Hoppa till huvudinnehåll

Läsarens berättelse: Skammen att åka fast är oerhörd, hjälp hellre än straffa

En man i handfängsel med en polis
Att skamma den som snattar och straffa hen, är inte ett fungerande sätt, anser den person som snattat i flera år eftersom hen inte ansåg sig ha några andra alternativ. En man i handfängsel med en polis Bild: Yle gripen

Allt från godis, kläder, alkohol, elektronik. Både ensam och i gäng. Från de yngre tonåren upp i vuxen ålder. Följande läsarberättelse får en att tänka till.

Jag såg att det efterlystes snatterihistorier på Svenska Yle. Jag blev riktigt motiverad att börja skriva om hur vi levde på snatteri och vilka metoder vi använde oss av.

På den tiden hade vi inget arbete, inga pengar, ingen förståelse av någon.

Fick skrivarlust att släcka min skuldkänslor från den tiden.

Men så började jag tänka på alla andra "snattare" där ute och i vilken livssituation de är i.

Jag vill inte att fler skall uppleva den hemska känslan av att bli fast i offentligheten, därtill med risken för att bekanta skulle vara i närheten och se det som händer.

Min erfarenhet av väktare och poliser är att de beter sig nedvärderande mot snattare.

Jag anser att de onödigt mycket skämmer ut en offentligt, ger böter och bidrar delvis därför till att upprätthålla att man fastnar i sin livssituation.

Finns mer konstruktiva sätt

För det finns andra och bättre vägar att minska på snatteriet än att straffa de skyldiga.

För många av dem behöver faktiskt hjälp. Att skamma dem hjälper inte.

Skulle lite förståelse och medkänsla för människans situation kanske hjälpa istället?

Kanske lite utbildning? Information om vart man kan gå och söka hjälp?

Många vet väldigt lite om vart man kan vända sig då man har problem och vilken hjälp som erbjuds.

Om personen till exempel inte har någon mat, vägled hen då till en brödkö och förklara hur det funkar.

Inga pengar? Kanske kan FPA hjälpa.

Ingen utbildning? Det finns TE-byråer som kan hjälpa med pengar, utbildning och sysselsättning.

Inte råd att köpa elektronik? Det finns avbetalning.

Problem i hemmet? Kanske kan man få en psykolog från exempelvis Folkhälsan eller psykiatrin.

Att förebygga

Okej, de här tipsen kanske inte hjälper alla, men skulle jag ha vetat om en del av det som jag nämner här ovan, skulle jag och andra jag känner aldrig ens ha börjat snatta.

Straffsystemet hjälper varken företagaren eller snattaren, titta bara på vad forskning kommit fram till.

Hoppeligen kommer det en ändring någon dag.

För även snattarna har rätt till omsorg och förståelse i vårt samhälle.

Till Svenska Yles webbenkät kom det in dryga 400 svar, varav ungefär tjugo procent svarade att man någongång snattat. Man har främst snattat godis eller annat för små summor mellan en och fem euro. De flesta har inte åkt fast, och uppger att de varit ensamma då de snattat.

Har du en egen snatterihistoria som vi får publicera? Mejla i så fall anki.westergard@yle.fi, du får så klart vara helt anonym.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle