Hoppa till huvudinnehåll

Kommentar: Dagis är inte en förvaringsplats medan du jobbar

Bild på dagispyssel.
Bild på dagispyssel. dagvård,småbarnsfostran

Barn har rätt till småbarnspedagogik, säger Finlands lag sedan 2015. Ändå ses dagis i dag ofta som en arbetsmarknadspolitisk fråga, alltså i praktiken som en förvaringsplats för barn trots att det är så mycket mer.

Dagis är bra för den kognitiva utvecklingen hos småbarn, slår en ny finländsk undersökning fast efter att ha jämfört resultaten i rådgivningens fyraårsgranskningar med familjernas hemvårdsstöd.

Barn som har gått på dagis redan som ett- eller tvååringar i stället för att vara hemma tills de är tre klarar testen i kognitiv utveckling bättre. Det här innebär i förlängningen att de som gått på dagis före de fyllt tre också är bättre förberedda för förskolan och skolan.

Det som överraskar i undersökningen är att hemvården påverkar barnets testresultat negativt oberoende av andra bakgrundsfaktorer.

Hemvård för ett- och tvååringar påverkar testresultaten negativt också i de fall där mamman har hög utbildning

Det spelar inte någon roll om barnen har högutbildad eller lågutbildad mamma, det spelade också mindre roll hurdan inkomstnivå familjen i övrigt har: hemvård för ett- och tvååringar påverkar testresultaten negativt också i de fall där mamman har hög utbildning.

På presstillfället där resultaten presenterades var många experter med och kommenterade. Man poängterade att ingen enskild undersökning ensam kan säga så mycket, men välkomnade den nya undersökningen som en bra grund för fortsatt forskning.

Beslutsfattare har hittills haft främst utländska undersökningar att hänvisa till gällande familjepolitik. Nu har man ett rätt bred undersökning som gäller finländska förhållanden, barn och familjer, och den kommer säkert att vara till nytta i beslut både om rätten till dagvård och om familjernas stödsystem och ledigheter.

Sysselsättningsfrågan lyfts också fram

Det är bland annat Löntagarnas forskningsinstitut och Statens ekonomiska forskningscentral som står bakom undersökningen. Därför fokuserar den också på frågan om kvinnors sysselsättning.

Undersökningen visar att i de kommuner där kommuntillägget är högre, det vill säga där familjerna har rätt till större hemvårdsstöd, är det också färre kvinnor som arbetar.

Familjepolitik och arbetsmarknadspolitik går oundvikligen hand i hand. Men när det gäller var Finlands framtid, de små barnen, tillbringar dagarna borde fokus inte ligga främst på hur barnen ska förvaras så att föräldrarna kan jobba.

Eller som undervisningsråd Kirsi Alila poängterar på presstillfället i fråga: småbarnspedagogik måste ses som en större samhällsfråga än bara arbetsmarknadspolitik.

Paradigmskifte: barn har rätt till dagis

Alila påminner om lagen om småbarnspedagogik som trädde i kraft 2015, där huvudfokus faktiskt ligger på att barnet har rätt till småbarnspedagogik.

Lagen är rätt ny och vi är nu inne i ett paradigmskifte: Därför ska vi prata om just småbarnspedagogik, inte om dagvård. Vi ska lägga fokus på kvalitativ vård och stöd för barnets inlärning och utveckling.

Det här paradigmskiftet har redan skett i våra västra grannländer i Norden. I Norge ses det som konstigt att hålla barnen hemma för länge, att inte ge dem tillgång till småbarnspedagogiken. Jämfört med andra OECD-länder är det i Finland fler barn under tre år som vårdas hemma.

Jämfört med andra länder i Norden är det i Finland också betydligt fler 4- och 5-åringar som vårdas hemma i stället för att få tillgång till småbarnspedagogik. Det här är också en viktig integreringsfråga.

Vi ska lägga fokus på kvalitativ vård och stöd för barnets inlärning och utveckling

Självklart har olika barn olika individuella behov och en enda undersökning ska inte ses som beslutsgrund för alla barn och familjer i Finland. Men slutsatsen forskarna i den här undersökningen drar är att det vore bra för barn att gå på dagis, ens på deltid, redan en tid före treårsdagen.

Det som undersökningen framför allt lyfter fram är att väldigt små skillnader i kommuntillägget har oproportionerligt stor betydelse för barnens kognitiva utveckling.

Kommuntillägget varierar inte med många femtiolappar, men de här små skillnaderna påverkar ändå barnens testresultat rätt mycket.

Vi har ett stödsystem som sänder en signal om att mamma ska vara hemma tills barnet är tre

Forskarna poängterar att vi i dag har ett stödsystem som sänder en signal om att mamma ska vara hemma tills barnet är tre.

För övrigt är det i det här fallet alldeles rätt att fokusera på mammor och inte pappor. För fortfarande tas över 90 procent av hemvårdsstödetut av kvinnor. Vårdlediga män är en sällsynthet i Finland.

Höj värdet på dagvårdspersonalen

En enskild arbetsmarknadspolitisk fråga det är skäl att lyfta fram i sammanhanget är själva dagiset som arbetsplats.

Det är också för dagispersonalens del viktigt att vi börjar tala mer om kvaliteten på dagvård, och höjer värdet på den personal som dagligen jobbar med att ge våra små den viktiga småbarnspedagogiken.

Ett större fokus på småbarnspedagogik i stället för på dagiset som förvaringsplats borde sända en klar signal också om högre löner för personalen - vilket säkert skulle hjälpa i den stora brist på behörig personal många städer har.

Det här undersöktes

Undersökningen har kombinerat statistik om familjernas hemvårdsstöd under åren 1994-2014 med den data som finns om barnens resultat i rådgivningarnas test i kognitiv utveckling. Testen i fråga görs i dag vid 4-årsgranskningen, för några år sedan gjordes den vid 5-årsgranskningen.

I de kommuner som har högre kommuntillägg, det vill säga större hemvårdsstöd, har också fler barn problem i rådgivningens test om barnets kognitiva utveckling.

I de kommuner som har högre kommuntillägg är det också färre kvinnor som jobbar. Det här gäller oberoende av mammans utbildningsnivå eller familjens inkomstnivå: ju högre hemvårdsstöd kommunen erbjuder, desto fler mammor blir hemma från jobbet.

Du kan bekanta dig med hela undersökningen på sajten för Löntagarnas forskningsinstitut.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes