Hoppa till huvudinnehåll

20 år av nutidskonst på Kiasma

Kiasma, museet för nutidskonst
Kiasma, museet för nutidskonst Bild: Kansallisgalleria / Petri Virtanen Kiasma,arkitektur,nutidskonst,konstmuseer,Steven Holl

Den 30 maj har det gått 20 år sedan invigningen av Kiasma och museet för nutidskonst börjar vara en etablerad institution. Men till sakens natur hör också att Kiasma, så väl som nutidskonsten i sig, genom åren stått i centrum för en del kontroverser och diskussioner.

Patrik Nyberg har jobbat på Kiasma ända sedan början och har som amanuens medverkat som kurator för diverse utställningar genom årens lopp. Vilka har särskilt fastnat i minnet och vilken är Kiasmas roll då det gäller att föra fram nutidskonsten?

Patrik Nyberg är amanuens på Kiasma
Patrik Nyberg är amanuens på Kiasma. Patrik Nyberg är amanuens på Kiasma Bild: Ralf Sandell Kiasma,nutidskonst,amanuens

Med sitt perspektiv kan han också blicka tillbaka och minns den livliga debatten för 20 år sedan, som mestadels kretsade kring själva byggnaden av Steven Holl, ett uttryck för nutidskonst även den:

Man kan ju säga att den skiljer sig från den finska arkitekturens tradition, även om Steven Holl varit mycket inspirerad av Alvar Aaltos arkitektur.― Patrik Nyberg

- Först och främst handlade det om arkitekturen och att arkitekten var en amerikan, minns Patrik Nyberg. Men sedan var det ju också placeringen.

Alltså det att det var just Kiasma – museet för nutidskonst – som blev ett slags fond för Aimo Tukiainens Mannerheimstaty ansågs föga passande.

Men också arkitekturen väckte motstånd:

- Man kan ju säga att den skiljer sig från den finska arkitekturens tradition, även om Steven Holl varit mycket inspirerad av Alvar Aaltos arkitektur, påpekar Nyberg.

Mannerheim som en del av Kiasmas utställningar

Vad gäller placeringen, så kan man notera hur Kiasma för sin del har gett en replik till kritiken genom att i sina utställningar ibland använda sig av Mannerheimstatyn som en del av en konstnärs installation.

- Jo det har faktiskt hänt, säger Patrik Nyberg, att vyn från det utrymme vi kallar Studio K, med stora fönster mot Mannerheimstatyn har använts för att integrera Mannerheimstatyn i själva utställningen.

Maija Luutonens installation i Studio K på Kiasma.
Maija Luutonens installation i Studio K på Kiasma Maija Luutonens installation i Studio K på Kiasma. Bild: Kansallisgalleria /Petri Virtanen Aimo Tukiainen,Marskalk mannerheims staty (Helsingfors),Kiasma,nutidskonst

Som ett exempel kan nämnas en utställning där en del utgjordes av moderna porträtt, och Mannerheim, som man kunde se genom fönstret fick på det sättet vara med.

Vid det här laget har väl de flesta vant sig vid Kiasma, som en del av arkitekturen i Helsingfors centrum invid Mannerheimstatyn och Posthuset. Ett område som i övrigt också fortsätter att förändras.

En ny generation har hittat till Kiasma

Men själva nutidskonsten då; har folk vant sig vid den? Vilken roll har Kiasma haft i att föra fram den eller hur skulle den te sig idag utan Kiasma, frågar jag Patrik Nyberg.

- Ja, det kan jag inte säga, men jag tror att Kiasma har haft en betydelsefull roll i att göra en bred publik bekant med nutidskonst.

Vare sig man gillar eller ogillar, så är det säkert så att den finska publiken har fått se mera nutidskonst än tidigare, före Kiasma.
― Patrik Nyberg

Vidare tycker sig Patrik Nyberg ana att det vuxit fram en ny generation, som väljer att gå till Kiasma framom till exempel Ateneum. Med andra ord är det alltså som om den samtida konsten bättre motsvarar den yngre generationens allmänna uppfattning om konst:

- Jag har kanske inte direkt belägg för det här, men jag har en sådan känsla gällande den yngre generationen. Det är också en fråga om att bli van.

Det gäller att vänja sig i tid vid nutidskonsten

Det är en bra poäng, att nutidskonsten kräver en viss tillvänjning. Det gäller att börja i tid, inser jag då det vid tillfället för intervjun vid öppningsdags kryllade av stojande skolklasser på vårutflykt – börjande från barn i förskoleåldern.

Verk ur brittiska konstnären Grayson Perrys utställning på Kiasma
Verk ur brittiska konstnären Grayson Perrys utställning på Kiasma Verk ur brittiska konstnären Grayson Perrys utställning på Kiasma Bild: Kansallisgalleria | Finnish National Gallery / Pirje Mykkänen Grayson Perry,nutidskonst,Kiasma,Väggbonad,keramik

Just nu pågår bland annat en utställning med den brittiska transvestitkonstnären Grayson Perry, Folkvisdom. I sina verk skildrar han nutiden, men använder sig av traditionella arbetssätt och material som keramik och väggbonader.

Nathaniel Mellors och Erkka Nissinens The Aalto Natives, i sin tur representerade Finland under Venedig Biennalen 2017.

Byggubbar ur Nathaniel Mellors & Erkka Nissinens utställning, The Aalto Natives på Kiasma.
Byggubbar ur Nathaniel Mellors & Erkka Nissinens utställning, The Aalto Natives på Kiasma. Byggubbar ur Nathaniel Mellors & Erkka Nissinens utställning, The Aalto Natives på Kiasma. Bild: Kansallisgalleria / Petri Virtanen nutidskonst,Kiasma,Venedigbiennalen,Nathaniel Mellors,Erkka Nissinen

Första Ars-utställningen på Kiasma

Men vilka specifika utställningar är det Patrik Nyberg särskilt kommer ihåg från de 20 år han varit med på Kiasma?

- För min del personligen var det förstås mycket spännande att jobba med den första Ars-utställningen på Kiasma, Ars 01, ett par år efter öppningen.

På den tiden handlade konstens globalisering ännu i första hand om konstnärer från flera kontinenter.― Patrik Nyberg

- Jag var lite yngre då och fick komma med i kuratorteamet, och då var det ju globaliseringen, som var mycket på tapeten och fick bli tema, fortsätter Nyberg.

Fast utan den starka betoningen på digitalisering, vilken kom senare, påpekar han. Och behandlades för övrigt under Ars 17.

På den tiden handlade konstens globalisering ännu snarare om konstnärer från flera kontinenter; det som Nyberg kallar hybridisering av konst:

- Hur ser den moderna västerländska konsten ut jämfört med konsten annorstädes?

En konstnär som fastnat i minnet: Marina Abramovic

Att Patrik Nyberg lyfter fram just någon av Ars-utställningarna är i och för sig rätt väntat. För övrigt säger han att han varit med om så många minnesvärda utställningar, att det är svårt att nämna någon specifik.

- Men en särskilt intressant konstnär som var spännande att jobba med var Marina Abramovic, som ställde ut just på nämnda Studio K. Hon var en stark personlighet och det var mycket inspirerande att träffa henne.

Marina Abramovićin performanssikuva vuodelta 2010.
Marina Abramovic Marina Abramovićin performanssikuva vuodelta 2010. Bild: Copyright: Marco Anelli Marina Abramović,performance

När jag frågar om vilka utställningar som gått bäst hem bland publiken blir Patrik Nyberg tveksam, eftersom han inte sitter med statistiken på hand just då. Hans uppskattning vad gäller besökarsiffror i medeltal per dag, är att det rör sig om ca 600-2000. Årligen blir det 300 000 besökare.

Nutidskonsten väsen – en svår fråga

Slutligen försöker jag ringa in nutidskonstens uppgift och frågar om det hör till dess väsen att väcka debatt genom att lyfta fram kontroversiella ämnen och ifrågasätta rådande normer?

Frågan om nutidskonstens väsen är mycket svår, för den är väldigt heterogen och har flera ändamål och funktioner.― Patrik Nyberg

Patrik Nyberg är emellertid inte helt med på noterna här och väljer att lyfta fram ett vidare synsätt:

- Man kan nog säga att en mening med nutidskonsten är att väcka debatt. Men frågan om nutidskonstens väsen är mycket svår, för den är också väldigt heterogen och har flera ändamål och funktioner.

- En del är direkt diskussionsväckande medan annat kan vara det på ett mera filosofiskt eller poetiskt plan.

Det ryms många stilar och uttryckssätt inom nutidskonsten

En annan vulgäruppfattning är sedan att all nutidskonst bara handlar om videokonst och olika performanser eller abstrakta installationer. Inte heller det här håller streck.

- Vi visar ju måleri också, menar Patrik Nyberg, och ofta blandar vi i våra temautställningar måleri med annat. Videokonst kan i sig kan vara mycket poetisk också, som måleri bara att med rörlig bild.

En Plein Air: Music of Objective Romance, videoinstallation av Jacolby Satterwhite
Från Ars 17 En Plein Air: Music of Objective Romance, videoinstallation av Jacolby Satterwhite Bild: Kansallisgalleria | Finnish National Gallery / Pirje Mykkänen Ars,konstutställningar,videokonst,nutidskonst,kiasma

- Eller med ett narrativt berättande, lite som i en dokumentär.

Video är bara en teknik.― Patrik Nyberg

Genom åren är det hur som helst ofta videokonsten, som enligt Patrik Nyberg har lyfts av en äldre generation, som ett exempel på någonting som inte alls hör hemma inom konsten.

- Då har jag försökt lyfta fram argumentet, att video bara är en teknik; det finns många uttryckssätt där också, och många ändamål och stilar.

Den här mångfalden av stilar och uttryckssätt, som nutidskonsten består av, har nu i 20 år visats på Kiasma.

Läs mera:

Flygbild på Mannerheimvägen strax vid riksdagshuset, bild från efter 2015 blandat med en bild från 1970

Kommer du ihåg tiden före Kiasma? Våra bilder hjälper dig minnas

Den 30 maj 1998 slog museet för nutidskonst, Kiasma, upp sina dörrar för allmänheten i Helsingfors. Men inte utan att allmänheten hade debatterat Kiasmas vara eller inte vara i flera år innan.

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje