Hoppa till huvudinnehåll

Många hundra personer jobbar redan på att skapa ett liv efter landskapsreformen

Bild över havslandskap och förbindelsebro (Replotbron)
Bild över havslandskap och förbindelsebro (Replotbron) Bild: Shine Finland Oy flygbilder,Finland 100,meidän maamme - vårt land,Yle TV1,Replotbron

Sjuhundra personer är redan nu anställda för att skapa de nya landskapen trots att riksdagen inte ens har fattat beslut om landskapsreformen.

Fram till juni är det de nuvarande landskapsförbunden som får de statliga medlen för att ansvara för och organisera reformen.

De som jobbar med reformen är anställda av landskapens förändringsorganisationer, en tillfällig konstruktion som enligt planerna ska lösgöras från de nuvarande landskapsförbunden i juni.

Arton förändringsorganisationer jobbar på under respektive landskapsförbund.

Landskapen ska inte bara ta över uppgifter som kommunerna sköter i dag, utan också det som Regionförvaltningsverken, Närings- trafik- och miljöcentralerna, TE-centralerna och de nuvarande landskapsförbunden gör i dag.

I Österbotten har mycket redan gjorts

I Österbottens förbund finns i dag elva personer som jobbar heltid med förändringen. Landskapsförbundet har fått 1,4 miljoner euro statliga medel för tiden januari till juni i år för ändamålet.

Enligt Österbottens landskapsdirektör Kaj Suomela har det förberedande arbetet kommit långt.

- Vi har kommit ungefär så långt man kan komma utan lagstiftning. Vi försöker göra så mycket som möjligt.

Kaj Suomela, landskapsdirektör i Österbotten.
Österbottens landskapsdirektör Kaj Suomela Kaj Suomela, landskapsdirektör i Österbotten. Bild: Yle/Markus Bergfors Kaj Suomela,landskapsdirektörer,Österbotten,suomela

Österbotten har bland annat tillsatt arbetsgrupper som jobbar med det nya landskapet.

Mycket av jobbet går enligt Suomela ut på att kartlägga nuläget, hur sjukvårdsdistrikten, kommunernas socialvård och andra sektorer fungerar.

Anställda upplever att jobbet är "lindrigt sagt utmanande"

Också i Egentliga Finland har det förberedande arbetet kommit långt. Tjugo personer på heltid och sextio på deltid med landskapsreformen.

Det är enligt Jessica Ålgars-Åkerholm, kommunikationschef för förändringsorganisationen i Egentliga Finland, ett krävande att jobba med en reform då man inte ens i slutändan kan vara säker på att den förverkligas.

- Det har nog varit en viss utmaning lindrigt sagt. Vi har inga beslutsfattande organ och vi har inte haft ett landskapsval ännu.

Enligt henne jobbar de olika instanserna i gott samarbete på landskapsplanet med reformen trots att mycket är oklart. Bland annat föds nya nätverk. Men hon beklagar att de politiska grälen präglar nyhetsrapporteringen.

- Det är lite tråkigt att på riksnivå är mediebilden sådan vård- och landskapsreformen är ett enda politiskt grälande, säger Ålgars-Åkerholm.

Jessica Ålgars-Åkerholm
Kommunikationschef Jessica Ålgars-Åkerholm Jessica Ålgars-Åkerholm Bild: Egentliga Finlands förbund Egentliga Finland,Kimpassa-Allihopa

Landskapsdirektören i Österbotten Kaj Suomela skriver under att det är krävande att skapa nytt då lagstiftning saknas. De beslut som inte kan fattas på tjänstemannanivå tas i dag till landskapsstyrelsen.

För det finns ingen annan juridisk organisation som kan fatta bindande beslut när det gäller ekonomi och pengar.

Egentliga Finland satsar extra på barnfamiljer

Trots att lagstiftning saknas har en hel del konkret redan gjorts. Det finns bland annat ett nationellt spetsprojekt som satsar på barnfamiljer.

Egentliga Finland har gått ännu längre än det nationella projektet och utvecklar nya metoder under namnet Lupa auttaa.

- Kommunerna är väldigt olika stora och har olika möjligheter att tackla till exempel barnskyddet, säger Jessica Ålgars-Åkerholm som är kommunikationschef för förändringsorganisationen i Egentliga Finland.

Enligt henne ser man tydligt att det behövs bredare axlar och större aktörer för att kunna erbjuda barnfamiljer jämlik service.

Vården i skärgården ska skötas via videokonferenser

Jessica Ålgars-Åkerholm från Egentliga Finland lyfter också upp strävan att minska på antalet patientsystem i Egentliga Finland.

Det är till konkret nytta för patienten. Det finns i dag tiotals system som i värsta fall inte kommunicerar med varandra.

Landskapsreformslogon i Egentliga Finland
Landskapsreformslogon i Egentliga Finland Bild: Egentliga Finlands förbund vård- och landskapsreformen

Egentliga Finland satsningar på den åboländska skärgården. Meningen är att utveckla mobila vårdtjänster.

Man kan samtala med läkare vid videokonferenser och en sjukvårdsbuss kan åka ut till öarna, säger hon.

Hon lyfter också upp ett bättre samarbete mellan olika myndigheter. En arbetssökande kan till exempel behöva socialtjänster.

Mycket avvecklas om landskapsreformen faller i riksdagen

Österbottens landskapsdirektör Kaj Suomela säger att de som jobbar med landskapsreformen nog utgår från att den går igenom i riksdagen.

Enligt honom går det att leva med att reformen skjuts fram, men läget blir ett helt annat om lagförslaget faller.

Då börjar vi köra ner den här organisationen och se hur vi ska göra det.

Jessica Ålgars-Åkerholm vid Egentliga Finlands förändringsorganisation säger att det beredande arbetet inte går helt till spillo om landskapsreformen inte förverkligas.

Det har fötts väldigt fina samarbetsformer över organisations - och kommungränserna, nya nätverk och ett visst landskapstänk.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes