Hoppa till huvudinnehåll

Flerspråkigheten har nått Svenskfinland: ''När jag träffade honom, träffade jag äntligen någon som kunde sämre finska än jag''

Azizwal och Sara Razai
I Azizwal och Sara Razais hem talas fyra språk om vartannat. Azizwal och Sara Razai Bild: Yle / Petter Blomqvist Sara Razai (Författare)

Att vara svenskspråkig i Finland i dag är ofta mycket mera än att bara tala ett språk på ett sätt. Både privat och i arbetslivet behövs ofta många fler språk än svenska och finska.

Författaren och svenskaläraren Sara Razai växte upp i Kristinestad helt och hållet på svenska.

- Jag tyckte att den sortens Kristinestadsdialekt som jag pratade med mina kompisar var mitt enda sätt att kommunicera. Allt annat kändes lite obekvämt, säger hon.

När jag träffade honom, träffade jag äntligen någon som kunde sämre finska än jag― Sara Razai

Som alla finlandssvenskar hade Sara läst finska i skolan. Att använda språket i vardagen var ändå otänkbart, tills hon träffade sin man Azizwal.

- När jag träffade honom, träffade jag äntligen någon som kunde sämre finska än jag, säger hon.

Sara Razai och hennes barn vid en klätterställning.
För Sara är kommunikationen i familjen viktigare än vilket språk som talas. Sara Razai och hennes barn vid en klätterställning. Bild: Yle / Petter Blomqvist Sara Razai (Författare)

Parets gemensamma språk blev finska, eftersom Azizwal integrerades på finska när han kom från Afghanistan till Finland.

- Ju lägre trösklarna blir, desto lättare blir allting, säger Sara.

Behovet av språkkunskaper stannade ändå inte där. När barnen föddes, var planen att Azizwal skulle prata sitt modersmål, dari, med dem.

Så blev det ändå inte. Studier och jobb gjorde att Azizwal hade långa dagar utanför hemmet och dari tog aldrig riktigt fart bland barnen.

- I och med att vi vet hur viktigt modersmålet är, gick vi och väntade och hoppades på att barnens dari skulle komma igång, säger Sara.

Eftersom de inte kommunicerar helt på dari, spelar det ingen roll om de pratar svenska eller engelska― Sara Razai

Numera bor familjen i Nordsjö i Helsingfors. Sara talar svenska med barnen medan Azizwal talar engelska och lite dari med dem. Sinsemellan talar paret fortfarande finska med varandra.

- Eftersom de inte kommunicerar helt på dari, spelar det ingen roll om de pratar svenska eller engelska, säger Sara. Azizwals känslospråk är ändå dari.

Sara hoppas ändå att barnen har dari som passivt språk och att det kan bli aktivt i ett senare skede av livet.

I familjen Razai är mångspråkighet alltså vardag, även om svenska är det starkaste språket för alla utom fadern.

Fler gifter sig över språkgränserna

Familjen Azizwal är ingalunda ensamma om att tala många språk i familjen. Sedan början av 2000-talet har antalet äktenskap mellan en finländare och en utlänning bosatt i Finland ökat årligen.

Det här avspeglar sig bland annat i behovet att hitta ett gemensamt språk. Även om engelska fortfarande är det språk de flesta väljer, behövs också många andra språk.

Ju fler språk man kan, desto lättare har man att hitta ett gemensamt språk som fungerar.

Ett språk i skolan och tre språk hemma

Bröderna Sahin och Shayan Farhang är födda i Finland och bor i Gårdsbacka i Helsingfors.

De talar fyra olika språk i vardagen; kurdiska med mamma, persiska med pappa samt svenska i skolan och med varandra, plus lite engelska nu och då.

Shahin och Shayan Amjadyan
Bröderna Shayan (tv.) och Sahin Farhang bollar med många fler språk än jämnåriga finlandssvenska barn gör. Shahin och Shayan Amjadyan Bild: Yle språk,gårdsbacka

I skolan tillkommer dessutom finska och franska.

- Det är lite svårt för mig med så många språk samtidigt, säger Sahin. Jag blandar ihop allting.

- Det händer att när vi försöker berätta något på kurdiska, blir det på persiska istället. Eller så blandar vi in svenska ord, förklarar Shayan.

Med kompisar som inte talar svenska är det engelska som gäller.

- Engelska är bra hjälp, men om man kan några ord på finska så ska man använda dem, slår Sahin fast. Om de bara kan finska och ingen engelska, måste man be någon tolka.

Tre språk är minimikrav i dag

Också om man inte kommer från en mångspråkig familj är språk viktiga. Det här gäller oberoende av vilka framtidsplaner och drömmar man har.

Fotbollsmålvakten Arnold Uschanov i Pargas är inne på slutrakan av sina tradenomstudier. Han kan svenska, finska och engelska flytande och har baskunskaper i spanska och tyska.

- Om man ska vara i ledande position eller allmänt bara ha ett företag är svenska, finska och engelska ett måste, säger han. Sedan är och tyska och mandarin också väldigt viktiga idag.

Studerande Arnold Uschanov framför en vägg där det står Yrkeshögskolan Novia
Arnold Uschanov är också företagare. Studerande Arnold Uschanov framför en vägg där det står Yrkeshögskolan Novia Bild: Maud Stolpe/Yle Yrkeshögskolan Novia

Uschanov är övertygad om skolans betydelse för språkutbildningen.

Enligt honom kunde man börja med engelska vid sidan av finska och svenska genast från första klass i grundskolan. I ett senare skede kunde sedan åtminstone ytterligare ett främmande språk införas.

"Hjärnan klarar hur många språk som helst"

Uschanov får stöd för sina åsikter. Nyligen gjordes en utredning om hur språkundervisningen borde läggas om i skolorna för att Finland ska hänga med i globaliseringen.

Utredningen leddes av vicerektorn Riitta Pyykkö vid Åbo universitet.

Hon understryker att arbetslivet blir allt mera globalt. Det kräver goda språkliga och kulturella kunskaper och kompetenser.

- Språkstudierna i skolorna har däremot blivit allt mera ensidiga, säger hon. De flesta läser bara engelska, men det räcker inte för alla internationella kontakter.

Vicerektor Riitta Pyykkö utanför Turun Yliopisto
Effektiv språkinlärning kräver att eleverna kan se en klar koppling mellan vardagen, språken och internationaliseringen, säger vicerektorn Riitta Pyykkö vid Åbo Universitet. Vicerektor Riitta Pyykkö utanför Turun Yliopisto Bild: Maud Stolpe/Yle Åbo universitet

Enligt arbetsgivarna behövs de traditionella stora språken som tyska, franska och spanska och ryska också i framtiden. De här språken täcker behoven i Europa, Afrika, samt Nord- och Sydamerika.

- Vi behöver dessutom mera kunskaper i de stora asiatiska språken som kinesiska, japanska och kanske också koreanska, säger Pyykkö.

Språkstudierna i skolorna har blivit allt mera ensidiga. Engelska räcker inte för alla internationella kontakter.― Riitta Pyykkö, vicerektor Åbo Univeristet

Det här ställer stora krav på skolväsendet. Enligt Pyykkö räcker inte läroplanen som sådan till. Skolornas praxis måste utvecklas. Likaså lärarutbildningen och fortbildningen för lärarna.

- Vi måste hitta nya metoder, säger hon. Webb och andra digitala plattformer borde utnyttjas mera. Språk kunde också integreras i de övriga skolämnena.

Vi behöver mera kunskaper i de stora asiatiska språken som kinesiska, japanska och kanske också koreanska― Riitta Pyykkö, vicerektor Åbo Univeristet

Pyykkö understryker att det inte finns någon gräns för hur många språk man kan lära sig.

- Det ryms hur många språk som helst i huvudet, säger hon. Målet i Finland kunde vara två främmande språk. Det ena kunde vara engelska, som mera är medborgarkunskap nu för tiden och ett annat främmande språk på någon nivå.

Invandrarna är en outnyttjad språkresurs

Pyykkö understryker invandrarnas betydelse för språkinlärningen och näringslivet. Hon nämner arbetsgivarnas klagan på att så få kan kinesiska som exempel.

- Det finns elva tusen personer här i Finland som har kinesiska som första språk. Det utnyttjar vi inte alls, säger hon.

