Hoppa till huvudinnehåll

Vargskadorna i Västnyland 2015-2017: Två hundar och ett tjugotal får

Vargarna kommer nära bebyggelse i sydvästra Finland.
Arkivbild Vargarna kommer nära bebyggelse i sydvästra Finland. Bild: Yle/Harri Alanne varg,Vargjakt,vargskräck

Är det mycket eller lite att två hundar och 23 får föll offer för vargen i Västnyland åren 2015-2017? Experter Yle Västnyland talat med vill inte ge ett klart svar på frågan.

Siffrorna kommer från skador som djurägare har anmält till myndigheterna i hemkommunen.

Fåren attackerades vid fyra olika tillfällen.

Landsbygdsmyndigheten i Raseborg har tagit emot fem anmälningar som gäller vargskador under de tre senaste åren.

Även landsbygdsmyndigheten i Kyrkslätt har tagit emot en anmälan som gäller vargskador på Raseborgsområdet.

Inga liknande fall finns dokumenterade för Ingå och Sjundeå, som också finns inom de så kallade Snappertunavargarnas revir.

Inte heller i Hangö eller Lojo har några skador rapporterats.

Två hundar på tre år - många eller få?

Två dödade sällskapshundar har anmälts till Raseborgs stad.

Jaktchefen Visa Eronen på Finlands viltcentral i Nyland vill inte säga om det är en stor eller liten siffra.

- Om man jämför med läget på andra håll i Finland så är det inte så himla många. Men det finns även sådana områden där varg inte har tagit hundar överhuvudtaget.

Enligt Eronen är det inte ovanligt att vargen tar en eller två hundar per revir per år.

Antti Piironen, Visa Eronen, Maria Sainio och Antti Herkälä sitter på stolar på en mindre scen.
Visa Eronen (andra från vänster) och Antti Härkälä (längst till höger) deltog i ett infomöte om vargen i november. Antti Piironen, Visa Eronen, Maria Sainio och Antti Herkälä sitter på stolar på en mindre scen. Bild: Malin Valtonen / Yle Västnyland,Finlands viltcentral,varg,Karis,Snappertuna,antti herkälä

Även forskningstekniker Antti Härkälä på Naturresursinstitutet känner till vargreviren i Västnyland. Han jämför vargattackerna i Snappertunareviret med andra revir i södra Finland.

- Det är relativt vad som är mycket och vad som är lite (vargskador). Om vi jämför Snappertuna med andra revir i södra och sydvästra Finland så är fallen färre på de övriga reviren än på Snappertunareviret under de senaste åren, säger Härkälä.

Det har alltså skett fler vargskador i Raseborg jämfört med närliggande områden.

Statistiken är inte exakt

Finlands viltcentral har tillgång till statistik som gäller vargskador. Materialet samlas in genom att djurägaren anmäler fallet till landsbygdsmyndigheten i sin hemkommun.

- Statistiken är inte helt tillförlitlig. Det finns fall som inte har blivit anmälda. Det kan vara att ägaren inte vet vad man borde göra, inte kommer ihåg att göra det eller inte vill göra det, förklarar Eronen.

Det finns också fall där hundar försvunnit och då kan man inte automatiskt anta att det är fråga om en vargskada.

2 hundar, 23 får

Finlands viltcentral i Nyland har under tidsperioden 2015-2017 tagit emot fem fall där en varg har skadat husdjur. Ägarna har alla fått ersättningar för de skador som vargen har orsakat.

  • I november 2015 dödades 1 hund i Raseborg. Ersättningen blev 1 600 euro.
  • I maj 2016 dödades 2 får i Raseborg. Ägaren fick 1 112 euro i ersättning.
  • I juni 2016 dödades 10 får i Raseborg. Ägaren fick 2 986 euro i ersättning.
  • I mars 2017 dödades 1 hund i Raseborg. Ägaren fick 1 600 euro i ersättning.
  • I september 2017 dödades 3 får i Raseborg. Ersättningen blev 1 293 euro.
  • I oktober 2017 dödades 8 får i Raseborg. Ägaren fick 3 448 euro i ersättning.

Nyligen (2018) hittades en hund död i Horsbäck. Den finns inte med i den statistik som presenteras ovan för 2015-2017 men Viltcentralens Visa Eronen känner till fallet.

Utöver dessa fall har man på Finlands viltcentral även dokumenterat följande fall i närområdet:

  • En varg dödade en hund i Kyrkslätt 2015. En ersättning på 6 950 euro betalades.
  • En bässe dödades i Salo år 2017. En ersättning på 556 euro betalades.

Det går inte alltid att säga var djuren har dödats eftersom ägaren ska rapportera om fallet i sin hemkommun. Bland annat har en del av fåren i Raseborg en ägare som bor i Kyrkslätt.

Ifall ett djur skadas eller dödas av ett rovdjur ska skadan anmälas till landsbygdsmyndigheten i hemkommunen.

Ersättningen räknas ut utgående från hur värdefullt ett visst djur är.

Jord- och skogsbruksministeriet har fastställt ersättningarna. Till exempel är ett lamm inte lika värdefullt som en bässe. Det samma gäller olika hundraser.

Ersättningarna för hundar har fastställts tillsammans med kennelförbundet.

Statistiken kommer från landsbygdsmyndigheterna och Finlands viltcentral samt en intervju med jaktchef Visa Eronen på Finlands viltcentral i Nyland.

Statistiken är ändå riktgivande fastän en del fall inte skulle finnas med.

Om man jämför de rapporterade skadorna med mängden får och hundar på vargreviren kan man konstatera att det är en liten del av det totala antalet får och hundar som har dödats.

År 2017 fanns det nästan 8 000 får i Nyland enligt Naturresursinstitutets statistik.

Nya vargar på ett område kan bete sig annorlunda

Viltcentralens Visa Eronen säger att alla vargar beter sig olika. Naturresursinstitutets Antti Härkälä är inne på samma linje.

- En del vargar är mera benägna att göra sådana här skador medan andra gör det mindre, säger Härkälä.

Förutom individuella skillnader spelar det också in hur länge vargen har funnits på området.

- I nya revir med ett nytt vargpar är vargarna mer benägna att göra sådana här skador jämfört med vargar som levt länge på ett område, säger Härkälä.

Får i en hage
Får i en hage Bild: Yle/Fredrika Sundén fsbilder,får

Härkälä säger att det är svårt att veta exakt varför nya vargar attackerar.

- Det kan bero på att unga, nya vargpar har ett större behov av att konkurrera ut och döda konkurrenter såsom hundar, säger han.

Unga vargar ser också får som ett enkelt byte. Därför är de kanske mer benägna att jaga får.

Så kan vargens beteende ändra i framtiden?

- Det kan vara så. I vargrevir där det tidigare har inträffat skador på får, och där reviret har bevarats, har skadorna på får minskat trots att vargreviret inte har förändrats.

- Det vet vi att har hänt, men vi kan inte garantera att det alltid går så här, säger Härkälä och hänvisar till Snappertunavargarna.

Två vargrevir i Västnyland

Det ena reviret är de så kallade Snappertunavargarna. Deras revir ligger söder om riksväg 25.

Reviret sträcker sig ungefär från Gullö i Raseborg till västra Sjundeå.

Det är ett ganska normalstort vargrevir, säger jaktchef Visa Eronen på Finlands viltcentral i Nyland.

Det andra reviret i Västnyland ligger vid landskapsgränsen mellan Raseborg och Salo.

Snappertunaflocken uppskattades tidigare till ungefär sju individer.

- Nu på vårsidan har man sett betydligt färre individer tillsammans. Det har varit två eller tre individer tillsammans. Det är möjligt att de sju individerna har delat sig i mindre grupper.

- Då man har revir med åtta vargar ser man sällan alla tillsammans, säger Eronen.

Det är med andra ord inte vanligt att se många vargar samtidigt, utan de är ofta utspridda över reviret.

Vargantalet är som störst då vargen får valpar i april och maj. Därför är det svårt att uppskatta hur många vargar som finns i Västnyland just nu.

Dessutom ska de gamla valparna lämna sitt hemrevir i februari eller mars eller senare på våren. Det gör det svårt att veta vilka vargar som är på väg bort från reviret.

Det andra reviret, vid landskapsgränsen mellan Nyland och Egentliga Finland, består av färre individer. Där föddes inga valpar förra året.

Man har observerat mellan en och tre individer vid olika tillfällen. Det kan ha fötts valpar i området under våren.

Materialet bygger sig på en intervju med jaktchef Visa Eronen.

Svårt skydda sig

Eronen tycker det är viktigt att inte stirra sig blind på statistiken.

- Det handlar inte bara om hur många får vargen har tagit utan om hur stor risk det finns för en attack och vad fårägaren i praktiken kan göra för att undvika skador och undvika rädslan för en attack, säger Eronen.

En tapp med en ögla fastspikad i en påle.
Vargstängsel kan byggas för att skydda djuren, säger Visa Eronen. Det kan ändå vara svårt då många av fåren Västnyland betar på stora områden. En tapp med en ögla fastspikad i en påle. Bild: Yle/Juho Karlsson varg,Närpes,Övermark,Österbotten,vargstängsel

Han menar också att det redan har utförts åtgärder för att förhindra vargskador. Bland annat har det byggts fårstängsel.

- Man har ibland varit tvungen att hålla fåren inomhus då det finns ökad vargaktivitet, särskilt i form av vargskador nära området, säger Eronen.

I praktiken kan det ändå vara svårt att skydda fåren då det finns så många betesområden. Fåren måste även växla mellan olika betesområden under betessäsongen.

Under de tre senaste åren har vargen vid fyra tillfällen attackerat får i Raseborg. Eronen betonar att det finns belägg för oro även om fallen kan verka få.

- Det är slumpmässigt när och var en varg attackerar får och hur många. Oftast är inte antalet djur som dör jättestort. Men det varierar mellan olika individer och revir.

- Olägenheterna ökar då man har varg i området, säger Eronen.

En jägare med jakthund går över en åker.
Jägare beaktar var de släpper sina hundar lösa. En jägare med jakthund går över en åker. Bild: Mostphotos/Robert Nyholm jakt,jägare,jakthundar,Älgjakt

I dag håller man heller inte jakthundsprov i områden där det finns risk för att hundarna stöter på varg.

Eftersom människor har anpassat sig till vargen har riskerna för vargattacker minskat.

Vana vargar

I Snappertuna har vargar observerats nära bebyggelse. Det har orsakat oro.

Naturresursinstitutets Antti Härkälä har en förklaring till fenomenet.

- Att vargen rör sig nära bebyggelse kan jag tänka mig att beror på att landskapet är splittrat.

Ur vargens synvinkel finns det gott om byten i Snappertuna.― Antti Härkälä, forskningstekniker på Naturresursinstitutet

I Snappertuna finns det inga stora enhetliga skogsområden utan mycket bebyggelse på vargreviret. Det är därför omöjligt för vargen att ta sig fram obemärkt.

Dessutom handlar det om vana.

- De vargar som har valt det här reviret är sådana som är mera vana med mänsklig aktivitet och i det stora hela accepterar det. Alla vargindivider skulle inte gör det, men de här verkar göra det.

- Det kan bero på att alfaparet sannolikt är födda i ett annat revir i södra Finland och redan är vana med landskapet i södra Finland, säger Härkälä.

En varg står på en grön åker.
En skärmdump från en video på vargarna i Västnyland. Videon filmades sommaren 2016. En varg står på en grön åker. Bild: Hasse Lindholm Västnyland,varg,Snappertuna

Härkälä vill inte ta ställning till om det här är ett problem.

- Då går vi in på känslor och åsikter kring vad som är ett problem. Jag förstår att vargar som är närvarande och som observeras hela tiden diskuteras. De blir då lättare ett socialt problem jämfört med de vargar som inte syns till, säger Härkälä.

Härkälä uttalar sig som forskningstekniker och vill därför inte bedöma vad som är och inte är ett problem.

Varför finns vargen i Snappertuna då skogarna är små? Beror det på att det finns mat eller vad?

- Ur vargens synvinkel finns det gott om byten i Snappertuna. Det finns ett överflöd av föda. Därtill är de alltså vana med de här områdena. Om det finns byte så accepterar de hur vargreviret ser ut, säger Härkälä.

Lon är ett mindre hot

I Västnyland finns också andra rovdjur, däribland lo. Den utgör ändå inte lika stor fara för till exempel får, säger Härkälä.

- En lo dödar ofta ett får och äter det. Vargen är svårare då den dödar flera får ifall en fårflock attackeras.

En skärmdump från en video där en björn rör sig i Ingå och Sjundeå
Skärmdump från en video på Arenan. Björnen sågs i Ingå och Sjundeå för ungefär ett år sedan. En skärmdump från en video där en björn rör sig i Ingå och Sjundeå Bild: Yle/Arenan björnar,Ingå,Sjundeå,Västnyland,skärmdump arenan

Även Eronen säger att lon är i en helt annan klass än vargen.

Björn kan också förekomma i Västnyland och utgöra en fara. Björnen attackerar ändå oftare biodlingar.

Varför behöver vi varg i Finland?

- Det är en svår fråga. Om vi ska bestämma var det ska och inte ska finnas vargar så går vi in på rovdjurspolitik. Jag kan tyvärr inte ta ställning kring det utan det får bestämmas på ett politiskt plan, säger Härkälä.

Han poängterar att han bara studerar vargen och inte har en åsikt kring ifall den ska eller inte ska finnas i Västnyland.

Viltcentralens Eronen säger att det inte finns en lätt lösning på vargfrågan.

- Enligt internationella konventioner är vi tvungna att ha varg i Finland, säger han.

Därför måste man att göra sitt bästa för att förebygga skador, tillägger han.

Så här såg rapporterade skador ut i Finland 2014-2017

Nedan kan du se grafik för hela landet. Notera att det gäller åren 2014-2017, inte 2015-2017 som artikeln i övrigt handlar om.

I grafiken nedan syns heller Västnyland inte som en region utan Västnyland utgör en del av Nyland.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland