Hoppa till huvudinnehåll

Efter kaosveckan i Italien: Oroande men ingen eurokris i sikte

Världens äldsta fungerande bank är illa ute.
Italiens skuldbörda belastar också landets banksektor. Världens äldsta fungerande bank är illa ute. Bild: EPA/MATTIA SEDDA banker,bankkris,krediter,kreditvärderingar,Italien

Den akuta politiska krisen i Italien verkar vara över, men orosmolnen hänger kvar över eurozonens tredje största ekonomi. Om den tillträdande populistregeringen börjar förverkliga sina dyra vallöften kan Italien råka i gungning på allvar.

- Jag hoppas det här får ett lyckligt slut, för alternativet kommer att vara besvärligt, konstaterar ekonom Johnny Åkerholm, med en lång bank- och tjänstemannakarriär bakom sig.

De snabba svängningarna och oklarheterna kring regeringsbildningen i Italien har orsakat skrämselhicka på börserna under veckan.

Ekonom Johnny Åkerholm, rådgivare vid Centralhandelskammaren
Ekonom Johnny Åkerholm, rådgivare vid Centralhandelskammaren Bild: YLE/Berislav Jurisic Johnny Åkerholm,Centralhandelskammaren

På tisdag var det många som sålde av sina italienska placeringar närmast i panik, men på onsdag var paniken nästan som bortblåst. Italien lyckades då sälja statsobligationer till miljardbelopp och många placerare var köpsugna.

- Det var en viktig auktion, den visade att placerarna inte är rädda på det där fundamentala sättet. Det var många som istället såg att man nu kan få god avkastning på italienska räntepapper, påpekar Aktias chefsekonom Heidi Schauman.

På fredag stod det klart att Italien trots allt får en koalitionsregering bestående av den populistiska Femstjärnerörelsen och ytterhögerpartiet Lega. Italien undgår därmed nyval, som kunde ha blivit en de facto folkomröstning om landets medlemskap i eurozonen.

Beskedet från Rom fick en lugnande effekt på finansmarknaderna. Också EU-kommissionen meddelade att man nu ser fram emot ett "konstruktivt" samarbete med Italien.

Dyra vallöften

Frågan är hur länge lugnet varar om den nya populistregeringen börjar förverkliga sina vallöften, bland dem skattelättnader och förmånligare pensionsarrangemang för italienarna.

Italien hör till EU:s konstituerande medlemsländer och är den tredje största ekonomin i euroområdet efter Tyskland och Frankrike.

Italiens främsta problem är landets enorma statsskuld, hela 2 300 miljarder euro. Italiens ekonomi har de senaste åren vuxit blygsamt och statsskulden har legat på omkring 130 procent av landets BNP.

Europeiska centralbanken har haft en nyckelroll i att hålla Italien och landets banksektor på fötter. ECB har stödköpt italienska statsobligationer och de låga styrräntorna har gynnat statsfinanserna.

Heidi Schauman utgår ifrån att både Femstjärnerörelsens Luigi di Maio och Lega-ledaren Matteo Salvini har tagit lärdom av de senaste dagarnas oro på finansmarknaderna. Regeringen kan inte börja strö pengar omkring sig utan att placerarna reagerar.

- Det finns inga genvägar, man kommer inte undan marknadskrafterna. Det kan kännas orättvist och odemokratiskt, men det är priset man måste betala för att vara skuldsatt, säger Heidi Schauman.

Ingen ny eurokris i sikte

Farhågorna om att Italien kan vara på väg in i en ekonomisk återvändsgränd på samma sätt som Grekland framstår i dagsläget som överdrivna.

- En ny eurokris känns nog avlägsen för tillfället, även om situationen är oroande, säger Heidi Schauman.

Frågan är om och hur Italien kan räddas om skuldbördan trots allt växer sig alltför stor och landet inte längre kan ordna med finansiering på normala marknadsvillkor.

Heidi Schauman, ekonom på Nordea
Heidi Schauman, ekonom på Nordea Bild: Matias Uusikylä heidi schauman

- Jag tror inte att vi kanske har alla de lösningarna klara om ett land som Italien råkar i djup kris, säger Heidi Schauman.

Det skulle sannolikt handla om ett koordinerat räddningsprogram där ECB, Internationella valutafonden och EU:s krisfonder är med. EU:s bankunion skulle också ha en roll, men hurdana räddningsbelopp det skulle handla om kan man bara gissa sig till.

- Första förutsättningen för att man ska kunna rädda Italien inom ramen för eurosamarbetet är att italienarna själva vill stanna kvar i systemet. Det är klart att det ska bygga på en gemensam syn om vad som krävs, säger Johnny Åkerholm.

Två färska opinionsmätningar visar att mellan 60 och 72 procent av italienarna vill att landet ska stanna kvar i eurozonen. Andelen euro-motståndare uppgår till 23-24 procent, enligt det italienska rundradiobolaget RAI.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes