Hoppa till huvudinnehåll

Ett år utan mobiltelefon blev nog för forskaren Jonas: "Jag fick lov att kasta in handduken"

Forskaren Jonas Lagerström
Forskaren Jonas Lagerström Bild: Yle/Ville Hupa digitalisering,mobiltelefoner,Åbo Akademi,internetberoende,jonas lagerström

Den stjäl alltför mycket av vår tid, vår uppmärksamhet och vår koncentrationsförmåga.

Mobiltelefonen nämligen.

Det var åtminstone vad nationalekonomen och forskaren Jonas Lagerström kände för drygt ett år sedan.

Att ständigt vara uppkopplad gjorde att tålamodet blev sämre, koncentrationsförmågan sviktade och stressen ökade.

Lösningen blev inte att dra ner på användandet. I stället beslöt han att helt göra sig av med mobiltelefonen.

– Jag kunde inte längre läsa en bok, sade han då.

Många kände igen sig i Lagerströms berättelse. Den uppmärksammades också av bland annat Åbo Underrättelser och Expressen.

Ett år senare blir jag nyfiken på om beslutet hållit i sig och tar kontakt - per e-post förstås - för att föreslå en ny intervju.

När vi träffas på ett café i Åbo, precis som senast, kommer sanningen snabbt fram.

Med sig i fickan har Jonas Lagerström en vit, rektangulär manick med lätt rundade kanter. Skärmen täcker nästan hela framsidan.

Modellen verkar vara av äldre sort, men likväl är det en påslagen och välfungerande mobiltelefon.

Vad hände egentligen?

– Jag fick väl kasta in handduken till slut, säger Lagerström med ett lite kryptiskt leende.

Vi ska återkomma till varför mobilen smög sig in i Lagerströms vardag igen.

Men innan det finns det skäl att tala lite om den kraft som bland annat drivit fram just mobiltelefonen som en av vår tids framgångsprodukter. Digitaliseringen.

”Digitaliseringen får konsekvenser som vi knappt ännu kan ana”

Det är i dag nästan en klyscha att tala om hur digitaliseringen skakar om arbetslivet.

Ändå är det viktigt att man fortsätter tala om just jobben, menar Lagerström. De som troligen försvinner och de andra som, kanske, istället uppstår.

För det vi sett hittills på arbetsmarknaden är bara en början, säger forskaren som ägnat mycket tid åt att förstå olika trender på arbetsmarknaden.

– Jag tror att digitaliseringen får konsekvenser som vi knappt ännu kan ana.

- Om vi ser på hur arbetslivet förändrats de senaste decennierna, så märker vi att de så kallade mittenjobben håller på att försvinna.

Lagerström nämner repetitiva industrijobb, uppgifter inom administration, växeltelefonister och enklare ekonomitjänster.

Jobb som traditionellt betalat en medelinkomst eller strax under, men som nu automatiserats på många håll.

– Det är jobb som ofta är rutinmässiga och som enkelt kan ersättas av en dator eller en robot.

Robotarna ja. Ett tema som allt oftare får uppmärksamhet också i medierna. Bland forskare varierar tongångarna från stark optimism till oro .

Robotarna kommer att ersätta mycket av det jobb som människor gör i dag.
Robotarna dyker upp i allt fler branscher. Robotarna kommer att ersätta mycket av det jobb som människor gör i dag. Bild: Epa robotar

Lagerström räknar upp ytterligare branscher som i framtiden kommer att skakas om.

– Kassapersonal, försäljare, kontorspersonal och maskinoperatörer ligger risigt till. Men allt beror förstås på hur snabbt utvecklingen går framåt.

– Redan i dag finns självkörande bussar i Göteborg. Google har redan nu robotar som man kan ringa upp, boka möten hos och föra intelligenta samtal med - utan att man förstår att man talar med en robot!

Medelklassen tunnas ut: ”Det blir spänningar”

Utvecklingen för oss mot en polarisering på arbetsmarknaden åtminstone på mellanlång sikt, tror Lagerström.

Flera lågbetalda jobb inom servicebranschen kvarstår eftersom datorerna inte spelar någon roll för dem. Frisörer, vaktmästare, sjukvårdare behövs också i fortsättningen.

De högst betalda jobben hotas nödvändigtvis inte heller av robotar.

– De jobb som har riktigt höga löner har blivit fler i samhället, för där utgör robotar och automatisering ofta ett stöd.

Medelklassen tunnas alltså ut, medan det sker en tillväxt i jobben på ytterkanterna av inkomstskalan. Fenomenet syns också i statistik över hur inkomstdelningen utvecklats på flera håll i västvärlden.

Och trenden förstärks de närmaste decennierna, om man får tro Lagerström.

Människor arbetar i ljust öppet kontorslandskap
Rutinjobben som kan automatiseras fortsätter att minska i antal. Däremot kan högbetalda expertjobb bli ännu mer efterfrågade på arbetsmarknaden, tror Lagerström. Människor arbetar i ljust öppet kontorslandskap Bild: Copyright Rex Features Ltd 2012/All Over Press kontor,öppna kontorslandskap,kontorsanställda,kontorsarbete

– Man kan säga att den rikaste 0,1%:en drar ifrån.

Det låter som en ganska skrämmande utveckling?

Lagerström tvekar en stund.

– Det blir nog hel klart spänningar tror jag.

– Generellt sett är det fantastiskt med digitalisering och globalisering. De nya smarta sätten att jobba gör oss rikare som helhet.

Vad händer då med de miljontals personer som blir av med sina jobb - hur ska de klara sig?

– De måste få stöd på något sätt eftersom de på kort sikt blir förlorare på grund av digitalisering och globalisering.

Paradoxen: ”Man har allt runtomkring sig - men man kan aldrig koppla bort”

Vi återgår till Jonas Lagerströms egen kamp med mobiltelefonen.

Efter att ha tillbringat hela fjolåret utan telefon, skaffade han sig en i början av året. Det skedde utan större dramatik.

– Det blev för krångligt att leva så isolerad från övriga världen helt enkelt. Man var lite ute i skogen liksom.

Någon uppgivenhet eller besvikelse går inte att höra i rösten.

Jonas Lagerström står vid åstranden i Åbo en solig sommardag.
Kontroll och balans är nyckelorden när forskaren Jonas Lagerström i dag beskriver sin relation till mobiltelefonen. Jonas Lagerström står vid åstranden i Åbo en solig sommardag. Bild: Yle/ Ville Hupa Åbo Akademi,digitalisering

Telefonen beställde han via arbetsgivaren. Lagerström säger sig begränsa bruket av den till ett minimum: e-post och telefonsamtal.

Facebook, Instagram eller Whatsapp använder han inte. Twitter säger han sig logga in på ibland, för att ta del av nyhetshändelser.

Valet att överge mobiltelefonen motiverades av viljan att få kontroll över den egna användningen. Men det utvecklades snabbt också till ett intressant experiment för forskaren Lagerström.

– Fjolåret var en rejäl ögonöppnare. Jag insåg hur beroende jag var av den mobila världen helt enkelt.

Han räknar upp fördelar med experimentet.

– Jag lärde mig skala bort den delen av mobilanvändningen som jag inte hade någon användning av. Jag fick mer tid för vänner och familj och jag blev också bättre på att göra saker som krävde långsamt arbete, som att skriva längre rapporter.

Fjolåret gav också möjligheten att reflektera närmare över den värld många av oss lever i, med obegränsad tillgång till information och diverse mobila tjänster och plattformer.

Det är en fascinerande och intressant värld, men också en som det är lätt att tappa kontrollen i.

– Det är ju en paradox. Man har allt runtomkring sig hela tiden, men man kan aldrig riktigt koppla bort.

– Visst finns det ju något sunt i att man intresserar sig för vad som händer runtomkring en själv. Det gäller bara att försöka ha någon slags kontroll över sin användning.

Den kontrollen kan vara svår att uppnå ibland, har Jonas Lagerström fått lära sig.

Läs också

Åboland

Bekanta dig med hur vi jobbar med Ansvarsfull journalistik

Nyligen publicerat - Åboland