Hoppa till huvudinnehåll

Samhällsklass, dålig hållning och finskan - här är orsakerna till Helsingforsknarret

Anna Englund ler mot kameran.
Talterapeut Anna Englund. Anna Englund ler mot kameran. Bild: Yle / Ted Urho person,anna englund

Helsingforsarna knarrar mera i sitt språkbruk än övriga finlandssvenskar. Enligt Anna Englund, som skrivit en pro gradu-avhandling i ämnet, kan det bero på både dålig hållning och närheten till finskan.

Om du någon gång har talat med en helsingforsare har du säkert lagt märke till det: meningar och frågor avslutas i bland med ett knarr.

- Vissa beskriver det som ljudet av popcorn. Det sker på stämbandsnivå, då man har lågt lufttryck och stämbanden vibrerar på en väldigt låg nivå, förklarar Anna Englund, som skrivit avhandlingen.

Hur farligt är knarret?

Knarret i sig är inte farligt, menar den färdigblivna talterapeuten Anna Englund.

- Knarret kan också ha att göra med att man har dålig hållning, andas lite slappt eller i övrigt producerar röst lite slappt. Det kan i det långa loppet leda till en röstskada. Men lite knarr är inte farligt, säger hon.

Lite knarr är inte farligt

Om du däremot lider av ett konstant knarr ska du ge akt.

- Det kan hända att knarret är ett symptom på röstskada, till exempel polyper på stämbanden. Så om du inte klarar av att alls producera röst utan knarr, så kan det löna sig att kolla upp saken, säger Englund.

Knarret förekommer nästan enbart innanför Ring III

Till avhandlingen intervjuade Anna Englund kvinnliga studerande från både Österbotten och huvudstadsregionen och spelade in samtalen.

- Sedan lyssnade talterapeuter i Finland och Sverige på inspelningarna och markerade ut knarrljuden.


Ur studien framgick att de som kom från huvudstadsregionen knarrade märkbart mera.

- Jag tror att det beror på att man har en större influens från finskan här. Och finskan är ett betydligt mer knarrigt språk än svenskan.

Knarret är en sociolekt, inte en dialekt

Beroende på var i Svenskfinland du rör dig så låter språket lite olika. Men knarret är inte en dialekt utan en sociolekt.

- Dialekten påverkas ju av var du befinner dig geografiskt. En sociolekt igen påverkas av din sociala ställning och de sociala grupper du rör dig i, berättar Anna Englund.

Skillnadens busshållplats på 1970-talet.
Helsingforsarna har knarrat i flere generationer. Skillnadens busshållplats på 1970-talet. Bild: Helsingfors stadsmuseums bildarkiv. Skillnaden,Helsingfors

Varför det inte spridit sig utanför huvudstadsregionen kan Englund inte direkt svara på.

- Knarret har fått fyr här och det beror säkert på att finskan är betydligt mer närvarande här än i till exempel Ekenäs eller Österbotten. Det skulle vara intressant att forska i, säger Englund som själv bestämt sig för att inte fortsätta på en akademisk karriär.

Knarrigt också på engelska

Språkvårdare har länge försökt jobba bort helsingforsarnas knarrande. Anna Englund tror att det har att göra med kopplingen till rikssvenskan.

- Rikssvenskan är melodiös och har mycket klang, medan finskan är mer monoton. Så jag tänker mig att då man vill eftersträva den rikssvenska klangen men går mot det finska knarret, så låter det avvikande.

Hon tycker inte heller att knarret är något man ska åtrå.

- Då man knarrar så har man dåligt tryck och kanske dålig hållning, så det är inte optimalt för röstbildningen.

fem personer varav två är kvinnor sitter på stolar och väntar på en arbetsintervju. på bilden figurerar enbart kandidaternas ben.
En studie visade att knarrande kvinnor inte fick anställning i USA. fem personer varav två är kvinnor sitter på stolar och väntar på en arbetsintervju. på bilden figurerar enbart kandidaternas ben. Bild: Dan Burch / Mostphotos recruitment

Knarret förekommer även i andra språk. Anna Englund berättar om en intressant studie om anställningsintervjuer och knarrande.

- En studie i USA visade att kvinnor som knarrade hade svårare att få anställning. Och i vissa mindre språk kan knarret vara ett tecken på sarkasm eller ironi.

Vilken känsla eller reaktion väcker knarret hos dig? Kommentera gärna.

Läs också

Huvudstadsregionen

Bekanta dig med hur vi jobbar med Ansvarsfull journalistik

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen