Hoppa till huvudinnehåll

Landets enda helt svenskspråkiga universitet firar 100 år: "Åbo Akademi är så litet, vi har en annan vi-känsla än andra universitet"

Veronica Kalhori riksdagsassistent
Alumnen Veronica Kalhori har enbart positiva minnen av studietiden. Veronica Kalhori riksdagsassistent Bild: Yle/Ville Hupa Finlands Socialdemokratiska Parti,veronica kalhori

Åbo Akademi fyller 100 år i år. Jubileumsåret firas med bland annat campusguidningar, seminarier, musikaliska uruppföranden, utställningar och fester.

Gammal bild på Åbo Akademis huvudbyggnad.Åbo Akademis huvudbyggnad vid Domkyrkotorget i Åbo.
När Akademin inledde sin verksamhet 1919 inrymde huvudbyggnaden administrationen, biblioteket och de tre fakulteterna. Idag finns bara administrationen kvar i huset. Bild: Åbo Akademis bildsamlingar. Fotograf okänd., Samuli Lintula / Creative Commons Attribution

Trots en anrik historia är framtiden det viktiga för det enda helt svenskspråkiga universitetet i vårt land.

- Jag tycker att Åbo Akademi mår bra idag, säger kanslern Ulrika Wolf-Knuts.

Åbo Akademi har några tunga år bakom sig. 2010 drog staten bort sitt automatiska ekonomiska stöd till universiteten. I stället måste universiteten samla in en del av medlen själva för att beviljas statligt stöd.

Kansler Ulrika Wolf-Knuts framför Åbo Akademis Arken
Kanslern Ulrika Wolf-Knuts håller bland annat i jubileumsårets program. Kansler Ulrika Wolf-Knuts framför Åbo Akademis Arken Bild: Maud Stolpe/Yle Åbo Akademi

Enligt kanslern har läget stabiliserats nu.

- Folk vet vad de ska göra, säger Wolf-Knuts. För vår storlek har vi en enorm mängd internationella publikationer varje år. Det visar att det finns tid för forskning.

Under de närmaste hundra åren hoppas jag att akademin ska fortsätta att vara ett livskraftigt universitet på svenska i Finland― Ulrika Wolf-Knuts, kansler Åbo Akademi

Inför framtiden satsar Åbo Akademi på de profilområden som varje universitet numera bör ha.

Föra akademins del handlar det om forskning i minoriteter, diagnostik inom medicin och farmaci, kemisk teknik och havsforskning.

Diagnostikprojektet och Havet görs i samarbete med Turun Yliopisto.

- Under de närmaste hundra åren hoppas jag att akademin ska fortsätta att vara ett livskraftigt universitet på svenska i Finland, säger Wolf-Knuts.

Visionen sträcker sig ändå längre än så.

Wolf-Knuts hoppas att universitetet ska vara ett utåtriktat, internationellt universitet som tar emot studenter från världens alla hörn, men samtidigt är inriktat på de behov som finlandssvenskarna har.

- Jag hoppas också att Åbo Akademi fortsättningsvis ska kunna dra nytta av den litenhet som vi ju faktiskt har, säger hon. Den är mera värd än vad vi kanske själva tror.

Idealism och privata pengar blev drivkraften

Åbo Akademi sägs vara ett barn av första världskriget då ekonomin blomstrade. Det svenska Åbo ville återfå sin forna glans.

Industrierna i och runt staden hade börjat blomstra, men det var brist på arbetskraft. Speciellt behövdes folk med högre akademisk utbildning.

- I den vevan tyckte man här i Åbo att Helsingfors Universitet hade förfinskas så mycket att man inte kunde ha svenskspråkiga ungdomar att läsa där, säger Wolf-Knuts.

Domvillan i Åbo.
Domvillan, som inrymmer Åbo Akademis rättsvetare är från 1830-talet. Domvillan i Åbo. Åbo Akademi,domvillan

Beslutet blev alltså att bygga upp ett universitet i Åbo. Namnet Åbo Akademi skulle anknyta till den gamla akademin som hade grundats 1640 och flyttats till Helsingfors efter branden år 1827.

I den vevan tyckte man här i Åbo att Helsingfors Universitet hade förfinskas så mycket att man inte kunde ha svenskspråkiga ungdomar att läsa där― Ulrika Wolf-Knuts, kansler Åbo Akademi

Det fanns gott om pengar bland de finlandssvenska industrimagnaterna i staden.

- Dessa uppmanade och uppmuntrade varandra att satsa pengar i projektet, säger Wolf-Knuts. Projektet stöddes också av Åbo Underrättelser, som hade mycket att säga till om när det gällde grundandet av Åbo Akademi.

Det fanns gånger när en professor hellre ville köpa böcker till universitetets bibliotek än köpa skor åt sina barn― Ulrika Wolf-Knuts, kansler Åbo Akademi

Åbo Akademi startade med tre fakulteter; humanistiska, matematisk-naturvetenskapliga och statsvetenskapliga fakulteterna. Något år senare tillkom en teknisk fakultet.

humanisticum
Humanisticum testamenterades i tiderna av kommerserådet Ernst Dahlström. Numera håller Forskningsinstitutets koordinator, Donnerska institutet och Steinerbiblioteket till här. humanisticum Bild: Yle/Andy Ödman humanisticum

Åbo Akademi mådde relativt bra ända från starten. Enligt Wolf-Knuts berodde det mera på idealism än ekonomi. Professorer, donatorer, stiftelser och borgarna i allmänhet slöt upp bakom projektet.

- Det fanns gånger när en professor hellre ville köpa böcker till biblioteket än köpa skor åt sina barn, säger Wolf-Knuts. Det kunde uppstå konflikter i hemmen kring hur lönen skulle användas. Lönen här var länge betydligt lägre än på andra ställen i det finska universitetsväsendet.

Statens penningkranar blev svångrem

Åbo Akademi blev statligt 1981. Det öppnade penningkranarna på ett helt nytt sätt och akademin kunde satsa på en mängd nya ämnen och projekt.

- På 1980-talet kunde man skicka en anhållan till undervisningsministeriet om 16 nya tjänster och få samtliga beviljade. Det var liksom ingenting att diskutera, säger Wolf-Knuts.

I dag kan hon se hur de goda åren ledde till att man levde över sina tillgångar.

- Nu när vi inte längre är statliga, utan offentligrättsliga, har vi varit tvungna att skära väldigt mycket i personalen. Hyrorna har också stigit, så att pengarna sitter hårt, säger Wolf-Knuts.

Åbo Akademi fick Vasa-enhet efter en lång dragkamp

Sedan 1974 finns Åbo Akademi också i Vasa. Enheten grundades när lärarseminarierna avskaffades och lärarna skulle utbildas på universitetsnivå.

I dag undervisas pedagoger, vårdvetare, statsvetare, socialpolitiker och utvecklingspsykologer i Vasa.

26-åriga Jutta Maunula är lärarstuderande. Hon kommer från Åbo och är en av Vasaenhetens representanter i studentkårens styrelse.

Ung kvinna på brygga
Engagemanget i studentkåren har bland annat lärt Jutta Maunula att hantera stress och kommunikation med olika sorters personer. Ung kvinna på brygga Bild: Yle/Antti Kuusiniemi studerande,vasa

Engagemanget i studentkåren och föreningsaktiviteterna har gett mycket erfarenhet, trots att det har fördröjt studierna en hel del.

- Kontaktnätet blir bredare hela tiden, säger hon. Jag har också lärt mig en hel del om mig själv. Det nog hänt en hel del i mig som person sedan jag började studera.

Maunula har ett tätt samarbete med studentkåren i Åbo och försäkrar att förhållandet är bra, både mellan medlemmarna i kåren och studerandena över lag på de två orterna.

- ÅA är ett så litet universitet. Vi har en vi-känsla på ett annat sätt än andra universitet.

Academill i Vasa.
Vasa-enheten Academill. Academill i Vasa. Bild: Yle/Sarah Karjalainen academill,Vasa,Österbotten

Jutta Maunula är inne på sitt femte studieår. Hon studerar till klasslärare och är nöjd med sitt studieval.

- Jag tycker lärarna är väldigt proffsiga, säger hon. Verkligheten i skolan och den teoretiska, akademiska bakgrunden kompletterar varandra. De pusslar ihop det som sker i verkligheten med hur det borde vara.

Slöjd är ett nordiskt skolämne som sällan förekommer på andra håll i världen. Det gör också utbildningen intressant för utbytesstuderande.

- Nästa år kommer 60 utbytesstuderande hit. En stor del av dem går de här slöjdkurserna, säger hon.

I framtidsplanerna finns jobb som lärare i de lägsta klasserna i någon grundskola i södra Finland.

- Jag vill ha småttingarna, nybörjarna. Det är min grej, säger Jutta.

Cancerforskning blev riksdagsjobb

Alltid går det ändå inte som man har tänkt under studietiden.

Veronica Kalhori är en av många tiotusentals som har fått sin utbildning på Åbo Akademi. Hon doktorerade för tre år sedan i cellbiologi vid Åbo Akademi.

Planen var att forska i cancer och förhoppningsvis lösa cancerfrågan så småningom. Planerna ändrades abrupt när hon kastade sig in i politiken och blev riksdagsassistent.

Veronica Kalhori i riksdagens park
Veronica Kalhori har daglig kontakt med politiker och beslutsfattare. Veronica Kalhori i riksdagens park Bild: YLE / Mathias Gustafsson politiska assistenter,riksdagen

Veronica Kalhori kom till Finland 1999. Familjen bosatte sig i Korsholm och integrerades på svenska. Efter det fanns det inga andra alternativ än Åbo Akademi.

- ÅA var det enda svenskspråkiga universitetet och det var det enda man hade talat om. Det var helt självklart att jag valde ÅA. Jag ville studera cellbiologi och det fanns en linje för det där.

Kalhori har enbart goda minnen av studietiden, trots att fritiden i sin helhet gick åt till att studera.

Hon håller fortfarande kontakt med en del studiekamrater och är också en av talarna under jubileumsårets alumnträffar.

Utbildningspaketen borde utvecklas att motsvara dagens behov. Det finns ganska mycket att jobba på när det gäller samarbete med andra, i synnerhet utländska, universitet.― Veronica Kalhori, riksdagsassistent, ÅA-alumn

Hon understryker vikten av att Åbo Akademi följer med i globaliseringen och utvecklar utbildningsprogrammen hela tiden.

- Arbetsmarknaden förändras hela tiden. Utbildningspaketen borde utvecklas att motsvara dagens behov, säger hon. Det finns ganska mycket att jobba på när det gäller samarbete med andra, i synnerhet utländska universitet.

Veronica Kalhori har en son som går i ettan i grundskolan. Hon hoppas att han också en dag väljer Åbo Akademi.

- Jag vill att han skaffar sig en ordentlig utbildning. Han får förstås själv välja vad han vill göra, men jag är med i bakgrunden och ger råd. Det skulle vara jättefint om han också skulle bli doktor från ÅA.

Programmet sänds också i Yle Fem, måndag 21.5.2018 kl 20.00, samt på tisdag 22.5.2018 kl 11.00.

21.5.2018: Artikeln har fått tillägget socialpolitiker och utvecklingspsykologer i stycket; I dag undervisas pedagoger, vårdvetare, statsvetare, socialpolitiker och utvecklingspsykologer i Vasa.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland