Hoppa till huvudinnehåll

Kvarkenrådet stärker sin status: "Vi förbereder oss för framtiden"

Kvarkenrådets ordförande Lennart Holmlund och direktör Mathias Lindström.
Kvarkenrådets ordförande Lennart Holmlund och direktör Mathias Lindström. Kvarkenrådets ordförande Lennart Holmlund och direktör Mathias Lindström. Bild: Kvarkenrådet Kvarkenrådet

Kvarkenrådet stärker sin status som organisation för gränsöverskridande samarbete. Nu inleds arbetet med att ombilda Kvarkenrådet från registrerad förening till en ny organisationsform.

Beslutet fattades på Kvarkenrådets årsmöte i Umeå i måndags.

Den nya organisationsformen går under förkortningen EGTS (Europeisk gruppering för territoriellt samarbete).

- Det här är en historisk händelse, eftersom det inte finns ett enda EGTS-område som är helnordiskt, säger Mathias Lindström som är direktör på Kvarkenrådet.

Ute i Europa finns däremot ett 60-tal EGTS-områden och med en EGTS-status följer många praktiska fördelar. Lindström lyfter upp två fördelar framom andra.

- Synligheten, inom EU kommer man helt enkelt att veta vilka vi är. Och administrativt, det blir betydligt enklare att till exempel göra ansökningar till olika eu-finasieringsprogram.

Vuxit ur sin kostym

Mathias Lindström målar ett porträtt av en organisation som vuxit ur sin kostym.

Kvarkenrådet är idag ett av nordiska ministerrådets utpekade tolv gränsregionala samverkansorgan, som jobbar över landsgräns på nordisk nivå. Det har man gjort sedan 1972. En registrerad förening blev man år 2008.

- Nu har vi tagit steget ut på den europeiska arenan och insett att den här registrerade föreningsformen kanske inte längre är den rätta för oss, säger Lindström.

Har det varit begränsande för er att vara en förening?

- Inte direkt begränsande, men det har medföljt vissa komplikationer. Vi har fått inleda varje möte med en halv timmes förklaring om vilka vi är och vem vi representerar.

Att byta namn från Kvarkenrådet rf till Kvarkenrådet EGTS ska alltså innebära att inga långa presentationer längre är nödvändiga.

- Och så skickar det här nog en signal om att här hos oss menar vi allvar med den gränsöverskridande verksamheten, säger Lindström.

Ett år lång process

Ombildningsprocessen beräknas ta kring ett år i anspråk. Den nuvarande föreningens stadgar behöver inte skrivas om i någon större grad och inga juridiska hinder finns på vägen.

Mathias Lindström uppger att man hört sig för om hur det gått till när andra regioner inom EU skaffat sig EGTS-status.

- Defacto verkar det som om den största stötestenen oftast har varit att komma överens om man faktiskt vill samarbeta, och det problemet har ju inte vi, säger Lindström med ett skratt.

Tvärtom, vid Kvarkenrådets årsmöte var alla parter eniga kring att det här är ett naturligt nästa steg för organisationen.

Kvarkenrådets ordförande Lennart Holmlund har en lång bakgrund som politiker i Umeå och han ser fram emot det kommande året. Han är övertygad om att EGTS-status kommer att vara bra för organisationens samtliga medlemmar.

- Vi kommer att kunna forma en starkare region för samarbete och ökad tillväxt.

Holmlunds politikerkollega från Vasa, Joakim Strand är vice ordförande i Kvarkenrådet och han säger att samarbetet mellan de österbottniska landskapen, Västerbotten och Örnsköldsvik har uppnått den nivå att man är redo för nästa steg.

Joakim Strand
Joakim Strand Joakim Strand Bild: Yle/Anna Ruda Joakim Strand

- EGTS är ett färdigt koncept framtaget för att underlätta långsiktig gränsregional samverkan och som ger oss ett tydligt och starkt mandat.

Livet efter den nya färjan

Att Kvarkenrådet beställer en ny och större kostym i form av EGTS-status beror också på att man vid det här laget kan skönja hur verksamheten kommer att se ut efter att den nya Kvarkenfärjan tagits i bruk.

Färjans symbolvärde är stort och enligt Mathias Lindström finns det inte längre något som kan hindra att den blir verklighet.

- Vi har jobbat otroligt intensivt under flera års tid med att säkra den här förbindelsen, nu kan inget längre stoppa den.

Enligt planerna ska den nya färjan börja trafikera senast 2021.

- I och med att färjetrafiken är tryggad och vi vet att vi har en lösning som håller i 40 år, så blir vår roll också mer betydande, säger Lindström.

Så här ska den nya Kvarkenfärjan se ut.
Ett mångårigt arbete ligger bakom den nya kvarkenfärjan som enligt planerna ska vara klar för trafik år 2021. Så här ska den nya Kvarkenfärjan se ut. Bild: Midway Alignment of the Bothnian corridor/Wärtsilä Kvarken,Österbotten,färja,kvarkenfärjan

Kvarkenrådets direktör tror att det är nu som man kommer att kunna förverkliga kvarkenområdets fulla potential, med samarbete mellan exempelvis högskolor och sjukhus.

Lindström hoppas samtidigt att det här ska få de andra österbottniska landskapen att aktivera sig.

- Södra Österbotten och Mellersta Österbotten har nog vinster att hämta på att aktivera sig nu. Vi kommer att kunna driva regionalt viktiga frågor på nationell, nordisk och EU-nivå.

Läs också

Österbotten

Bekanta dig med hur vi jobbar med Ansvarsfull journalistik

Nyligen publicerat - Österbotten