Hoppa till huvudinnehåll

Metanöken hittad på Pluto bredvid flera kilometer höga isberg

Pluto.
Pluto. Bild: NASA/Johns Hopkins University Applied Physics Laboratory/Southwest Research Institute Pluto (plutoider),Pluto

För tre år sedan svischade New Horizons-satelliten förbi Pluto med en fart på drygt 58 000 kilometer i timmen och sög i sig så mycket data den hann. Nu visar resultaten att det finns metandyner på dvärgplaneten.

Tidigare har man utgått från att Plutos atmosfär är för tunn för att skapa förhållanden som liknar våra öknar. Men uppgifterna från Nasas satellit verkar nu visa på motsatsen. Tio år efter att den lämnade jorden passerade den Pluto. De nya rönen har överraskat forskare.

I en artikel, publicerad i tidskriften Science, presenterar forskarteamet som studerat New Horizons data bilder från slätten Sputnik Planitia som delvis ser ut att vara täckt av dyner. Dynerna ligger i sin tur nära en bergskedja av is – alltså riktig, vattenbaserad is – med toppar upp till fem kilometer höga.

- Vi kan inte se enskilda korn men vi kan identifiera dyner, karakterisera deras enkla, fysiska parametrar, samt densiteten kring atmosfären som de skapats i, säger doktor Matt Telfer, som är den ledande författaren till artikeln, till BBC.

Vi ser en dynamisk värld som fortfarande förändras och formas i dag.

Att metandyner i ökenformat existerar på Pluto skakar kanske inte grundvalarna för mänskligheten, men det har en betydelse för hur vi ser på Pluto.

- Det är riktigt spännande att kunna se på den här världen och inse att den inte bara är en frusen isklump i solsystemets yttre gränsland, utan i stället ser vi en dynamisk värld som fortfarande förändras och formas i dag, säger Telfer.

Också på Mars, Venus, Saturnus måne Titan och kometen 67P, och såklart på Tellus, har man hittat dyner.

Minus 230 grader, frisk bris

För att dyner ska bildas måste atmosfären ha en densitet tillräckligt hög för att understöda transport med vind. Dessutom måste det finnas torra partiklar och en mekanism som lyfter partiklarna från marken. Spontant borde inga av de kriterierna uppfyllas på Pluto.

Men Teflers team räknade ut att dynerna kan ligga i ett av de blåsigaste områdena på Pluto, där vindstyrkan uppgår i hela 10 meter per sekund (!) och därmed kan flytta partiklar.

Vinden bildas då luft flödar ner för de närliggande bergen och då frusen materia sublimeras, det vill säga direkt blir gas från fruset tillstånd. Forskarna tror att dynerna som bildas består av korn av metan, eventuellt även kväve, och att bergens packsnö innehåller metanreserver.

Sputnik Planitia (f.d. Planum) på Pluto.
Sputnik Planitia (f.d. Planum) på Pluto och den isbergskedja som eventuellt är en reservoir för metan. Sputnik Planitia (f.d. Planum) på Pluto. Bild: NASA/Johns Hopkins University Applied Physics Laboratory/Southwest Research Institute Pluto (plutoider),Sputnik Planum

Att det frusna metanet lösgör sig från marken tror forskarna att i sin tur kan orsakas av att svaga, värmande strålar från den avlägsna solen höjer temperaturen till över -230 grader, fryspunkten för kväve. Under de omständigheterna skulle metankristallerna göra så att kvävet sublimeras, vilket i sin tur släpper metankristallerna upp i luften.

Kuiperbältet nästa

Upptäckten har skapat nytt intresse för Pluto, som det senaste decenniet degraderats från planet till dvärgplanet (men det kanske är på väg att ändras tillbaka).

- Vi vet nu att Pluto är en dynamisk värld med geologisk mångfald som drivs av inre värme, extrema årstider och sublimerande isar, säger professor Alexander Hayes på Cornelluniversitetet i Ithaca.

Hayes tycker att vi nu kan sluta se på Pluto som solsystemets sista utpost, och se på den som porten till Kuiperbältets outforskade regioner. Och varför inte utforska dynerna själva, föreslår han.

New Horizons kommer till näst att undersöka nästa objekt i Kuiperbältet (dit Pluto på sätt och vis hör) i januari 2019.

Upptäckten har också fått forskarna att inse att liknande upptäckter kan vara på kommande också längre bort. Professor Monica Grady på Open University i Milton Keynes säger att dyner eventuellt kan hittas också i andra solsystem.

- Det får dig att inse att du måste vara redo för att för oss bekanta objekt och föremål på olika himlakroppar måste ha bildats på sitt egna vis, säger Grady.

- Vad det leder till är tanken på vad som finns bortom vårt solsystem. Vi kan inte se ytor där för tillfället men vi kommer att kunna och då kommer vi sannolikt att se bekanta saker. Vi kommer att se dyner och de kommer att påminna oss om dyner på Pluto eller jorden men de kommer att ha skapats på ett annat sätt.

Källor: BBC:s artikel av vetenskapsreportern David Shukman, artikeln Dunes on Pluto i Science.

Läs också

Vetenskap

Nyligen publicerat - Vetenskap