vet att vi har bra med resurser och satsar på skolorna i pengaväg. Vi satsar relativt mycket på material och har bra och varierande teknisk utrustning.

Johansson poängterar också att de prioriterar små grupper i kommunen. Undersökningen visar att grupperna i genomsnitt har 15 elever, men det är medeltalet av en basgrupp. Enligt Johansson är själva undervisningsgrupperna ännu mindre. De kan till och med vara under 10 elever.

Bildningschef Mats Johansson vid sitt skrivbord.
Mats Johansson. Bildningschef Mats Johansson vid sitt skrivbord. Bild: Yle/Monica Forssell bildningschef

Orsaken till att Kimitoön valt att satsa på små grupper är för att förbättra välmående bland eleverna.

- Allt fler undersökningar tyder på att elever känner sig mer stressade och mår sämre än för 15-10 år sen. Vi lever i ett stressigt och osäkert samhälle. Ju mindre grupper man har desto mer sedd blir en elev i en klass och det ger mer trygghet.

I utredningen framgår att prislappen för en elev på Kimitoön är relativt hög i jämförelse med mediankostnaden per elev i Finland.

- Det beror på bland annat skolskjutsar och att vi har mer kvadratmeter per elev.

Vad är du nöjdast med i er kommuns skolnätverk?

- Trots att vi är en landsbygdskommun i periferin så hänger vi med i utvecklingen. Men allt kan såklart förbättras. Det finns inget som någonsin är helt klart. En skola är aldrig färdig.

Läs också

Åboland

Bekanta dig med hur vi jobbar med Ansvarsfull journalistik

Nyligen publicerat - Åboland