Hoppa till huvudinnehåll

Studerande som skriver examensarbete söker oftare hjälp för mentala problem - ledande överläkare om orsakerna: ”Universiteten har minskat på undervisningspersonalen”

Orolig patient på en läkarmottagning.
Mindre tid för handledning gör att de studerande tampas med mera mentala problem. Orolig patient på en läkarmottagning. Bild: Mostphotos Ungdomsmottagning,läkarmottagning,läkare,Barn och ungdom,ångest

Allt fler studerande som skriver sitt examensarbete måste söka hjälp för problem med sin mentala hälsa. Det säger ledande överläkare Pauli Tossavainen vid Studenternas hälsovårdsstiftelse.

Att skriva examensarbete är ofta den mest krävande perioden för en studerande. Ledande överläkare Pauli Tossavainen säger att också yttre omständigheter påverkar studerandenas mentala hälsa.

Till exempel inom tekniska branscher har det blivit svårare att hitta praktikplatser och det förorsakar ökad ångest och stress bland studerande vilkas examensarbete är kopplat till arbetspraktiker.

Nedskärningarna vid universiteten har också haft en negativ inverkan, säger Pauli Tossavainen.

- Universiteten har på många håll minskat på mängden personal och det kan leda till att det inte finns tillräckligt med handledning.

Begränsningarna i studietiden och de begränsningar i studiestödet som införts påverkar också.

- Om det uppstår en situation där examensarbetet inte blivit färdigt och rätten till studiestöd upphör så är situationen besvärlig.

Studiepsykolog: Osäkerhet leder till ångest

Studiepsykolog Sara Klingstedt anser också att nedskärningarna har haft en negativ effekt eftersom de påverkat handledningen.

- Ju mer osäkerhet det finns, desto mer ångest tenderar det att väcka. Och där kan man jobba med att skapa mer tydlighet kring processerna från universitetens sida.

Psykologerna, som också arbetar med hur problemen kunde lösas strukturellt, inkluderar studerande i diskussioner om hur situationen kunde förbättras.

- Vi samarbetar med universitetspedagogerna som är experter och utbildar handledarna. Vi är också med i välfärdsgrupper i vilka studentrepresentanter ingår.

Livskris utmynnade i utmattning

Minerva Peijari, som studerar socialpsykologi vid Social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet, har egen erfarenhet av hur psykisk ohälsa påverkade hennes studier.

- 2012 fick jag en livskris som delvis hade att göra med att jag pressat på hemskt hårt i studierna samtidigt som jag hade haft andra saker på gång i mitt så kallade privatliv.

Det utmynnande i utmattning, vilket ledde i att mina studier kom på paus, berättar Peijari.

Minerva Peijari
Minerva Peijari, som själv haft problem med sin mentala hälsa under studietiden, tror att lägre hierarkier inom universitetet kunde vara en lösning på problemet. Minerva Peijari Bild: Claudia Rybin/Yle myteriet

Peijari säger att Helsingfors universitet med tanke på nedskärningarna har gjort sitt bästa för att hjälpa studeranden trots att det speciellt i början verkade som om personalen inte var helt förberedd. Hon har också själv funderat på vad universitetet kunde göra bättre.

- Jag har haft en idé, baserad på erfarenheter från tidigare läroanstalter, att man skulle ha mera gemensamma tillfällen för både personal och studerande där man umgås över de hierarkiska gränserna, så att man skulle lära känna varandra.

Trots att förslagen har fått ett positivt bemötande, har de konkret inte lett till några förändringar än så länge.

Det är lite så där att ”oj det där låter jätte roligt, men jag vet inte vem som skulle ha tid att ordna det där”, konstaterar Peijari.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes