Hoppa till huvudinnehåll

50 år efter mordet på Martin Luther King - vad blev det av hans dröm?

Martin Luther King Jr. pitää kuuluisan I have a dream -puheensa Washingtonissa 1963,
Martin Luther King trollband massorna. Martin Luther King Jr. pitää kuuluisan I have a dream -puheensa Washingtonissa 1963, Bild: Yle Martin Luther King

När människorättsaktivisten Martin Luther King år 1963 formulerade sin dröm om att de svarta i USA skulle få leva i endräkt och harmoni med vita majoritetsbefolkningen, tändes ett hopp bland många.

Mordet på Martin Luther King i april 1968 utgjorde en tråkig påminnelse om att drömmen inte skulle uppfyllas alldeles lätt. 50 år senare lever den ändå vidare i ett USA som tyvärr på många punkter är likt det land som Martin Luther King ville förändra.

En man och hans dröm

Femtio år efter sin död är Martin Luther King fortfarande en aktad man. Gatunamn och museer vittnar om hans fredsgärning och själva personen King har omgetts med en helgonlik gloria som paradoxalt nog förtagit en del av den progressiva och frispråkiga rättskämpens udd.

Helgonet King har väldigt lite att göra med den person som trotsade de vita makthavarna med sina retoriska knep och välplanerade ickevåldsaktioner.

Monument över Martin Luther King
Stormän blir statyer. Monument över Martin Luther King Bild: EPA / Shawn Thew king

- Delar av Kings berömda tal användes under den senaste Super Bowl finalen som reklamslogan för att sälja bilar, vilket vittnar om att den tidigare så obekväma rösten fråntagits sitt sammanhang och av ett bilbolag gjorts fullständigt uddlös.

Forskaren och USA-experten Oscar Winberg har följt med den politiska utvecklingen i USA under flera år. Han anser att det trots en del märkliga övertramp fortfarande finns en aktning för Martin Luther King, men att mycket av hans rättspatos och dröm fallit i skuggan, när bilden av en aktivist omvandlats till helgon.

Ändå finns det idag en klar beställning på en dröm som omfattar alla, inte bara en vit privilegierad medel- och överklass.

- Om man ser till ras- eller klassförhållanden, så har Martin Luthers tanke om ett enat och omfamnande USA inte förverkligats, säger Oscar Winberg.

Små förändringar

USA är till stora delar fortfarande ett segregerat land. 60-talets medborgarrättslagar och förordningar som gav de svarta tillträde till fackföreningar, var visserligen klara förbättringar, men när det kommer till löne- och kapitalutjämningar, utbildning och hälsa, så befinner sig den svarta befolkningen fortfarande i ett underläge.

Oscar Winberg i tv-nytts studio. Winberg är doktorand i allmän historia vid Åbo Akademi, med specialintresse för USA.
Oscar Winberg är forskare och USA-expert Oscar Winberg i tv-nytts studio. Winberg är doktorand i allmän historia vid Åbo Akademi, med specialintresse för USA. Bild: Yle oscar winberg

- Många frågor som King ville diskutera är fortfarande olösta, säger Oscar Winberg och räknar upp polisvåldet, segregeringen, möjligheterna till jobb, bostäder och kapital som relevanta frågor och beklämmande brister som på 50 år inte åtgärdats på ett tillfredsställande sätt.

Det hade helt enkelt funnits utrymme för en King i dagens USA att styra upp diskussionen och peka på konkreta missförhållanden som råder.

Visst finns det högljudda och duktiga medborgarrättsrörelser som arbetar i Kings anda, men många som t.ex. Black Lives Matter har valt att inte personifiera verksamheten i en karismatisk ledare, utan istället driva sin sak bland gräsrötterna.

Demonstranter höll upp skyltar med texten "Black lives matter".
Black Lives Matter arbetar i Kings anda. Demonstranter höll upp skyltar med texten "Black lives matter". Bild: HANNAH MCKAY/EPA USA,polisvåld

Strukturell rasism

En ledare av Kings kaliber hade kanske på ett annat sätt kunnat synliggöra den institutionaliserade rasismen som idag finns inbyggt i det amerikanska samhället och som är betydligt mer svårparerad än den primitiva rasismen som är bjärt och allmänt föraktad.

Kings förtjänst låg i ickevåldskampanjerna som utjämnade klasskillnaderna i sydstaterna, men inte ens hans brandtal och marscher lyckades rubba de månghundraåriga konstellationerna som band de vita vid kapitalet och dessutom tryggade de vitas makt genom att på olika sätt beskära de svartas påverkningsmöjligheter.

Demonstranter marscherar mot Trump Tower i new York i samband med Trumps besök.
Trump har förenat motståndarna. Demonstranter marscherar mot Trump Tower i new York i samband med Trumps besök. Bild: AOP Donald Trump,USA,demonstrationer (samhälleliga händelser),protester

Ännu idag ritar man upp nya valområden för att splittra svarta fästen. För att trygga den vita allmakten har röstningsförfarandet medvetet gjorts invecklat med registrering och oskäligt långa sträckor till vallokaler.

Lägg därtill en president som enbart verkar föra de vitas talan och man ställs inför faktum att dagens USA i mångt och mycket är en spegelbild av situationen på 60-talet.

Ändå har det skett en del framsteg, säger Oscar Winberg, kanske för att Trumps framfart triggat en motkraft i synnerhet bland de svarta kvinnorna.

- Om vi ser på senatsvalet i Alabama i december, så var det de svarta kvinnorna som hyllades som hjältar. Deras valinsats bidrog till demokraternas seger.

Det finns med andra ord en framväxande opposition i USA, kanske inte lika högljudd och synlig som på Kings tid, men med ett lika angeläget mål att fokusera på de svartas och på de fattigas utsatthet i samhället.

Martin Luther King
Martin Luther King var en retorikens mästare. Martin Luther King Bild: Wikimedia Commons/ Dick DeMarsico/ World Telegram & Sun photo king

En ny förbrödring

Som en del av den institutionaliserade eller strukturella rasismen lyckades makthavarna på 70-talet spela ut de fattiga vita mot de fattiga svarta. Den motsättningen håller sakta på att avvärjas i takt med att den liberala agendan omfattar alla hjälpbehövande och vid sidan av rättvisa även förespråkar solidaritet.

Förbrödringen mellan USA:s etniska minoriteter hade Martin Luther King gärna velat uppleva, liksom han gärna sett sin dröm gå i uppfyllelse.

- Martin Luther King skulle fortfarande ha mycket att ge, säger Oscar Winberg, men även i hans frånvaro har det skett en hel del framsteg.

Drömmen om ett samhälle som inte bryr sig om hudfärgen är dessvärre ännu en ouppfylld dröm och polisvåldet som King likaså fördömer i sitt berömda tal från år 1963, är tyvärr också en alltför vanlig företeelse i USA idag.

Medvetenheten om King insats och betydelse lever ändå vidare bland den svarta befolkningen. Den stoltheten och det mod som han bland sina anhängare ingöt under sin livstid och efter sin död, bidrar alltjämt till att hålla mångas dröm vid liv, avslutar Oscar Winberg.

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje