Hoppa till huvudinnehåll

Fåglar finns överallt, och alla kan lära sig känna igen dem – så här blev Kjell from Hell en fullfjädrad fågelskådare

Lars Sund och Kjell Simosas diskuterar fågelskådning.
Lars Sund och Kjell Simosas. Lars Sund och Kjell Simosas diskuterar fågelskådning. Bild: Yle/Parad Media Lars Sund

Vilken fågel är allra mest metal? Och kan en sångare med tuppkam räknas som en fågel? När radioprataren och musikern Kjell Simosas ska bli bättre på fågelskådning gör han det på sitt eget speciella sätt. Han får hjälp av författaren Lars Sund, som är en inbiten fågelskådare och vet det mesta om ämnet.

Kjell Simosas, också känd under artistnamnet Kjell from Hell, växte upp i byn Lindkoski i Lappträsk. Som liten blev han intresserad av djur och natur tack vare en släkting som bodde i närheten.

– Min farfars syster, allas vår tant Doris, var en stor djurvän. Hon var Lindkoskis Snövit, som matade och skötte om alla små djur, och fåglarna flockades kring henne. När jag fyllde åtta gav Doris mig en illustrerad fågelbok.

Som pojke blev Kjell Simosas riktigt bra på att känna igen olika fåglar, men med tiden blev andra intressen viktigare. Numera bor han i asfaltsdjungeln i centrala Helsingfors.

Kjell återupptog intresset efter 25 år – kolla in videon!

Det finns förvånansvärt mycket fågelliv också i centrum, men inte kan det mäta sig med mångfalden ute på landsbygden.

Det märkte Kjell Simosas när han tog sig an att fågelskåda aktivt i en veckas tid – efter en paus på 25 år.

Han samlade sina erfarenheter i en videodagbok, som han filmade med telefonen under de dagliga fältstudierna.

Det blev en del tuppkammar, nästan påkörda fasaner och en och annan broilerfilé – se videon här!

Fick fågelskådande författare som mentor

Kjell from Hell fick hjälp av jakobstadsbördiga författaren Lars Sund (Colorado Avenue, Tre systrar och en berättare) som är en fågelvän och -skådare med bred kunskap i ämnet. Han går ändå inte med på att kalla sig en expert, trots 40 år av fågelskådning bakom sig och flera hundra arter på sin lista.

– Det var roligt att Kjell lärde sig några fåglar. Dessutom ger dagliga promenader motion och är en miljögärning, eftersom det är frågan om ekoskådning.

Trendigt med miljövänlig fågelskådning

Ekoskådning är en variant av fågelskådning som vinner mark. Skådaren försöker se så många olika arter som möjligt på ett miljövänligt sätt – genom att använda sig av muskelkraft och cykla eller gå istället för att ta bilen. Hemma i Uppsala är ägnar sig Lars Sund oftast åt ekoskådning.

– Bara om någon oerhörd raritet blivit sedd utanför cykelavstånd tar jag bil. Jag får ett larm om saken i min applikation. Då överger jag också skrivandet och allt annat för att åka och titta på den.

Fågelskådarveckan gav mersmak

Kjell Simosas är glad åt sin skådarvecka. Sommaren hägrar med lugnare dagar, och då får han möjligtvis också mera tid för sitt nygamla intresse. Några av färderna blev riktigt fina minnen.

– Det häftigaste var att vara vid Skogsträsket i Lappträsk, det var som ett diskotek av fågelsång. Synd nog är jag för töntig för att känna igen alla läten.

Lars Sunds bästa tips för att komma igång

Lars Sund poängterar att man både kan se och höra fåglar var som helst och när som helst på året, men det finns ett par tumregler som kan vara till god hjälp när man vill komma igång.

Här är Lasses bästa tips, varsågoda!

Lars Sunds fågelskådartips för nybörjare

1. Var morgonpigg! Tyvärr är det en sanning att fåglarna är som aktivast om morgonen.
2. Fåglar finns överallt. Mitt i storstaden eller långt ute på vischan – det gäller bara att...
3. ... skaffa en vettig kikare och en bra fågelbok, så kan du artbestämma de fåglar du ser.
4. Anteckna alla fåglar du ser! Med tiden blir det allt roligare att få tillföra fler arter till din lista.
5. Ha tålamod! Fågelskådning och stress är ingen god kombination. Ta det lugnt och vänta in fåglarna.

Lars Sund och Kjell Simosas diskuterar fågelskådning i Efter Nio radio, lördagen den 19 maj kl 9.03 i Radio Vega.

Mer från programmet

Läs också

Natur

Vi drar till skogs registrerade 775 996 skogsbesök under två veckor!

Här har flest skogsbesök gjorts

  • Harsyran är vintergrön

    De syrliga bladen kan ätas året runt.

    Många har smakat på harsyrans syrliga blad. De innehåller oxalsyra som också finns i rabarber. Bladen är klöverlika, trebladiga och man kan äta dem året runt, för de är vintergröna. Bladen är omvänt hjärtlika bladen viker ihop sig när det blir kväll, men också när det regnar. Därför har man kallat harsyran för skogarnas barometer. Den fina, lilla blomman uppenbarar sig i april-juni.

Nyligen publicerat - Natur