Det finns elva tusen personer här i Finland som har kinesiska som första språk. Det utnyttjar vi inte alls― Riitta Pyykkö, vicerektor Åbo Univeristet

Hon vill också se mera stöd för förstaspråksundervisning i skolorna.

- Det är mycket viktigt att man ser första språket som en resurs och styrka för invandrare, slår hon fast.

Engelska på många arbetsplatser

Språkanvändningen har förändrats inom arbetslivet de senaste åren. Många företag har bytt det interna språket till engelska.

Citec är ett internationellt företag med 1300 anställda i 11 länder. Företaget gör teknikkonsultprojekt för internationella kunder.

Huvudkontoret ligger i Vasa. Här jobbar 300 personer med 30 nationaliteter. Det internerna språket är engelska.

Sebastian Fuentes
Sebastian Fuentes Sebastian Fuentes Vasa,Citec,Sebastian Fuentes

Sebastian Fuentes, som är chef för säkerhetslösningar, håller med. Han kan många språk, men håller sig till engelska jobbet. Engelska är ändå inte hans modersmål.

- Det händer ibland när jag översätter något ordagrant från mitt modersmål till engelska att budskapet blir fel eller att mottagaren blir förolämpad, säger han. Det blir lätt för rättframt så jag försöker linda in budskapet lite.

Man måste vilja lära sig hur till exempel indier tänker och hur tyskar vill kommunicera― Michael Smirnoff, dir. marknadsföring & kommunikation

När många språk ska samsas betyder det att också personer från olika kulturer ska göra det. På Citec för man kontinuerligt diskussioner om hur olika kulturer fungerar både privat och affärsmässigt.

två män står och pratar framför en dörr
Michael Smirnoff (t.v.) har lärt sig mycket om umgänge och kommunikation med personer från andra kulturer under sin tid på Citec. Här är han tillsammans med sociologen Kjell Herberts. två män står och pratar framför en dörr Bild: Yle/Barbro Westerberg språkkunskap,flerspråkighet

Michael Smirnoff, som är direktör för marknadsföring och kommunikation säger att ödmjukhet och intresse för andra kulturer är a och o.

- Man måste vilja lära sig hur till exempel indier tänker och hur tyskar vill kommunicera, säger han. Det finns inga generella regler som man kan applicera till hundra procent. Det är ändå alltid fråga om individer fast man kommer från ett visst land.

Flerspråkighet gör oss toleranta

Sociologen Kjell Herberts har forskat i språkmiljön vid Wärtsilä i Vasa. Det finns många stora exportbolag i Vasaregionen och likheterna vad gäller språkmiljö och kultur är många.

- Man har olika bakgrund, men man är öppen och flexibel mot andra språk, säger han. I sådana här miljöer blir kommunikationen rakare, eftersom alla talar någon form av basengelska. Man svävar inte ut i sådant som inte har att med saken att göra.

Man hänger inte upp sig på småsaker, för att man vet att man själv kan bli missförstådd någon gång― Kjell Herberts, sociolog

Herbets säger att den språkutveckling som just nu är på gång både i privatlivet och näringslivet gör oss mera toleranta.

- Man hänger inte upp sig på småsaker, för att man vet att man själv kan bli missförstådd någon gång. När så sker, försöker man spegla sig i situationen och skyller inte allting på motparten.

Det här är en väldigt sund flerspråkighet som vi borde eftersträva― Kjell Herberts, sociolog

Han ser utvecklingen från en- och tvåspråkighet som enbart positiv.

Han hoppas att diskussioner runt kaffebordet samt umgänge privat och i arbetslivet i framtiden ska föras på många olika språk där alla förstår varandra.

- Det här är ju en väldigt sund flerspråkighet som vi borde eftersträva, säger han.

Se hela programmet här:


Sänds även i Yle Fem, måndag 28.5.2018 kl 20.00, samt på tisdag 29.5.2018 kl. 11.00.

Läs också:
Förslag: Barnen ska börja läsa språk innan de börjar i skolan
Tvåspråkiga studier ökar intresset för svenskan: "Jag har lärt mig att våga tala mer svenska"
Pedagogikprofessor: Viktigt att inte beskylla ungdomar som väljer bort språk för bättre studentskrivningsresultat
Skoleleverna satsar mest bara på engelska, övriga språk kollapsar

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen