Hoppa till huvudinnehåll

Kvinnor och män är olika slags brottslingar: Männen står för de grövre brotten, kvinnor begår brott i det fördolda utan att åka fast

Ett par sitter långt ifrån varandra på en parkbänk.
Förra året bokfördes över 700 000 misstänkta brott i hela landet. Av dem hade 540 000 misstänkta brott begåtts av män, och ungefär 180 000 av kvinnor. Ett par sitter långt ifrån varandra på en parkbänk. Bild: imago/blickwinkel/ All Over Press parförhållande,sällskapande,kärlek

Män och kvinnor begår olika slags brott, men ju grövre brotten är desto tydligare blir könsskillnaderna. Kvinnornas andel inom vissa brottskategorier har dock ökat markant, bland annat vad gäller misshandel och narkotikabrott.

Män är överrepresenterade i alla brottskategorier om vi ser till de brott som kommer till myndigheternas kännedom.

De brott vi vet att kvinnor begår härrör sig för det mesta från de traditionella kvinnliga sfärerna så som familj och vård.

Det finns också könsskillnader då det kommer till marginalisering. Majoriteten av de hemlösa är män, och de är också i majoritet då det gäller självmord och exempelvis alkoholmissbruk.

Det finns olika förklaringsmodeller till varför män är så överrepresenterade.

En teori är att kvinnors brottslighet inte upptäcks.

- Den teorin utgår från att kvinnor begår brott där de rör sig, säger kriminolog Maria Normann.

Förra året bokförde polisen över 700 000 misstänkta brott i hela landet. Av dem hade 540 000 misstänkta brott begåtts av män, och ungefär 180 000 av kvinnor.

De flesta föll under rubriken trafikbrott.

Traditionella könsroller frodas än

Eftersom kvinnors och mäns liv fortsättningsvis ser aningen olika ut, rör vi oss delvis på olika arenor.

Kvinnor har till exempel traditionellt sett mera ansvar för vård av barn och äldre och kvinnor väljer också oftare vårdande yrken.

Enligt teorin är förklaringen då att kvinnors brottslighet inte upptäcks eftersom de begås mot anhöriga eller andra i beroendeställning, det vill säga mot barn och andra som de vårdar.

Eftersom offren är beroende av omsorgen är deras intressen och möjligheter att anmäla brottsligheten mindre.

Ett annat sätt att titta på skillnaderna är att titta på de grova brotten, eftersom de nästan alltid kommer till kännedom, som exempelvis brott mot liv och grov misshandel.

Här är kvinnor underrepresenterade. Men:

- Kriminologisk forskning har fokuserat väldigt lite på vård på institutioner såsom sjukhus, sjukhem, hem för folk med kroniska sjukdomar eller funktionsnedsättningar. Vi vet alltså inte hur det ser ut bakom kulisserna, säger Normann.

Det här är ett svårt område att forska i eftersom de utsatta har svårt att berätta om sina upplevelser på grund av sina begränsningar, och där kan därför finnas brottslighet som inte upptäcks.

Kvinna skjuter på rullstol där det sitter en äldre person.
Den kriminologiska forskningen har inte fokuserat tillräckligt på att undersöka hur utbrett våldet är inom olika vårdyrken gentemot patienter eller andra utsatta. Kvinna skjuter på rullstol där det sitter en äldre person. Bild: Yle/Stefan Paavola äldrevård,äldreomsorg,äldrearbete

Ju grövre brott, desto tydligare skillnad

Könsskillnaderna blir tydligare ju grövre brotten är och eftersom de grova brotten kommer till kännedom vet man även oftast vilka som begått dem.

Men ju lindrigare brott, desto mer spekulationer hur uppdelningen mellan könen ser ut.

Ytterligare ett sätt att titta på brottslighet är att göra självdeklarationsstudier där folk själva får berätta vad de gjort.

Det har visat att kvinnornas andel är högre här än om man jämför med de brott som kommer till myndigheternas kännedom.

Det betyder alltså att kvinnor begår brott i större utsträckning än vi tror, men de åker mer sällan fast än männen.

Kvinnornas andel når dock ändå inte upp till männens nivåer.

Då det gäller misshandel och narkotikabrott ökar kvinnornas andel kraftigt, liksom andra icke brottsliga variabler såsom marginaliserad livsstil.

- Kvinnor står allt oftare utanför arbetslivet, har bostadslöshetsproblematik, ingen utbildning, säger Normann.

En aspekt där Finland utmärker sig är att våldsbrottsligheten hänger tätt samman med alkohol och det gäller också kvinnor.

Sexualbrotten en kategori för sig

Den största könsskillnaden vad gäller brott, hittar man bland sexualbrotten. Där är det nästan uteslutande män som är gärningspersoner.

Dessutom vet vi att mörkertalet är riktigt stort vad gäller sexualbrott. De flesta fall anmäls inte.

Detta brukar man undersöka med självdeklarationsstudier och offerstudier.

- Det finns vissa åldersgrupper som är mer utsatta än andra när det gäller sexualbrott. Då det gäller brottens grovhet så är kvinnor som offer rejält överrepresenterade och män som gärningspersoner överrepresenterade.

Samtidigt, påpekar Normann, har vi systematiskt negligerat att undersöka den sexualbrottslighet som män utsätts för.

Sexualbrott är ett anmälningsbrott och vi vet att män har högre tröskel att anmäla sexualbrott än kvinnor

Och då bör man ta i beaktande att redan kvinnors anmälningsbenägenhet är katastrofalt låg.

Tidsanvändningen avgörande

Kriminolog Kauko Aromaa tror också att andelen brott är mycket mera jämlik än vi tror, men det beror givetvis på vilka brott det är frågan om.

Men varför finns det ändå skillnader i vilka slags brott män respektive kvinnor begår?

- Det beror i första hand på tillfällesstrukturen, alltså vilka möjligheter man har att begå brott.

Aromaa menar att det i sin tur hänger ihop med hur man spenderar sin tid. Det är fortfarande så att pojkar hänger ute på gatorna och på allmänna platser i större utsträckning än flickor, även om också denna skillnad har minskat.

Att hänga ute på stan eller byn föder sedan problem och slagsmål, säger Aromaa.

- Om tidsanvändningen skulle se likadan ut för båda könen, skulle också skillnaderna minska avsevärt.

Här kommer genus- och socialiseringsfaktorn in: flickor socialiseras till att vara snälla, pojkarna till att ta för sig.

Det är inte lätt att ändra på ett sådant synsätt.

- Det ligger så djupt i vår kultur. Inställningen att ”pojkar är pojkar” är mycket svårt att sudda ut.

Men, säger Aromaa, om vi vill se pojkar begå färre och mindre farliga brott, borde vi inte bara se på pojkarnas själsliv.

Vi borde också rent konkret se på deras tidsanvändning och de tillfällesstrukturer som brukar vara avgörande.

Kauko Aromaa ser allvarlig ut
Kriminolog Kauko Aromaa anser att vi borde titta på tidsanvändningen: har man en meningsfull tillvaro eller hänger man "ute på stan" utan mål och mening. Kauko Aromaa ser allvarlig ut Bild: Yle/ Karin Filén kauko aromaa