Hoppa till huvudinnehåll

Lucas blir diskriminerad på grund av sitt handikapp, anser hans mamma - det handlar om finansiering, säger skolans rektor

pojke i rullstol
Lucas har en muskelsjukdom som gör att han är rullstolsburen. Han skall börja i förskolan till hösten, men nu har skolan överklagat detta till Regionförvaltningsverket på grund av finansiella orsaker. pojke i rullstol rullstolar,Vasa övningsskola,lucas

Femåriga Lucas är rullstolsburen och ska börja förskolan till hösten. Kommunen gav honom grönt ljus om att börja i förskola i sin närskola, men nu har skolan besvärat sig till Regionförvaltningsverket.

Lucas mamma Krista Riipinen säger att hon inte vet om hon ska skratta eller gråta.

- Vi ville så klart att han skall få börja i sin närskola, som vi har allra närmast till.

Till saken hör att han inte kan börja i någon av de andra närliggande förskolorna, eftersom de inte är lika anpassade.

Lucas muskelsjukdom heter spinal muskelantrofi och på grund av sin sjukdom sitter han i rullstol och är muskelsvag.

På grund av sin sjukdom behöver han olika stödåtgärder och därför började Lucas familj förbereda hans förskolegång i god tid.

För ett år sedan beslutades att han får börja förskolan i sin närskola som alla andra barn eftersom den är tillgänglig för honom som rullstolsburen.

- Då kom det inte så mycket reaktioner från skolan, men de funderade på ifall de kunde ta emot honom på grund av finansieringssituationen.

Förlängd läroplikt förvirrar

Lucas har så kallad förlängd läroplikt och började därför förskolan ett år tidigare. Det här för att man skulle kunna se vilka hjälpmedel han eventuellt kan tänkas behöva senare under sin skolgång.

Lucas har nu gjort sitt ”extra år” av förlängd läroplikt, så nu står han enligt mamman på samma linje som alla andra barn som ska inleda sin skolgång.

I januari ansökte man om förskoleplats till Lucas, precis som för alla andra barn.

Men till familjens stora förvåning kom det hem ett beslut om att Lucas ska börja i en helt annan förskola. Den skolan ligger fem kilometer bort, jämfört med hans närskola som ligger en kilometer bort.

Då Lucas mamma frågade av kommunen vad det var fråga om, fick hon till svar att den person som tagit det nya beslutet inte visste om att det redan fanns ett beslut från tidigare om att Lucas skall få börja i sin närskola.

Eftersom det var så många barn som hade sökt till samma skola hade man lottat om förskoleplatserna och Lucas hade dragit en nitlott.

Men efter många diskussioner med kommunen dök det som tur upp en ny plats i förskolan, för det var ett barn som inte kunde ta emot sin förskoleplats.

- Så kommunen ändrade sitt beslut så att Lucas fick rätt till sin närförskola, där han hade haft plats från första början.

Krista Riipinen
Lucas mamma Krista Riipinen i Vasa vill att Lucas skall få börja i förskolan i sin närskola, precis som alla andra barn Krista Riipinen person,krista riipinen

Skolan överklagar Lucas förskoleplats

Men nu kom en ny överraskning för Lucas familj.

Skolan där Lucas skall börja har gjort ett skriftligt besvär till Regionförvaltningsverket där de skriver att de av finansieringsorsaker inte har möjlighet att ta emot ett barn som har förlängd läroplikt.

- Men Lucas har som sagt redan gjort undan sitt extra år och kommer därför inte att gå längre i skolan än andra barn, säger Riipinen.

Lucas har inga kognitiva svårigheter, enbart fysiska.

Det är bara att ta emot honom― Krista Riipinen, Lucas mamma

Barnet har också rätt till att det görs skäliga anpassningar i den skola hen skall börja i, men i Lucas fall skulle det enbart handla om att få en assistent, vilket alla barn har rätt till.

Finns det andra stora kostnader?

- Nej, för han får ju sina hjälpmedel från sjukhuset och kommunen. Och i skolan finns redan invalidanpassad wc, tillgängliga korridorer och hiss. Det är bara att ta emot honom.

Lucas familj hade inte behövt uppge hans sjukdom då de ansökte om förskoleplats, men de gjorde det ändå för att tala om för skolan att en pojke i rullstol skulle börja i deras skola.

Riipinen menar att om Lucas bara varit ett namn på ett papper skulle han kanske ha kommit in i skolan utan problem, för då skulle ingen ha vetat om hans handikapp.

- Det känns som om enda skälet till att skolan inte vill ta emot min son är att han sitter i rullstol, säger hon.

Finansiella orsaker, säger rektorn

Berndt Klockars är ledande rektor för Vasa övningsskola, som är skolan i fråga.

Han vill inte diskutera enskilda barn, utan väljer att kommentera på "ett mera principiellt plan".

- Då vi antar barn till förskola och skola bör vi bedöma vår förmåga att emot de här barnen och ordna undervisningen på bästa sätt för dem.

Klockars hänvisar till att det kommer en del barn med papper på att de har förlängd läroplikt, liksom Lucas har.

- Har man ett sådant papper med sig i bagaget så betyder det att man har någon typ av speciella svårigheter eller särskilda behov som vi måste fundera på om vi kan tillgodose alla de här behoven.

Men Lucas har ju redan gjort sitt extra år, han står ju nu på samma startlinje som alla andra som skall börja sin skolgång?

- Det finns ett missförstånd vad gäller förlängd läroplikt. Det handlar inte i första hand om när man skall göra något utan det handlar om en position som man fått via vårt utbildningssystem.

Ska alla skolor vara experter på allt?― Berndt Klockars, ledande rektor

Klockars understryker att ifall man har papper på förlängd läroplikt så betyder det att man har någon typ av extra behov som bör beaktas i anordnandet av undervisningen.

Men Lucas har ju inte kognitiva svårigheter, utan fysiska. Och er skola är ju handikappvänlig med invalid-wc, hiss och lämpliga korridorer?

- Nu talar jag principiellt och då det gäller alla typer av barn med förlängd läroplikt vill vi göra en speciell prövning.

Men han hade ju fått grönt ljus tidigare om att han skulle få börja i just Vasa övningsskola?

- Det känner jag inte till. Vi är inte den enda övningsskolan i landet som funderar på de här frågorna. Är det till exempel så om vi ser det rent principiellt, att alla skolor i Finland ska klara av att ta emot ett barn som kräver extra stöd? Eller ska det finnas specialenheter som kan ta hand om barn med särskilt stora behov av specialundervisning?

- Ska alla skolor vara experter på allt? Ska också till exempel en liten byskola vara expert på alla typer av svårigheter?

Men med Lucas medföljer ju inga extra kostnader, enbart en assistent och det har ju också skolelever i allmänhet rätt till?

- Det är också en av grunderna till vårt besvär. Om en kommunal skola tar emot ett barn med förlängd läroplikt så får de flera gånger större statsandelar.

Skillnaden här är att övningsskolorna inte får några sådana extra statsandelar.

- Det är väldigt beklagligt att ett barn hamnar i kläm. Men vi ville pröva det här inför Regionförvaltningsverket och se hur de ser på saken.

Vasa övningsskola
Vasa övningsskola är inte en kommunal skola. Övningsskolornas finansieringssystem ser annorlunda ut än de övriga skolornas. Vasa övningsskola Bild: YLE/ Sandra Snellman vasa övningsskola

Övningsskolor i annan position än andra skolor

Klockars understryker att de som övningsskola inte har förhandlingsmån med den myndighet som delar ut pengar.

- Vi får finansiering enligt antalet elever och en del kommer via universiteten som har lärarutbildning. Så vi har inte direktkontakt att förhandla med någon om pengar.

Samtidigt skall pengar inte få vara ett hinder för ett barn att få börja i sin närskola?

- Det stämmer till viss del men som övningsskola har vi en speciell status då vi inte är finansierade av kommunen utan vi har en särskild utbildningsuppgift.

Enligt lagen kan det vara fråga om indirekt diskriminering "ifall regler, kriterier eller förfaringssätt som framstår som jämlika kan komma att missgynna någon på grund av en omständighet som gäller honom eller henne som person".

Detta om inte "regeln, kriteriet eller förfaringssättet har ett godtagbart syfte och medlen för att nå detta syfte är lämpliga och behövliga".

Det handlar alltså om en tolkningsfråga. Elias Vartio är juridiskt ombud vid SAMS, Samarbetsförbundet kring funktionshinder rf, och han förklarar närmare hur man ska se på lagen:

- Utgångspunkten i FN-konventionen för personer med funktionsnedsättningar är att offentligheten har en skyldighet att göra skäliga anpassningar så att, som i detta fall utbildningen, blir tillgänglig

Vartio säger vidare att på ett allmänt plan har man ibland ansett att betydande finansiella intressen vägt mindre än likabehandling inför lagen.

Till exempel då man drog lott om Lucas förskoleplats borde man kanske istället ha sett till hans handikapp och sett det som förmildrande omständigheter, föreslår Vartio.

- Det här kan vara problematiskt eftersom det kan ses som indirekt diskriminering. En till synes neutral handling så som lottdragning leder till att vissa vissa personer med till exempel funktionsnedsättning sätts i en ojämlik och missgynnad situation i jämförelse med andra barn i motsvarande situation utan funktionsnedsättning.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle