Hoppa till huvudinnehåll

"I dag kan vi se på klimatförändringen som ett problem vi tänker lösa" - Amanda Björnberg vill hjälpa oss att minska på utsläppen innan det är för sent

Tre kvinnor står framför en trävägg. De tittar på varandra och skrattar. De är utomhus.
Felicia Aminoff, Amanda Björnberg och Anna Eriksson är grundarna av Spark sustainability - sajten som ska få oss att tänka till. Tre kvinnor står framför en trävägg. De tittar på varandra och skrattar. De är utomhus. Bild: Spark sustainability kvinnor,anna eriksson

Teamet bakom Spark sustainability vill göra det enkelt för dig att lägga om dina vanor så du kan minska på koldioxidutsläppen. Målet är att peppa – inte att ge dåligt samvete.

- Vår tanke är att det finns många personer som gärna skulle göra mer för klimatfrågan, men att det blir ogjort eftersom man inte vet var man ska börja och inte heller hinner sätta sig in i det mitt i vardagen, säger Amanda Björnberg som är en av personerna bakom Spark sustainability.

Spark sustainability är nu en webbsida och senare ska också en app lanseras. Innan dess (på Världsmiljödagen den 5 juni närmare bestämt) ska också ett coachingprogram lanseras för att minska på personliga utsläpp.

Ska enkelt kunna se hur vanor påverkar

På webbsidan kan användarna räkna ut sitt koldioxidavtryck på ett enkelt sätt och följa med hur ändrade vanor påverkar helheten.

- Tanken är att göra räknaren och den tillhörande databasen med information och förklaringar så lekfull och inspirerande som möjligt, så att folk vill följa med hur deras dagliga vanor påverkar deras miljöpåverkan, säger Amanda.

Utöver själva räknaren fylls webbsidan med texter om hur utsläppen är räknade, varför och hur utsläpp uppstår i olika sektorer, samt förklaringar om vad man kan göra för att undvika eller minska på utsläppen.

- Sidan är helt på engelska för att lätt kunna användas även i grannländer eller av finländare som inte talar svenska eller finska. Vi ska också bygga in en funktion som räknar ihop alla användares utsläppsminskningar för att visa den sammanlagda effekten våra små vardagliga val har.

Andra koldioxidräknare ses inte som konkurrenter

Amanda har forskat i energisystem och koldioxidneutrala samhällen på VTT. Med sig i teamet har hon också Felicia Aminoff som skrivit en blogg om hållbar livsstil i flera år, Anna Eriksson som jobbar med vindkraft i Sverige och Kyara Smit som är socialpsykolog.

De har också två teammedlemmar som hjälper till med det visuella och med byggandet av sidan.

Fem kvinnor sitter i en blommig soffa. De har på sig jeans och vita t-sjortor. De ler och ser glada ut.
Nästan hela teamet (Kyara Smit fattas). Fem kvinnor sitter i en blommig soffa. De har på sig jeans och vita t-sjortor. De ler och ser glada ut. Bild: Spark sustainability kvinnor,anna eriksson

Det finns flera koldioxidräknare på nätet men Amanda tycker inte det är ett problem.

- Till vår stora glädje kom Sitra nyligen ut med en liknande grej, och vi vet om några till som är på väg. Vi hoppas få vara med och möjliggöra att vi alla är snäppet mera klimatmedvetna om några år.

Amanda berättar att nästan 70 procent av de finska utsläppen beror på invånarnas – alltså våra, val. Där ingår val kring vad du äter, om du sorterar sopor, hur du tar dig till jobbet eller skolan och så vidare.

- Så att upplysa varje person om vilka möjligheter det finns att påverka är en stor del av att få stopp på klimatförändringen.

Vi har makten att förändra

Att så mycket som 70 procent beror på oss är egentligen inte en dålig sak eftersom det också betyder att vi har ganska mycket makt.

- Vi har möjlighet att påverka, säger Amanda.

Amanda betonar ändå att du inte måste ändra om precis hela ditt liv ifall du vill bli klimatvänlig. Det räcker att ta en sak i taget.

- När miljögrejer läggs fram känns det alltid som om det är tusen saker du måste tänka på. Jag blir själv helt utmattad av all information som finns fastän det här är något jag jobbar med och brinner för.

Men alla måste inte göra allt samtidigt.

- Vi kan inte vara perfekta. Men om alla gör en sak har det en enorm betydelse för miljön – mer än att några av oss försöker göra allt.

Största koldioxidutsläppen från hemmet

Var ska du då börja om du vill göra en förändring? Det beror så klart på din egen livsstil.

- För finländare i allmänhet kommer de största koldioxidutsläppen från hur vi bor. Hur stort bor vi och hur är huset uppvärmt? Därtill kommer hur vi rör oss, hur vi äter och konsumerar.

Vi kan inte bestämma att alla ska ha noll utsläpp i morgon.

Din profil och vad du kan ändra på för att bli mer klimatvänlig varierar beroende på hur du konsumerar: Sätter du alla dina pengar på att resa eller satsar du på ett stort hus och bil?

Hur ska mitt samvete överleva en app som hela tiden påminner mig om hur dålig jag är för miljön?

- Vi kan inte bestämma att alla ska ha noll utsläpp i morgon. Det fungerar inte så i det verkliga livet. Den som exempelvis bor på landet måste köra bil. Och meningen är inte att ge dåligt samvete – tvärtom.

Meningen är att lätta på det dåliga samvetet

Amanda och hennes team vill öka medvetenheten och intresset kring utsläppsfrågor, och visa att vi alla har den där makten att göra en förändring.

- Du vet redan att ditt liv för med sig en del utsläpp, men appen är där för att visa vad du kan göra och var du kan börja ifall du vill minska på dem. Meningen är faktiskt att lätta på ditt samvete, för när du har datan där så har du ett redskap för att göra ett bättre val.

Koldioxidräknaren på nätet räknar ut utsläppen i ganska stora drag, men när appen lanseras finns det möjlighet att gå in på detaljer.

Typiska fel vi gör

Ett typiskt fel vi gör i Finland är att ha för varmt hemma och att använda onödigt mycket el för exempelvis lampor som står tända i tomma rum.

- Det har en stor inverkan fastän vi inte tänker på det. Andra grejer är mer tydliga – till exempel att köra bil och äta mycket kött.

Det kommer inte vara bra att leva här om vi inte gör något.

Amanda anser att utsläppen är det största problemet som mänskligheten har att tampas med just nu.

- Det kommer inte vara bra att leva här om vi inte gör något för att stoppa klimatförändringen. Det är ett faktum. I dag har vi möjligheten att se på det här som ett problem vi tänker lösa.

Om vi väntar 15 eller 30 år är det kanske inte längre ett problem vi kan lösa.

- Då är det något vi måste ha krishjälp med när det kommer. Översvämningar, flyktingar och så vidare. Nu finns det en möjlighet, och det är den möjligheten vi vill få fram med appen och webbsidan.

Nyligen publicerat - X3M