Hoppa till huvudinnehåll

Pingst - den stora högtiden som föll i glömska

Pingstliljor
Pingstliljor. Pingstliljor Bild: Bernard Spragg/Flickr Pingst (musikalbum),Pingstlilja

Pingsten har gått från att vara en viktig vårhögtid till en diffus dag i kalendern, som inte föranleder någon större folklig fest. Men högtiden har en intressant historia, med inslag av både tungotal och kärlek - och den är trots allt en av kyrkoårets stora fester.

Tillsammans med påsken och julen hör pingsten till kyrkans tre största högtider. Pingsten infaller 50 dagar efter påsk och den är påsktidens sista fest. Som en slags final på påsken har pingsten också en helt egen betydelse.

Eftersom påsken är en rörlig helg, är också pingsten det. Pingsten infaller varje år mellan den 10 maj och den 13 juni.

Men vad är egentligen pingsten, och vad har dess betydelse varit? Ordet pingst kommer från grekiskans pentēkostē´, som betyder den femtionde.

Pingstens bakgrund är den judiska veckofesten shavuot som firas sju veckor efter pesach, alltså judisk påsk. Intressant är att trots att vi på svenska talar om pingst, kommer finskans helluntai däremot från fornsvenskans hælgho dagher, alltså heliga dagar (det här ett påfund av Mikael Agricola).

Kotkan ortodoksinen Pyhän Nikolain kirkko. Kotkan ortodoksinen kirkko. Jeesus  Kristus -aiheinen ikoni ja hopeinen riisa.
Pingsten firar den helige andes utgjutande över lärjungarna, liksom Jesus lovade. Kotkan ortodoksinen Pyhän Nikolain kirkko. Kotkan ortodoksinen kirkko. Jeesus Kristus -aiheinen ikoni ja hopeinen riisa. Bild: Antero Tenhunen / Yle Jesus,ikon
Geting i äppelträd.
Pingsten infaller när våren ofta är som vackrast. Geting i äppelträd. Bild: Tommi Parkkinen/Yle getingar,äppelträd,blommor (prydnadsväxter),Humlor,vår,pollinering,insekter

Pingsten firar den helige andes utgjutande över lärjungarna. Under pingsten kom den helige anden till människorna och gjorde dem medvetna om Guds osynliga närvaro. Inom kyrkan är pingsten en stor högtid, som fick en officiell plats bland de kyrkliga högtiderna år 425 - cirka hundra år efter påsken och Kristi himmelsfärdsdag. Men det finns uppgifter om att man firat pingst redan på 200-talet.

Pingst följer Kristi himmelsfärdsdag

Sedan 1700-talet har pingstens helgdagar i Finland stadigt blivit färre. Tidigare innebar pingsten en lång ledighet, fram till år 1773 firade man pingst i hela fyra dagar, och efter det en förlängd helg då också annandag pingst var helgdag.

Den andra helgdagen avskaffades i Finland år 1973, med tanken att man i stället skulle inleda pingstfirandet redan på lördagen före pingstdagen och på så vis få fram en mer effektiv arbetsvecka, vilket gynnade bland annat industrin. Pingstdagen, som är pingstens huvuddag, infaller alltid på en söndag.

Pingsten hänger ihop med Kristi himmelsfärdsdag, som firas tio dagar före pingsten. Kristi himmelsfärdsdag eller heliga torsdag var enligt gammal tro så helig att "inte ens gräset på marken eller löven i träden" växte.

Innan Jesus enligt Bibeln lämnade jorden på Kristi himmelsfärdsdag sade han åt lärjungarna att de inte skulle bli övergivna. Jesus skulle ge människorna en ande, som kom till hans apostlar tio dagar senare, under den första pingsten. För kyrkan innebär pingsten den helige andens högtid.

Predikanten Heinrich Seuse har en vision.  Ur Heinrich Suso: Das Buch genannt Seuse. Augsburg, 1482.
Pingsten följer påsk och Kristi himmelsfärdsdag. Predikanten Heinrich Seuse har en vision. Ur Heinrich Suso: Das Buch genannt Seuse. Augsburg, 1482. Bild: roskultur.se rosor,Jesus,kors,krucifix
D Detail of the lower section of the miniature, with scenes of Jesus washing the feet of his disciples, and the Last Supper. Image taken from f. 17v of Psalter and Hours, Use of Arras. Written in Latin, with some French.
Den helige anden föll över lärjungarna vid pingst. D Detail of the lower section of the miniature, with scenes of Jesus washing the feet of his disciples, and the Last Supper. Image taken from f. 17v of Psalter and Hours, Use of Arras. Written in Latin, with some French. Bild: The British Library / PD Jesus,Miniatyrmåleri

Den helige anden kom enligt Bibeln till Jesus apostlar när tusentals människor var samlade i Jerusalem för skördefest. Enligt Apostlagärningarna i Nya Testamentet döpte aposteln Petrus tusentals människor till kristen tro under pingsten. Därför markerar den första pingsten också den kristna kyrkans födelsedag.

När pingstdagen kom var de alla församlade. Då hördes plötsligt från himlen ett dån som av en stormvind, och det fyllde hela huset där de satt. De såg hur tungor som av eld fördelade sig och stannade på var och en av dem. Alla fylldes av helig ande och började tala andra tungomål, med de ord som Anden ingav dem.― ur Apg. 2:1-13

Liksom Bibelstycket ovan visar, gav den helige anden vid pingst också människan en gåva, tungotalet. Det är ett himmelskt språk som ska kunna användas för att be till Gud. Inom kristendomen räknas tungotalet som en av de andliga nådegåvorna.

Pingstens bibliska händelser betonas speciellt av pingstväckelsen eller pingströrelsen, som teologi kallad pentekostalismen. Rörelsen, som uppstod i början av 1900-talet i Amerika, kännetecknas av vuxendop, eller omvändelsedop, och andedop, vilket innebär att man får en särskild upplevelse av att bli fylld av den helige anden. Det här visar sig i form av tungotal, vilket inom pingströrelsen traditionellt har haft ett stort utrymme. Pingströrelsen är den största av de klassiska frikyrkorna.

Efter pingsten räknar man i den luthersk-evangeliska kyrkan söndagar efter pingst. Det här sättet att namnge söndagar framhäver uppståndelsen och påsken.

En fest för sommarens början

När man inom kyrkan förr i världen firade - och ännu i dag firar - den helige anden, var pingstens betydelse för det vanliga folket i tiderna mer jordnära: man gladde sig åt att vintern var slut och att våren äntligen var här.

På landsbygden innebar pingsten sommarens början. Ur stugorna flyttade man ut i bodarna för att sova. Naturen var som vackrast och grönskan och blommorna skulle precis slå ut i full blom. Vinterns svåra tider skulle snart vara förbi.

Du som konsument har makt att avgöra vad de finländska bönderna ska satsa på. Bild: Yle/Marcus Nordström
Vid pingst flyttade man ur stugorna ut i bodarna för att sova. Du som konsument har makt att avgöra vad de finländska bönderna ska satsa på. Bild: Yle/Marcus Nordström Bild: Marcus Nordström åkrar
Träd med gula och ljusgröna knoppar och blad i maj.
Vid pingst var naturen som vackrast. Träd med gula och ljusgröna knoppar och blad i maj. Bild: Yle/Edit Lindblad knoppar på träden,vår,Vegetation,träd,vårväder,Soligt väder,solen,värme

Under medeltiden firades pingsten med en speciell festvecka. Senmedeltida köpmannagillen samlades till mässor och fester. Till festprogrammet hörde papegojskjutning, alltså målskjutning med pilbåge mot en bild på en fågel, och majgreveupptåg, där man utsåg en prominent man till majgreve och lät honom stå för pingstkalasen. Också bönderna på landsbygden utsåg majgrevar och samlades till sina egna pingstgillen.

Kristi himmelsfärdsdag ansågs på många håll vara årets viktigaste kyrkogångsdag. I södra och mellersta Finland firades dagen bland annat med kristihimmelsfärdsbål och andra festligheter.

Liksom vid så många andra av våra högtider blandades kristna budskap med gamla hedniska traditioner, och de fester som inföll vid pingst, helkafester från finska helkajuhlat, hade sina rötter i hedniska vår- och fruktbarhetsriter.

En midsommarbrasa i mörket på en klippa.
Brasor hörde till stora högtider förr i världen. En midsommarbrasa i mörket på en klippa. Bild: Mostphotos bonfire,midsommar,Lägereld,midsommarafton,bål (brasor)

Bålen kunde man sedan tända åter lördagen före pingst. Då eldade man också pingstbastun och fick bada med en ny bastukvast. Korna släpptes på grönbete och för alla som slitit hårt med vårbruket blev det dags för en välförtjänt ledighet.

Högtid för vårkänslor

Vårkänslorna fanns i bröstet, i synnerhet hos ungdomen. För de unga var pingsten en tid för lekar, dans och flirt.

Byarnas ungdomsgillen firade pingsten på sina egna, speciella sätt, bland annat klädde man ut sig till pingstbrudpar och firade pingstbröllop. Att gifta sig vid pingst, också helt på riktigt, är en gammal svensk tradition och populärt också i Finland.

Solnedgång
För unga var pingsten en tid för lekar och flirt. Solnedgång Bild: Johanna Juthborg veckans vykort
Brudopar som ska fotas vid vattnet.
Att gifta sig vid pingst är en svensk tradition. Brudopar som ska fotas vid vattnet. Bild: Yle/ Frida Lönnroos bröllop

Ungdomens glädje och förhoppning om kärlek avspeglas i många talesätt om pingsten: "Jos ei ole heilaa helluntaina, ei ole koko kesänä" heter det på finska, vilket på svenska betyder ungefär "har man ingen käraste vid pingst, så har man ingen käraste på hela sommaren". De unga klädde upp sig bäst de kunde, speciellt flickorna gjorde sig så vackra som möjligt, för pingsten och våren var såklart den bästa tiden att hitta sig en festmö eller festman.

Jos ei ole heilaa helluntaina, ei ole koko kesänä― på svenska ungefär "Har man ingen käraste vid pingst, så har man ingen käraste på hela sommaren". Finskt talesätt

När man gick till kyrkan på pingstdagen var kvinnorna klädda i sina bästa sommarkläder. Barnen vandrade genom de vårgröna landskapen med en liten bukett pingstliljor eller gullvivor i nävarna. Till svensk folktro hörde att en kvinna som ville bli gravid under årets lopp skulle ta med sig ett barn till kyrkan på pingstdagen. Hade man inga egna barn att ta med kunde man låna grannens.

Annan vidskeplighet och spådomar hörde också till pingstfirandet. Det fanns olika sätt att spå hurdant sommarens och hela årets väder skulle bli. Till den magiska pingstbastun hörde såklart vissa trollkonster: bland annat slängde man upp bastukvasten på bastuns tak för att se åt vilket håll skaftet pekade.

Om den som hade kastat kvasten var ogift, visade skaftets riktning var den blivande maken bodde och ju närmare stuprännan kvasten låg, desto närmare var också bröllopet. För en gammal människa var det mycket illavarslande att slänga upp kvasten på taket så att skaftet kom att peka mot begravningsplatsen - då var döden nära.

Rökbastu
Till pingstbastun hörde magi och spådomar. Rökbastu Bild: Sampo Soveri/Yle Bastu,rökbastu

Folk gick hungriga vid pingst

Men även om pingsten förr var en stor vårfest, hade man ofta inte möjlighet att ordna häftiga kalas då. Till skillnad från till exempel vid jul var det inte ovanligt att det rådde brist på mat vid pingst, för förråden stod tomma efter vintern och naturen hade ännu inte något nytt ätbart att erbjuda.

Hungern var som störst just vid pingst i synnerhet under nödåren. Men med god tur fick man ändå mjölk och ägg vid pingst, som man kunde göra smör, surmjölk, fil och ost av. I Tavastland och Satakunta lagade man vid pingst en traditionell rätt av ägg, mjölk och vetemjöl, så kallad munamaito. På svenskt håll finns egentligen ingen enhetlig kulinarisk pingsttradition.

Kananmunia olkien päällä.
Hungern var som störst vid pingsten under nödåren, men hade man tur kunde man fira med ägg vid pingst, som på påsken. Kananmunia olkien päällä. Bild: Heli Mäkikauppila / Yle
Kuvassa lehmä laitumella. Kuva: Touko Yrttimaa, Yle
Vid pingst släpptes korna på grönbete och snart hade man smör, fil och ost. Kuvassa lehmä laitumella. Kuva: Touko Yrttimaa, Yle Ko

I Norge, Danmark och på Island har man fortfarande långledigt vid pingst, då pingst annandag är en helgdag. Så visst känns det lite konstigt att den betydande högtid som pingsten förr har varit, också hos oss, har fallit i glömska som den gjort och att den i så stor utsträckning har överskuggats av andra kyrkliga fester.

Kanske beror det på att pingstens budskap inte är lika dramatiskt som julens romantiska eller påskens dramatiska dito? Kanske är den helige andes utgjutelse svårare att ta till sig? Historiens matbrist vid pingst har sannolikt också inskränkt på möjligheterna att ordna ordentliga pingstfester. Det kan åtminstone ha bidragit till att högtidens roll med tiden har blivit allt mindre.

Troligtvis blir det i dag inte av att fira något extra vid pingst, om man inte råkar vara bjuden till ett pingstbröllop eller firar i religiösa sammanhang såklart. Men känner man för det, finns det inget som säger att man inte annars bara kan återuppväcka gamla traditioner till liv. Vid pingst är vädret ofta milt och vackert, så vad sägs om en liten pingstfest - våren till ära?

Häggblommor
Häggblommor Bild: Yle/ Seppo Sarkkinen Hägg,häggblomma

Källor: NE.se: Pingst, Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland: Pingsten, Suomalaisen kirjallisuuden seura: Helatorstai ja helluntai, Juhlat alkakoot!, Seljavaara och Kärjä (WSOY 2005), Svenska traditioner, Swahn (Ordalaget 2014), Vuotuinen ajantieto, Vilkuna (Otava 1992)

Vetamix

Nyligen publicerat - Vetamix