Hoppa till huvudinnehåll

Flickor presterar bättre än pojkar i tre av fyra ämnen i studentexamen - kolla flickornas och pojkarnas medeltal i din skola!

Flickor och pojkar i studentskrivningarna 2018.
Flickor och pojkar i studentskrivningarna 2018. studentskrivningar

Bland vårens studenter hade flickorna ett högre vitsord i totalt trettio studentprov av fyrtio. I sextio procent av skolorna var flickornas medeltal i de fyra obligatoriska ämnena högre än pojkarnas. Lång matematik och kemi hör till de få ämnen där pojkarna hade högre vitsord våren 2018.

Vi har tittat närmare på vårens studenters medeltal könsvis, både i de fyra obligatoriska ämnena och per prov. Skillnaden mellan flickornas och pojkarnas prestationer är märkbar.

För att bli student måste man få godkänt i minst fyra prov varav ett är modersmålet. Studenterna har tre tillfällen på sig att skriva proven. Medeltalet för de fyra obligtoriska proven räknas ut från vitsorden i de fyra prov studenterna har valt som sina obligatoriska. Även om de flesta studenter skriver fler prov än fyra är det medeltalet i de fyra obligtoriska som jämförs här.

I sjuttiotvå procent, tjugosex av de trettiosex svenskspråkiga gymnasierna, hade flickorna ett högre medeltal i de fyra obligatoriska proven än pojkarna. I hela landet var flickorna bättre i sextio procent av skolorna.

Det finns också undantag. Till exempel de pojkar som blev studenter från Ekenäs gymnasium hade ett medeltal som var klart bättre, 0,4 poäng, än flickornas. I Ekenäs hade många pojkar fina betyg i matematik vilket drog upp medeltalet.

Topeliusgymnasiets flickor sopar mattan med pojkarna

I Svenskfinland är skillnaden mellan flickor och pojkar störst i Topeliusgymnasiet i Nykarleby där flickorna dominerade. Med sitt medeltal på 5,4 hade de nästan ett helt vitsord högre medeltal i de obligatoriska ämnena än pojkarna. Flickorna som blev studenter från Topeliusgymnasiet i år hade också Svenskfinlands högsta medeltal totalt sett.

Ser man på hela landets resultat presterar de svenskspråkiga studenterna snäppet bättre än studenterna i hela landet. Pojkarnas medeltal på svenskt håll är 4,44 mot hela landets pojkars medeltal 4,28. För flickorna är siffrorna 4,62 för de svenskspråkiga och 4,43 i hela landet.

Hur såg fördelningen ut i din skola i år?


Källa:Studentexamensnämnden

Flickorna har bättre resultat i tre av fyra prov

De ämnesvisa resultaten i grafiken visar hela landets vitsordsfördelning. De svenskspråkiga studenternas resultat skiljer från hela landets i fråga om de ämnen där pojkarna presterade bättre. De svenskspråkiga pojkarna skrev bättre än flickorna i lite fler prov.

Ser man på de prov som fler än hundra studenter skrev i hela landet hade pojkarna ett högre medelvitsord i fem ämnen; lång och kort engelska, lång matematik, ryska och kemi.

Om man ser på prov som fler än tio svenskspråkiga studenter skrev hade pojkarna ett högre medelvitsord i sju ämnen; franska, filosofi, lång matematik, kemi, engelska och ryska.

Bland de svenskspråkiga var skillnaden mellan flickors och pojkars vitsord störst i hälsokunskap. De svenskspråkiga flickorna hade med sina 4,4 i medeltal nästan ett vitsord högre än pojkarna. Också på nationell nivå är hälsokunskap det prov där flickornas vitsord dominerade mest.

Fem bästa medeltal per prov i hela landet

PojkarVitsordFlickorVitsord
Ryska, lång lärokurs5,9Ryska, lång lärokurs5,9
Tyska, lång lärokurs5,2Tyska, lång lärokurs5,2
Ryska, kort lärokurs4,8Franska, lång lärokurs5,1
Kemi4,7Ryska, kort lärokurs4,9
Matematik, lång lärokurs4,7Finska, lång lärokurs4,8

"Roten finns i läsningen"

Vad kan det då bero på att skillnaderna är så stora? Många hävdar att modersmålet spelar en stor roll och ser man på hur examen i modersmålet har gått har flickorna i medeltal 0,65 poäng högre vitsord än pojkarna både på svenska och i hela landet.

Om man generaliserar så finns det en skillnad i hur flickor och pojkar är inställda till modersmål som ämne. Det har Ia Enroth, som är modersmålslärare vid Närpes gymnasium, lagt märke till.

- Skillnaden är kanske främst i inställning och förväntningar, och i vad man får och inte får vara intresserad av. Jag tror ju att roten finns i läsningen, dels i erfarenheter av läsning och synen på läsning: att läsning är något som flickor sysslar med, men som pojkar kanske inte borde eller ska syssla med.

Ia Enroth har själv slagits av skillnaden i flickors och pojkars vitsord i gymnasiets modersmålskurser. I sin egen skola har hon märkt att det är socialt accepterat att flickor både läser och pluggar, medan det här i mindre grad gäller för pojkar.

Maria Enroth
Flickor och pojkar har på ett allmänt plan olika inställning till modersmål som ämne. Det har Ia Enroth, modersmålslärare vid Närpes Gymnasium, märkt. Maria Enroth Bild: Maria Enroth modersmålet (läroämnen)

Isabelle Granborg, abiturient vid Närpes gymnasium, tror också att pojkars och flickors olika inställning till att läsa och plugga för skolan är en del av förklaringen. Många flickor jobbar lite hårdare i skolan, säger hon.

- En annan sak är kanske intresset, ofta tycker jag att pojkar är mer lagda åt det praktiska hållet, som matematik. De är mer begåvade i det just för att de är intresserade, funderar Isabelle Granborg.

Skillnaden är kanske främst i inställning och förväntningar, och i vad man får och inte får vara intresserad av.

Ia Enroth poängterar att det är viktigt att minnas att det också finns väldigt många pojkar som är duktiga på modersmål. Hon berättar att hon försöker göra sin egen undervisning mer varierande, bland annat i val av litteratur och gästföreläsare. Men man borde få till stånd en allmän förändring i inställningen, säger Ia Enroth, och det är det som är svårt.

- Modersmål ligger ju som grund för alla ämnen och är viktigt på det sättet. Har man svårt med modersmålet märks det i alla skolämnen och utanför skolan.

"Pojkars självförtroende bättre i de här ämnena"

Om man går från flickornas starka ämne modersmål till pojkarnas starka ämnen, landar man på lång matematik och i år kemi. Tidigare år har pojkarna varit bättre också på fysik, men inte i år. Fysik hör liksom kemi till de ämnen som pojkar väljer oftare än flickor.

Mest skrivna realprov i hela landet

Pojkar

Ämne Andel som skrev
Fysik 33 %
Samhällslära 31 %
Kemi 25 %

Flickor

Ämne Andel som skrev
Hälso­kunskap 40 %
Psykologi 32 %
Biologi 29 %

Det här är ämnen som pojkar har bättre självförtroende i än flickor, och som pojkar har lättare att välja. Det säger Anna-Lena Juslin, lärare i matematik och fysik vid Borgå Gymnasium. En intelligensfråga är det verkligen inte, säger hon, utan det handlar kanske mer om gamla traditioner.

- Flickor är mer självkritiska och tror att de är sämre i de här ämnena jämfört med gossar. En gosse som har vitsordet 8 i matematik i högstadiet kan tycka att han är jätteduktig, medan en flicka med 8 tror att hon är sämre, säger Anna-Lena Juslin.

I fysikklassen märks den ojämna fördelningen inte, säger Kasper Lindberg, andra årets studerande vid Borgå Gymnasium.

- I klassen finns det lite färre flickor än pojkar, men en stor skillnad är det inte. Jag skulle säga att det är ganska jämnt 50/50.

Kasper Lindberg, studerande vid Borgå gymnasium
I fysikklassen är det ganska jämnt antal flickor och pojkar, säger Kasper Lindberg, andraårsstuderande vid Borgå Gymnasium. Kasper Lindberg, studerande vid Borgå gymnasium Bild: Kasper Lindberg fysik

- Jag har sedan liten varit helt okej på matematik och fysik och också ganska intresserad av dem. Det är mitt intresseområde, jag vet inte varifrån det har kommit, säger Kasper Lindberg.

Intresse är just vad det handlar om, säger också Anna-Lena Juslin. För många elever sker ämnesvalen redan i högstadiet, och i gymnasiet är det svårt att ändra på saken - även om en ny, gemensam kurs i matematik som studerandena går i början av gymnasiet har hjälpt en aning.

Tydlig skillnad på flickors och pojkars skolframgång i Finland

Att flickor på det stora hela presterar bättre än pojkar i de finländska skolorna är allmänt känt, det säger också Gun Oker-Blom, direktör för Svenskspråkig utbildning och småbarnspedagogik vid Utbildningsstyrelsen.

Både nationella och internationella undersökningar från 15-åringar uppåt visar att de finländska flickorna står för de bästa resultaten, medan det finns mer pojkar i den svagaste gruppen. Trenden har till och med förstärkts i Pisa-undersökningarna de senaste åren, säger Gun Oker-Blom.

- Jag och många andra vet att det ligger ganska djupt i kulturen, det handlar om allt från attityder till input från vuxna i hemmen.

Det här är ett bekymmer också på högre nivå, som i arbetslivet, säger Gun Oker-Blom. Flickor antas i en högre grad till exempelvis juridikstudier, medan män finns i it- och ingenjörsbranscher.

Gun Oker-Blom direktör för svenskspråkig utbildning och småbarnsfostran på Utbildingsstyrelsen
Det skulle vara viktigt att behandla alla barn jämlikt, oberoende av kön, säger Gun Oker-Blom vid Utbildningsstyrelsen. Gun Oker-Blom direktör för svenskspråkig utbildning och småbarnsfostran på Utbildingsstyrelsen Bild: Yle/Malin Ekholm gun oker-blom

Gun Oker-Blom efterlyser en djupare sociologisk undersökning om var uppdelningen får sin början. Hon nämner en longitudinell matematikundersökning av det nationella centret för utvärdering som visar på samma trend i hela landet - matematik är ämnet där pojkarna står för de bästa prestationerna.

Skolans inställning har stor betydelse

Ännu för fem eller tio år sedan såg man att pojkar kunde skärpa sig inför studentskrivningarna och prestera bättre i till exempel modersmål. Pojkar med ett relativt lågt vitsord i modersmål kunde överprestera när det gällde, säger Gun Oker-Blom.

- En orsak när det gäller just språk och svenskan är att möjligheten att få bra stimulans och stöd för sin svenska språkutveckling blir sämre hela tiden. Också om man kommer från svenskspråkiga hem så lever man mycket på finska och engelska.

En orsak när det gäller just språk och svenskan är att möjligheten att få bra stimulans och stöd för sin svenska språkutveckling blir sämre hela tiden.

Könsskillnaderna är djupt inrotade i vårt samhälle, och av den orsaken tror Gun Oker-Blom på att jobba med småbarnspedagogik utöver själva skolan. Utbildningsstyrelsen har visionsprogram för skolan och ger ut guider för småbarnspedagogiken för att göra och hålla undervisningen jämlik.

- Det viktiga skulle vara att man behandlar alla barn lika och jämlikt, oberoende av kön. Man borde tro på allas möjligheter att utveckla sig på ett mångsidigt sätt - barn har en jättestor potential, och skolan borde hjälpa till genom att vara så mångsidig som möjligt.

Studentskalan

Studentskalan är följande, från bäst till sämst:

L - Laudatur (7)
E - Eximia (6)
M - Magna (5)
C - Cum laude (4)
B - Lubenter (3)
A - Approbatur (2)
I - Improbatur (0)

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes