Hoppa till huvudinnehåll

Snusrallyt – 50-miljoners business i skuggorna: säljs lagligt i Sverige, hamnar olagligt under finländska ungdomars läppar

Kille som petar in en snusprilla.
Jesper Hotti började snusa när han var 14 år gammal. Kille som petar in en snusprilla. Bild: Antti J. Leinonen/Yle snus

När Sverige anslöt sig till EU lovade man att hindra snuset från att spridas till andra medlemsländer. Så blev det inte. Bara ett litet klick – och det smugglade svenska snuset har landat i den finska tonåringens mun.

Telefonen piper. Jag får ett meddelande mitt under kvällsnyheterna.

- Jag går med på intervju om du kan tala svenska, svarar den unge mannen jag åtta timmar tidigare närmade mig via sociala medier.

”Mattias” är en svenskspråkig studerande som smugglar snus från Sverige och säljer det via Facebook i huvudstadsregionen.

Vi gör intervjun i en chatt. Mattias är kring tjugo och berättar att han sålt snus i ungefär fem månader. Det började i armén. Alla använde och efterfrågan fanns, berättar han.

Mattias uppträder anonymt i artikeln eftersom det är ett brott att smuggla och sälja snus.

På Facebook hittar man snus i en handvändning

I Kemi-Torneå tingsrätt dömde man nyligen en man i Mattias ålder till ett skadestånd på 370 000 euro samt villkorligt fängelse (länk till Kalevas artikel) för smuggling av snus.

- Jag tjänar 200 euro i månaden på försäljning av snus. Studiepengar, skriver Mattias.

Så här flyter snuset från Sverige söderut till Trängselfinland

Mattias business är en del av det omfattande, illegala snusrallyt som härjar fritt precis under ögonen på myndigheterna – i sociala medier, i låg- och högstadier, i idrottsföreningar.

På Facebook hittar man snus i en handvändning. Där gör försäljare likt Mattias snusaffärer både i öppna och slutna grupper.

En stock på tio dosor snus levererat till hemporten kostar som billigast 35 euro. Att bli illegal leverantör är enkelt.

Enligt Tullen är den gråa snusmarknaden en business på tiotals miljoner som årligen omsätter upp till 50 miljoner euro.

Snusrallyts ändpunkt ligger i Trängselfinland: i huvudstadsregionen, Tammerfors och Lahtis-området. Det vill säga precis i de knutar där också Mattias säljer.

Förmedlingsverksamheten är som en pyramid som fungerar uppifrån och ned och där varje mellanhand drar nytta och tar ut sitt.

Snusdosor och snustorn i ett lager.
Snusstock beslagtagna av Tullen i Torneå. Snusdosor och snustorn i ett lager. Bild: Antti J. Leinonen/Yle snus,Snusdosa

- Det är en skild organisation som hämtar snuset från Sverige till Finland och en skild organisation som lagrar det. Sedan är det ännu ett skilt gäng som säljer snuset, säger Hannu Sinkkonen, brottsbekämpningschef vid Tullen.

Distributörerna kan vara före detta spelare, tränare, servicepersoner

Businessen fungerar till exempel så här: smugglaren hämtar en paketbil fylld med snus från Haparanda. För det har han på förhand fått kontanter av återförsäljarna.

Dessa i sin tur säljer snuset vidare till andra försäljare, som säljer det vidare till underleverantörer eller distribuerar det via Facebook.

Andra mellanhänder säljer snuset vidare i skolor och idrottsföreningar. Distributörerna kan vara före detta spelare, tränare, servicepersoner. I skolan skolkamrater.

- Längst ner i kedjan håvar skolpojken in en mindre vinst än den som smugglar snuset till Finland. Pojken kan till exempel tjäna en euro per såld dosa, men för honom är det en stor slant. Även han bär ett straffrättsligt ansvar, säger Sinkkonen på Tullen.

Nyligen haffade Tullen en tre personers liga som enligt förundersökningen hade smugglat (länk till Yle Uutisets artikel) över 2000 kilo snus till Finland i årsskiftet.

Fallet har gått till åtalsprövning med brottsrubriceringen grovt skattebedrägeri och smuggling. Acciser undveks för en summa på 725 000 euro.

Mattias betonar att han är amatör och berättar inte vilken position han har i distributionskedjan.

- Jag är bara en liten fisk. De som säljer mycket tjänar mycket. Jag känner inte sådana försäljare men jag vet att de finns, skriver Mattias i chatten.

Rökandet minskar, snusandet ökar

Munnen är torr, känslan rastlös. Huvudet värker, svetten lackar. Så känns det när snuset är slut, berättar 19-årige Jesper Hotti, studerande i säkerhetsbranschen.

Abstinensbesvär.

- Snus är mer beroendeframkallande än tobak eftersom det innehåller mera nikotin, säger han.

Vi gör intervjun i en studentlya i Torneå. På väggen stirrar en rad dödsskallar. På golvet skuttar tamkaninen Piki och här och var i knutarna ligger snusdosor hämtade från Sverige.

Jesper Hotti började snusa som 14-åring. En skolkompis som besökt sin pappa i Haparanda gjorde ett erbjudande mitt under en fysiklektion: ta här så behöver du inte gå på tobak.

Det var där det började. Trots det tänder nog Jesper fortfarande också ibland en tobak. Statistiskt sett är hans historia sedvanlig.

Högstadiet gick Jesper Hotti i Keminmaa. Därifrån är det bara tjugo kilometer till gränsen. Då och då trampade han och kompisarna iväg till Haparanda på cykel.

Närbild på snusdosor.
Närbild på snusdosor. Bild: Antti J. Leinonen/Yle snus,Snusdosa

Alltid dök det upp någon äldre man som pojkarna på sin dåliga engelska bad hämta snus. Det var kutymen i norr.

Bland gymnasieelever är snusande redan vanligare än tobaksrökning

Enligt skolhälsoenkäten från 2017 snusar 8 procent av högstadie- och gymnasiepojkarna och 17 procent av pojkarna i yrkesskolor dagligen.

Bland gymnasieelever är snusande redan vanligare än tobaksrökning.

Av pojkar yngre än Jesper Hotti; pojkar som precis blivit myndiga, har närmare hälften prövat på snus. Även bland flickorna har närmare en fjärdedel prövat.

Ingenstans står det ju skrivet: förbjudet att snusa. Det rökfria snuset kan man använda på lektioner, restauranger, i flygplan.

En del snusar till och med på natten. Inte dock Jesper Hotti.

Men även han inleder dagen med snus. Märket spelar ingen roll. Han köper det billigaste.

Haparanda är snusarens himmelrike

Finlands livligaste gränsövergång ligger på under en kilometers avstånd från Jesper Hottis studentlya. Varje år görs 14 miljoner resor över gränsen mellan tvillingstäderna Torneå och Haparanda.

Det är rutten längs vilken det svarta snuset rinner ner till södra Finland. Avståndet till snusförsäljaren Mattias hemknutar är över 700 kilometer.

Haparanda är snusarens himmelrike: snus kan köpas lagligt, och i flera snusaffärer kan man betala i euro och tala finska.

Businessen är enligt honom ”alldeles galen”

Den nyaste företagaren, blandaffären Rajatukku, började sälja snus för ett par veckor sedan, ”av nödtvång”. Snus är det som hämtar finnarna till Haparanda, säger köpmannen Toivo Jokiniemi.

Businessen är enligt honom ”alldeles galen”.

- Snuset är ett dragplåster. Vid sidan om får man också annat sålt, berättar Jokiniemi.

Det är tyst och stilla i Rajatukku en vanlig tisdag, men ett par kvarter längre bort går det livligt till.

Nuuskakairan tukku är störst bland snusaffärerna i Haparanda.

Parkeringsplats utanför ett köpcenter i Haparanda.
Parkeringsplats utanför ett köpcenter i Haparanda. Bild: Antti J. Leinonen/Yle Haparanda

På basis av registerplåtarna kommer fyra av fem kunder från Finland.

En del köper godis och läsk, många köper snus.

Kunderna är finnar och de köper mycket

En man från Savolax presenterar sig som festsnusare och berättar att han sticker sig in ett par gånger om året, då han är på genomresa.

Aaro från Torneå reser med paketbil och bär på tre snusstockar. En stock består av tio dosor. Han ska flytta till Uleåborg och passar på att fylla på sina lager.

- Inte är det svenskarna som kommer hit. Kunderna är finnar och de köper mycket. Snubbarna vandrar ut med sina lådor, och ingen övervakar, säger han.

Det är precis därför jag vill intervjua ägarna till Nuuskakairan tukku.

Företagets omsättning var närmare 20 miljoner år 2016. Omsättningen har tredubblats på fem år.

Företaget sysselsätter 14 personer och letar ofta efter försäljare som talar finska.

Men nyckelpersonerna på Nuuskakaira vill inte diskutera med mig. Fotograferande i affären förbjuds också.

Sverige har monopol på snus inom EU. Det är det enda landet där man får köpa snus fritt. Däremot får man inte föra det utanför landets gränser annat än för eget bruk.

Enligt lagen är affärsmännen inte skyldiga att reda ut vart snuset tar vägen. Övervakningsskyldigheten ligger hos myndigheterna.

- Jag är inte intresserad av om kunden för snuset till grannhuset eller till Finland. Övervakningen är andras uppgift, säger Toivo Jokiniemi på Rajatukku.

För den svenska tullen är frågan pinsam – ingen i Haparanda vill ge svar

Då Sverige blev medlem i EU lovade man på alla sätt förhindra att snuset landar i andra medlemsländer.

Så blev det inte.

För den svenska tullen är frågan pinsam – ingen i Haparanda vill ge svar. Jag uppmanas ringa till Stockholm, tusen kilometer från Haparanda.

- Vi får inte aktivt leta efter snus eftersom det inte är ett olagligt ämne. Ifall vi gör en slumpmässig gränskontroll och hittar snus kan vi beslagta det, men endast om det inte är avsett för eget bruk, berättar sakkunnige Jonas Karlsson vid svenska tullen.

Vy över Haparanda.
Handeln är huvudnäring i Haparanda. Vy över Haparanda. Bild: Antti J. Leinonen/Yle Haparanda

Haparanda lever på handel och snus

På stråken i Haparanda syns inga tobaksfimpar, däremot sticker använda snuspåsar i ögat.

Jag sticker mig in i en godisaffär, som sägs vara störst i världen. Även här säljs snus. Till salu finns snus med lakrits-, lime- och melonsmak, och vitt snus som utlovas skona tänderna.

Snus finns till salu också i sirliga små metallburkar som liknar puderdosor. Marknadsföringsfolket i Sverige verkar således också ha noterat flickorna.

I proportion till befolkningsmängden är Haparanda med sina 9000 invånare den tredje livligaste affärsstaden i Sverige. Stadsdirektör Lena Ekh medger att snuset är en miljonbusiness.

- Inte är det endast snuset som drar hit folk. Här köps också godis, läsk och choklad eftersom sockerskatten i Sverige är låg. Bildäck säljer också, säger Ekh.

Toivo Jokiniemi lyfter in röd-svarta stockar i kylskåpet, vägg-i-vägg med stadshuset i Haparanda. Snuset i dosorna är starkt: i en liten snuspåse finns det fyra gånger mer nikotin än i en cigarrett. Det här är exakt det kunderna önskar av honom.

Också Mattias, som säljer snus via Facebook, berättar att unga finska män föredrar starkare snus än svenskarna. Starkare ger bättre kicks.

I Sverige saluförs också ett starkt snus av märket ”Sisu” som åtminstone på basis av namnet riktas till finnar.

Enligt snusgrupperna på Facebook varierar priserna i snusaffärerna i Haparanda till och med dagligen. Det sägs att folk som köper stora lass får mängdrabatt och att en stock kan köpas loss för till och med under en tia.

Gränsövergången i Torneå-Haparanda en dimmig kväll.
Gränsövergången i Torneå-Haparanda en dimmig kväll. Bild: Antti J. Leinonen/Yle Torneå-Haparanda

Enligt köpmannen Jokiniemi har snusrallyt pressat ner priserna. Konkurrensen är hård och vinsterna obefintliga. Av Jokiniemi kan man som billigast köpa en stock för 14 euro.

- Inte blir det någonting kvar i handen av snusförsäljningen hos oss, säger han.

Industrin har lobbat flitigt mot snusförbudet i Europeiska unionen

Också den internationella tobaksindustrin har snusat sig fram till det rökfria nikotinet: tobaksindustrin började investera i svenskt snus efter att tobaksrökningen i Europa började minska bland annat på grund av strängare lagstiftning.

Industrin har lobbat flitigt mot snusförbudet i Europeiska unionen. I EU:s tobaksdirektiv begränsas inte smaker och dofter i snus, i motsats till tobak och elcigarretter.

Just därför är det tillåtet att sälja snus fast med Whisky-smak, om man så vill.

Lobbarna i finska ministerns arbetsrum

Finländaren får för eget bruk lagligt ta in ett kilo snus. Den förnyade tobakslagen trädde i kraft år 2016. Ännu under utlåtanderundan föreslog man i lagförslaget att importgränsen skulle läggas vid ett halvt kilo.

Vidare frångick man burkbaserade begränsningar. Tidigare fick man till exempel importera tre stockar med påssnus på 10 gram per påse medan man i dag får importera tio stockar.

Säkert är endast att den nya lagen åtminstone inte tyglade snusrallyt

Vad hände egentligen i kulisserna?

Jag ringer till dåvarande minister Juha Rehula som svarar i sin telefon på Lahtisleden. Riksdagsledamoten medger att tobaksbolagen lobbade aktivt bland lagberedarna.

- På mitt arbetsrum i översta våningen på Sjötullsgatan träffade jag bland annat en representant för tobaksbolaget Philip Morris, berättar han.

Päivi Mononen-Mikkilä, kommunikationschef på Philip Morris, berättar att hon träffade dåvarande ministern i samband med beredningen av tobakslagen. Hon säger att hon inte har talat om snus utan bland annat om rökfria tobaksprodukter.

Men fanns det även andra som lobbade?

Det kommer den förre omsorgsministern inte ihåg. Men han kan ändå inte med full säkerhet säga att så inte skulle ha skett.

Säkert är endast att den nya lagen åtminstone inte tyglade snusrallyt.

Tiotals stockar snus tas över gränsen

Aprilregnet smattrar mot vindrutan i Haparanda. Rusmedelsarbetaren Saija Himanka sitter i bilen och observerar snusköpare.

Hennes arbetsgivare, Föreningen för förebyggande rusmedelsarbete (EHYT rf), har som målsättning att främja hälsosamma levnadsvanor.

Himanka har gjort detektivarbete vid utloppet av Torne älv från år 2013.

På fem år har snusrallyt exploderat: tio stockar, tjugo stockar, lådor. Sådana är mängderna som finländarna hämtar från Haparanda, berättar hon.

Saija Himanka i sin bil.
Saija Himanka besöker Haparanda en gång per månad. Saija Himanka i sin bil. Bild: Antti J. Leinonen/Yle bilar

Under samma tid har mängden snus som finska tullen beslagtar stigit från ett par kilo till tusentals kilo per år.

I år har redan 1 100 kilo snus fastnat i tullen.

Största delen av beslagen görs i Torneå. Tullen förvarar snus som konfiskerats av staten på ett hemligt ställe som jag bereds tillfälle att bekanta mig med.

Redan vid ytterdörren möts jag av en stickande lukt. Näsan kliar, nikotinet tar på andningen.

Enligt Tullen rör det sig om 100–200 personer som styr smugglingsverksamheten, en del professionellt.

Saija Himanka har sett hur det hela går till.

- En del kör rakt upp till bakdörren, till lastkajen. De här affärerna är överenskomna på förhand och sköts med kontanta pengar. Jag har talat med sådana som hämtar ofta, berättar hon.

Enligt Tullen har sådana som Mattias, unga smugglare som opererar självständigt, under de senaste åren blivit fler i branschen.

För en snusstock på tio dosor inkasserar man en vinst på några tior, för en låda hundratals euro. Tar man en paketbil över gränsen renderar det tusentals euro. Enligt Saija Himankas erfarenhet har ganska många insett det här.

- Alldeles vanliga människor. Det är sidobusiness; genom att sälja snus bekostar de en utlandsresa eller en ny tv.

Den yngsta som var ute efter snus var 12 år gammal

Mattias berättar att han endast säljer åt över 18-åringar. Men via mellanhänder kan det beroendeframkallande nikotinpreparatet han smugglat landa till och med i lågstadieelevers munnar.

Allt snus du orkar hämta går åt

Snus är ingen hälsoprodukt. Det innehåller 28 cancerframkallande kemiska föreningar. Därtill innehåller det tungmetaller som bly och kadmium. Hos idrottare inverkar det till exempel på prestationsförmågan och återhämtningen.

Men åtgången är garanterad.

- Allt snus du orkar hämta går åt. Hur stora mängder som helst, skriver Mattias.

Jesper Hotti lägger snus i munnen.
Jesper Hotti lägger snus i munnen. Bild: Antti J. Leinonen/Yle snus

Jesper Hotti från Torneå har använt snus i fem år och bevittnat hur det spridits bland barn och unga. Skolelever använder snus till och med tillsammans med vuxna.

Landskapet Lappland, där han bor, har slagit finskt rekord: av de lokala yrkesskolpojkarna använder redan en tredjedel snus.

Den naturliga förklaringen ligger i det geografiska läget, men även i marknadsföringsmaskineriet som ångar på i bland unga populära sociala mediekanaler som till exempel Instagram, Snapchat och YouTube.

- Den yngsta jag mött som varit ute efter snus var 12 år. Inte i helvete heller gav jag, berättar Jesper Hotti.

Den här artikeln baserar sig på Yle Uutisets originaltext Nuuskaralli on 50 miljoonan hämäräbisnes: laillisesti Ruotsissa myytävä nuuska päätyy pimeästi suomalaisnuorten huuleen skriven av Satu Miettinen.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes