Hoppa till huvudinnehåll

Inflationen inte lika för alla - det som låginkomsttagare köper har stigit mer i pris

Lång kö utanför Malms köpcenter där musiker delar ut mat inför julen den 23e december 2017.
Lång kö utanför Malms köpcenter där musiker delar ut mat inför julen den 23e december 2017. Bild: Niklas Evers Kö,Brödkö

En persons inkomstnivå avgör hur konsumentprisernas höjning drabbat en under de senaste åren. För låginkomsttagare har konsumentpriserna stigit mer än genomsnittligt, skriver Yle Uutiset.

Prisutvecklingen har varit gynnsammare för höginkomsttagare, vilket beror på olika slags konsumtionsvanor.

Konsumentpriserna har stigit i snitt med 1,5 procent i året på 2000-talet, men för personer som lever vid fattigdomsgränsen har priserna stigit med i snitt 1,9 procent varje år.

Men exempelvis i fjol beräknades den officiella inflationen vara endast en knapp procent.

En person skuffar en kundvagn framför ett stort sortiment av bland annat citrusfrukter.
En person skuffar en kundvagn framför ett stort sortiment av bland annat citrusfrukter. Bild: Mostphotos/Michael Erhardsson dagligvaruhandel,butik,Livsmedelsaffärer och supermarketer,affärer,kundvagnar,konsumtion,kundvagn

Prisökningen beräknas enligt Statistikcentralen ha varit nästan en halv procentenhet snabbare för personer som lever vid fattigdomsgränsen sedan millennieskiftet än för grupper med högre inkomster.

Med tiden har skillnaden blivit stor

Under loppet av 17 år har effekten vuxit till sju procent, enligt uträkningarna som utgår från så kallad rimlig levnadsstandard.

Det är fråga om en sådan minimikonsumtion som en människa klarar sig på så att det utöver livsnödvändigheterna går att upprätthålla sin hälsa och uppleva att man kan delta i det samhälleliga livet.

I praktiken är det fråga om en summa pengar som ligger nära fattigdomsgränsen (60 procent av medianinkomsterna).

Den genomsnittliga officiella inflationen blottar inte skillnaderna i konsumtionen mellan de olika inkomstkategorierna, vilket är ett problem för låginkomsttagare eftersom höjningen av olika socialbidrag räknas ut på basis av en genomsnittliga prisökning.

Justeringarna i bidragen motsvarar därmed nödvändigtvis inte de verkliga förändringarna i priserna.

Konsumtionsvanorna är olika - prishöjningen drabbar ojämnt

Låginkomsttagare har drabbats av att priserna har stigit mer på varor och tjänster som de använder sig mer av; exempelvis bor låginkomsttagare oftare på hyra och de använder en större andel av sina inkomster till livsmedel.

skylt
skylt Bild: Yle/Robin Halttunen hyresbostad

Den största enskilda orsaken till skillnaden i prisökningen är just hyrorna som stigit klart mer än den genomsnittliga inflationen under de senaste åren.

Också livsmedelspriserna har gått upp mer än för många andra varor under en längre tidsperiod, och det är den andra stora utgiftsposten för låginkomsttagare.

Också den snabba prisutvecklingen inom kollektivtrafiken har drabbat personer med liten budget mer än personer med större ekonomisk rörelsefrihet.

Särskilt mycket har effekten märkts av efter år 2008.

Texten baserar sig på Yle Uutiset: och Tieto&Trendi: Köyhyysrajalla hinnat ovat nousseet enemmän

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes