Hoppa till huvudinnehåll

3D-teknik och hologram ska hjälpa läkare att operera snabbt och rätt - testas vid HNS

Jukka Noponen
Jukka Noponen, specialläkare inom traumatologi vid Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS), tittar här på ett hologram som visar hur han ska operera. Jukka Noponen Bild: Disior porträtt,Jukka Noponen

Teknik som kan visualisera patientdata i form av 3D-modeller testas inom sjukvården för tillfället, bland annat i Helsingfors och Åbo. Förhoppningen är bland annat att sådana här lösningar ska hjälpa läkare att planera och utföra olika medicinska ingrepp.

– Hittills har det fungerat så att läkaren i vissa vårdsituationer har bildat sig en uppfattning om en patient till exempel via skivröntgenbilder och magnetkamerabilder - ofta hundratals tvärsnittsbilder i två dimensioner, säger Juha Sinisalo, professor i kardiologi vid medicinska fakulteten vid Helsingfors universitet.

Det krävs många års erfarenhet för att bli bra på det.

Men modern teknik hjälper nu till, och kan omvandla bilderna till en digital 3D-modell.

Den kan läkaren studera på en vanlig datorskärm, med VR-glasögon eller till och med i form av ett hologram med särskilda AR-glasögon, alltså glasögon för förstärkt verklighet. Med sådana ser man både sin riktiga omgivning samtidigt som man ser hologrammet.

Hologram inom vården.
En illustration som visar ett exempel på ett hologram. Det syns i verkligheten bara för de som bär glasögon för förstärkt verklighet. Hologram inom vården. Bild: Microsoft hologram,sjukvård,Microsoft,Förstärkt verklighet,HoloLens

– Det här gör det lättare att förstå anatomin när det aktuella stället i kroppen visas i tre dimensioner, och man kan till exempel planera hur en operation eller ett ingrepp ska utföras. Det snabbar upp vården och kan samtidigt göra den säkrare.

Anna-Maria Henell är vd på företaget Disior som utvecklar en lösning som gör det möjligt att planera hakoperationer.

– Användaren får en äkta 3D-upplevelse med hjälp av AR-glasögon. Man kan svänga på 3D-modellen som föreställer patientens huvud, gå runt modellen, zooma, titta på den på nära håll eller till och med inuti, säger hon.

Jukka Noponen
Specialläkare Jukka Noponen prövar förstärkt verklighet och tittar på ett individuellt hologram som föreställer en patients haka. Jukka Noponen Bild: Disior Förstärkt verklighet,HoloLens,Jukka Noponen

Sådan här 3D-modellering testas för tillfället åtminstone vid sjukhus i Helsingfors och Åbo, och kan handla om allt från att åskådliggöra en patients hjärta eller lungor till att granska en hjärntumör eller benbrott.

– Det fungerar alltså inte endast på ett enda medicinskt område, såsom hjärtkirurgi, utan kan vara till nytta till exempel i alla de situationer då läkare använder sig av skivröntgenbilder eller magnetkamerabilder, påpekar Sami Tammio som är försäljningschef på Åboföretaget Adesante.

Företaget tillverkar ett program som gör det lätt att skapa digitala 3D-modeller inom vården. Det testas till exempel vid Åbo universitetscentralsjukhus.

Professor Sinisalo nämner också att han har tittat på röntgenbilder med hjälp av VR-glasögon.

– Det är mer intuitivt än att se på bilderna på en datorskärm. Man kan se på bilderna ur olika vinklar genom att bara röra på huvudet. Jag tror att VR-tekniken kommer att tas i bruk allt mer här vid Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt och det ganska snart.

Juha Sinisalo
Juha Sinisalo verkar som professor i kardiologi. Här tittar han på en fysisk 3D-modell av ett hjärta. Juha Sinisalo Bild: Yle/Niklas Fagerström porträtt,Juha Sinisalo

Han tillägger att det finns många AR- och VR-lösningar under utveckling för bruk inom sjukvården men att användbarheten inte ännu är så bra som den borde vara.

Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS) funderar på i vilka fall det är värt att ta sådan här teknik i bruk i det här skedet, för en enskild lösning kan kosta tiotals tusen eller till och med hundratals tusen euro.

– Man måste fundera på om användningen är så frekvent att det lönar sig att betala sådana här summor, när de offentliga hälsovårdsresurserna är begränsade, säger Sinisalo.

Både VR-teknik och förstärkt verklighet används också i utbildningssyfte. Katariina Rouvinen, koordinator för HNS VR-laboratorium, visar en sådan teknik.

– Man kan fotografera till exempel en operationssal i 360 grader och sedan importera bilden till ett dataprogram där man lätt kan lägga till tilläggsinformation, videor och länkar på bilden. Det kan stöda vårdpersonalen i deras utbildning.

På Microsoft, som tillverkar glasögonen Hololens för förstärkt verklighet, är man ändå övertygad om att just förstärkt verklighet är bättre än virtuell verklighet.

– Man kan se en hologrammodell av en människa som om han eller hon faktiskt skulle vara där. Man kan se på nerver, ben, hjärtfunktion, och så vidare, kommenterar Hanna Nikkilä, som är direktör med fokus på hälsovårdsfrågor.

Hanna Nikkilä på Microsoft.
Hanna Nikkilä. Hanna Nikkilä på Microsoft. Bild: Yle/Niklas Fagerström HoloLens,porträtt,Hanna Nikkilä

Hon nämner också att man i Australien har testat hologramteknik inom distansvården.

- På det viset kan en läkare komma som ett hologram till patientens vardagsrum och diskutera med patienten. Fastän det bara är en bild så är det lite mer än att bara se läkaren på en datorskärm.

- Patienten känner sig närmare läkaren, och inom vården är den personliga kontakten mycket viktig. Hologramtekniken underlättar det, säger hon.

Med en 3D-modell som bygger på individuell patientdata så kan läkaren också lätt förklara saker för patienten om dennes hälsa - och till exempel konkret visa hur en viss operation kommer att gå till.

En fördel med förstärkt verklighet är också att man skulle kunna placera ett hologram på en patient, just på rätt ställe till exempel i samband med en operation, för att vägleda kirurgen.

Sami Tammio på företaget Adesante påpekar ändå att precisionen inte ännu är tillräckligt bra för att det här ska lyckas.

– Om hologrammet ens hamnar en millimeter snett så kan läkaren sätta in kniven i patienten på fel ställe, och det är inte särskilt bra, säger han.

Kirurgen kan därför i dagens läge använda VR-glasögon då och då under operationen, för att se en operationsplan till exempel i en virtuell verklighet.

Om det är svårt att pausa ingreppet för att använda VR-glasögonen så kan 3D-modellen också visas på en vanlig bildskärm i operationssalen.

3D-modell på ett hjärta.
En fysisk 3D-modell av ett hjärta. 3D-modell på ett hjärta. Bild: Yle/Niklas Fagerström hjärtat,3D-modell

Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt har dessutom i tre års tid beställt fysiska 3D-modeller i plast vid behov, säger professorn i kardiologi, Juha Sinisalo.

– Det är ett ganska bra sätt att få en uppfattning om anatomin, till exempel om en patient har ett ovanligt format hjärta, säger han.

Men en fysisk 3D-modell tillverkas utomlands och det kan ta 2–3 veckor att få den, så med digital teknik kan man visualisera saker mycket snabbare.

Det finns alltså mycket som talar för att digital 3D-teknik kommer att fortsätta att bli vanligare inom sjukvården, men hur snabbt det kommer att gå är ännu lite svårt att säga.

Läs också

virtuell verklighet + datorer + bredbandsnät + mobiltelefoner + internet + sociala nätverk + lösenord + databrott + teknik (apparater) + kommunikationsteknik + databaser + datakommunikation + pekskärm + telefoner + sökmotorer + datasekretess + e-postadresser