Hoppa till huvudinnehåll

Helsingfors höjer hyrorna på sina bostäder - Fembarnsmamman Eliisa: "Vi går på knäna redan nu"

En kvinna vid namn Eliisa Saarinen.
Fembarnsmamman Eliisa Saarinen är missnöjd med stadens nya modell för hyresbestämning. En kvinna vid namn Eliisa Saarinen. Bild: Yle/Antti Kolppo Hyresgäst

Helsingfors stad har en ny modell för att bestämma hyrorna på stadens hyresbostäder. De bestäms enligt marknadspriset i varje enskilt område. Eftersom marknadspriset skiljer sig markant på till exempel Drumsö och i Jakobacka ökar också skillnaderna mellan hyrorna i stadens hyresbostäder i olika områden.

Hemma hos fembarnsfamiljen Saarinen är allt som vanligt. Barnen leker och Milou, en av familjens två hundar springer omkring och viftar på svansen.

Då familjen år 2011 flyttade till den av Helsingfors stad ägda lägenheten på Repgränden på Drumsö i Helsingfors, var hyran några hundra euro lägre än lägenheter på den privata marknaden.

Hyran är fortfarande lägre, men invånarna i bostäder som ägs av staden är rädda för att stadens planerade hyresförändring ska höja hyrorna avsevärt.

Jaana Närö, som är vd för bolaget som förvaltar stadens hyresbostäder, säger att i några av bostäderna kan hyran stiga med upp till tio procent redan nästa år i och med den nya modellen.

Tanken bakom förändringen är att i alla områden i staden ska skillnaden mellan hyrespriserna och marknadspriset vara lika stor – ungefär 30 procent.

Men eftersom marknadspriset varierar kraftigt mellan de olika stadsdelarna kommer hyran på stadens bostäder också att skifta en hel del.

Om hyreshöjningen drabbade Repgränden, där familjen Saarinen bor, skulle familjens hyra stiga med 140 euro från 1 400 till 1 540 euro per månad.

- Vi använder redan otroligt mycket pengar på hyra och mat. Jag vill inte veta vad en hyreshöjning skulle innebära för vår familj, säger fembarnsmamman Eliisa Saarinen, som erkänner att familjen går på knäna redan nu som det är.

Två flickor leker med en svart hund.
Två av familjen Saarinens fem barn, Adessa och Eeden leker med en av familjens hundar Milou. Två flickor leker med en svart hund. Bild: Yle/Antti Kolppo barn,hund

Hyrorna höjs i till exempel stadskärnan, Gumtäkt och Vallgård

I stadens hyresbostäder bor omkring 100 000 människor. I och med den nya modellen skulle en hyreshöjning drabba tiotusentals personer, eftersom genomsnittshyran höjs i drygt hälften av stadens 20 hyresbestämningsområden.

Enligt undersökningar (på finska) skulle hyrorna höjas i bland annat centrum, Tölö, Gumtäkt och på Drumsö till följd av den nya modellen.

Däremot är hyrorna i till exempel Nordsjö och Gårdsbacka redan nu ganska nära marknadspriset, så där kommer hyrorna inte att höjas. Men staden tänker ändå inte sänka hyrorna i de här områdena.

- Vi sänker nog inte hyrorna någonstans, utan vi satsar på att jämna ut hyrorna i långsam takt. I en del områden stiger inte hyrorna på många år, säger Närö.

Hyresbostadsbolagets styrelseordförande, vice borgmästare Anni Sinnemäki, tycks delvis ha en liknande uppfattning.

- Fördelarna med modellen är transparens, eftersom hyrorna bestäms i förhållande till marknadspriset. Då kanske hyran sänks i vissa områden, säger hon.

Enligt vd Närö kan hyran på en enskild lägenhet sjunka på grund av att den är i sämre skick. På motsvarande vis kan hyran höjas om den exempelvis är belägen nära vatten.

Hyrestagarna: "Staden späder på de socionomiska skillnaderna"

Invånarna, det vill säga hyrestagarna, är missnöjda med den nya modellen.

- Det är ju inga välbärgade personer som bor i lägenheterna, utan pensionärer och barnfamiljer. Om hyran höjs med tio procent är det många som funderar på att flytta bort, säger Raisa Olenius, som är ordförande för bostadskommittén på Repgränden på Drumsö.

Invånarna på Repgränden är bestörta och väntar med spänning på hur mycket deras hyra ska höjas.

I ett utlåtande till staden har representanter för alla de hundra tusen hyresgästerna i stadens hyresbostäder skrivit att de motsätter sig förändringen eftersom den ställer hyrestagarna i en ojämlik position då exempelvis bostäderna i centrum blir mycket dyrare.

Dessutom menar hyrestagarna att den nya modellen späder på klyftorna mellan stadsdelarna, fast det i själva verket borde vara tvärtom.

Då kommer nämligen inkomstskillnaderna mellan invånarna i olika stadsdelar att synas också bland stadens hyresbostäder.

- Vi tycker att hyresutjämningsmodellen är fel. Helsingfors stad har länge jobbat för att motarbeta segregeringen, och det har varit roligt att se att det har varit möjligt att bo i stadens hyresbostäder i vilken stadsdel som helst, säger Olenius.

Ett vitt höghus.
Stadens hyreshus på Repgränden på Drumsö. Ett vitt höghus. Bild: Yle/Antti Kolppo Drumsö,Hyreshus

Stadens svar: Modellen är rättvis

Enligt Närö och Sinnemäki från Helsingfors stad späder inte den nya modellen på klyftorna mellan invånarna och stadsdelarna.

- Vi upplever det som positivt att hyresfördelarna fördelas jämt mellan stadsdelarna, säger Närö.

Hon medger ändå att det blir svårt för låginkomsttagare att bosätta sig i vissa stadsdelar.

- Förvisso, men det kommer också i fortsättningen att finnas områden där hyrorna är lägre, säger hon.

Enligt styrelseordförande Sinnemäki kommer låginkomsttagarna också i fortsättningen att kunna bo i stadens hyresbostäder.

- Jag tror att alla kommer att ha råd att bo i stadens hyresbostäder. Hyrorna kommer fortfarande att vara lägre än på den privata marknaden, säger hon.

Sinnemäki har tidigare medgett att även om staden bygger fler hyresbostäder blir det inte lättare att få en bostad.

Sinnemäki: Marknaden bestämmer inte hyrorna

Även om modellen till viss del är baserad på det genomsnittliga marknadspriset i området, kommer marknaden enligt Sinnemäki inte att påverka hyrorna i stadens bostäder.

- Tanken är inte att ge efter för marknadspriset, utan att stadens hyresbostäder ska vara lika mycket billigare än på marknaden i alla stadsdelar, säger hon.

- Förändringen påverkar inte hyrorna som helhet, utan de bestäms precis som tidigare av byggnads-, underhålls- och reparationsutgifter, säger hon.

Hon försäkrar att även om marknadspriserna skjuter i höjden blir det inte genast mycket dyrare att hyra en bostad av staden.

En nyckelknippa i ett hörn på ett bord.
Stadens hyresbostäder blir dyrare att hyra i vissa stadsdelar. Arkivbild. En nyckelknippa i ett hörn på ett bord. Bild: Kimmo Hiltunen / Yle bostadsaktiebolag,bostäder,bolån,bostadsförmedling,Nyckel

Men verkställande direktören Närö säger att hyrorna kommer att ses över årligen.

- Varje år ser vi på marknadspriset och bestämmer hyran därefter. Genomsnittshyran i ett område kan maximalt höjas med fem procent på ett år. Genomsnittshyran i ett hus kan maximalt höjas med tio procent jämfört med året innan, säger hon.

"Vissa samhällsgrupper sopas bort från centrum"

Men på Repgränden funderar Eliisa Saarinen allvarsamt över vad som kommer att hända om hyran stiger över 1 500 euro. Att en fembarnsfamilj skulle flytta känns som en omöjlighet.

- Det är sorgligt att se på bostadspriserna i huvudstadsregionen. Vi blir tvungna att flytta ganska långt bort för att hitta en hyresbostad lika billigt, säger hon.

Hon upplever att den nya modellen står stick i stäv med stadens policy, eftersom alla inte längre är välkomna i stadskärnan eller dess omedelbara närhet.

- Det känns hemskt att en viss samhällsgrupp inte längre kan bo i stadskärnan, eftersom de inte har råd att betala hyran. Nog borde staden kunna hålla hyrorna på en resonlig nivå också där, säger Saarinen.

Artikeln baserar sig på Viiden lapsen äiti: "Meillä menee jo nyt järjetön määrä rahaa vuokriin" – Helsinki korottaa vuokra-asuntojensa hintoja skriven av Elina Jämsen.

Läs också