Hoppa till huvudinnehåll

Svensk forskning: Fästingar med blödarfebervirus har påträffats i Europa

Fästing på hud.
Arkivbild på en fästing. Fästing på hud. Bild: Viktor Cap 2013 fästingar,smittsamma sjukdomar,borrelios,vaccin,borreliosis,Bock,fästing

Flera fästingar hos flyttfåglar som mellanlandat i Grekland och Turkiet på väg hem från Afrika har visat sig bära på ett blödarfebervirus som aldrig tidigare har funnits i Europa.

Svenska medier rapporterar om fyndet med hänvisning till ny forskning från Uppsala universitet.

Upptäckten gjordes när fästingar på flyttfåglar undersöktes vid flera fågelstationer runt Medelhavet. Forskarna hittade då delar av virusets arvsmassa i 6 av 1 771 fästingar.

Det handlar mer specifikt om blödarsjukeviruset alkhurma och fästingarten Hyalomma rufipes. Fästingarna finns i delar av Afrika och på Arabiska halvön, alltså inte i Sverige.

– Fynden innebär att vi har identifierat ytterligare en fästingart som har burit på RNA från alkhurma-viruset och visar på att det finns risk för spridning av viruset till nya geografiska områden, säger Tove Hoffman, projektansvarig och doktorand vid institutionen för medicinska vetenskaper och Zoonosis Science Center vid Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.

Liten risk att viruset sprids till Norden

Enligt forskarna riskerar viruset att spridas också bland människor där det orsakar feber och blödning. Symptomen kan liknas vid ebola, men tros smitta bara vid närkontakt mellan människa och djur, inte direkt mellan människor.

Risken att viruset sprids till Norden bedöms ändå som mycket liten eftersom fästingarten inte klarar vintrarna norr om Centraleuropa.

Forskarna påpekar också att kunskapen om viruset fortfarande är begränsad. Det är till exempel oklart exakt vilka djur och insekter som kan sprida viruset.

Tidigare forskning har antytt att boskap och kameler kan bära på viruset, och att fästingar kan ha en roll i spridningen av sjukdomen mellan däggdjur och människor.

Första gången man stötte på viruset alkhurma var i Saudiarabien i mitten av 1990-talet hos patienter med blödarfeber.

Källor: Uppsala universitet, SVT, Uppsala Nya Tidning

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes