Hoppa till huvudinnehåll

Grönsaksodlare har svårt att hitta alternativ till plast

En grönsakshylla i en mataffär.
Mycket av grönsakerna i butiken är förpackade i plast. En grönsakshylla i en mataffär. grönsaker,butik,grönsakshylla

Grönsakerna måste packas så att innehållet skyddas och tål transport, hantering och förvaring.

Många läsare reagerade på Svenska Yles artikel om plast. I synnerhet reagerade många på att grönsaker är inpackade i flera lager plast. Måste det faktiskt vara så?

Vi ringde grönsaksodlaren Christer Finne för att reda ut saken.

Hälsomyndigheterna kräver att produkterna är packade i ett material som är hygieniskt och förhindrar kontaminering av produkten, konstaterar Finne.

Grönsakerna ska hålla fukten, klara transporten och förvaringen och hanteringen i butiken och det får gärna vara genomskinligt också, det som är vackert säljer.

Christer Finne.
Christer Finne Christer Finne. Bild: Yle/Jonny Smeds finnefarm,grönsaksodling,grönsaksland,blomkål,Solf,Korsholm
Ingen säger att det måste vara plast. Men i praktiken är det nog svårt att hitta alternativ.

Finne berättar också att det finns kunder som gärna ser att produkterna är enskilt förpackade, då man ogärna köper sådant som andra tummat på.

- Men till storkök och restauranger har vi övergått till att sälja i storpåsar som kan återslutas, så där undviker vi lite plast.

Alternativ?

Papper går att använda till vissa produkter. Men för till exempel morotspåsar är det inte möjligt med de alternativ som finns i dag. Helst borde ju påsen fungera i förpackningsmaskinerna också.

- Olika behandlingar av papper skulle säkert göra det möjligt, men sen är det ju också en kostnadsfråga, konstaterar Finne. Förpackningarna kostar producenten tusentals euro per år.

Men Finne är medveten om kundernas förväntningar. Då han säljer direkt, på olika marknader och via Rekoringar, är det ofta så att kunderna har med sig tygpåsar eller återanvänder gamla plastpåsar.

Och många produkter har ju en naturlig förpackning, som man nog som kund kan lita på.

- Skräckexemplet har för mig varit skalade kålrötter, som sen var lindade i plastfilm. Man kan nog skala hemma också, skrattar Finne.

Också utomlands har medvetandet stigit. Finne har fått en förfrågan från Mellaneuropa om att få köpa grönsaker, men där förutsätter kunden att produkterna är packade i biologiskt nedbrytbar plast.

- Den bör ju då också vara godkänd för livsmedel, säger Finne som nog kommer att ta reda på vad som finns i den vägen på marknaden.

Och kostnadsfrågan är viktig för en liten producent, om det inte finns färdiga produkter på marknaden blir det för dyrt.

Och den biologiskt nedbrytbara plasten är ett intressant alternativ. Finne använder närmare tusen kilo plast i året i jordbruket som marktäckning och den är gjord av i huvudsakligen majsstärkelse.

Det är ett liknande material som används till hundbajspåsar och beroende på jordens surhetsgrad så tar det mellan några veckor och två år för mikroberna i jorden att bryta ned plasten.

I jordbruket används också annan plast, till exempel som gödselsäckar eller som omslag till foderbalar. Men den samlas i hög grad upp, av bland annat 4H och olika företag och tas till vara för återvinning eller förbränning.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle