Hoppa till huvudinnehåll

EU-länderna medger: Vi är långt från en lösning på tvisten om asylreglerna – valen i Italien och Slovenien har bara spänt knuten

En man väntar på att få stiga i land från räddningsfartyget Rio Segura i hamnen i Salerno 29.6.2017
En man väntar på att få stiga i land från räddningsfartyget Rio Segura i hamnen i Salerno 29.6.2017 Bild: EPA/CIRO FUSCO migranter,flyktingar,Medelhavet,Italien

Inställningen till asylsökande hårdnar inom EU, och det ser ut att vara omöjligt att komma ut ur återvändsgränden.

EU-länderna medgav i dag att de ligger långt ifrån en lösning på det två år långa dödläget i fråga om en reform av EU:s asylregler.

Chanserna att EU-länderna skulle nå en kompromiss anses ha minskat i och med att det politiska klimatet hårdnat efter att högerkrafter segrade i valen i Italien och Slovenien.

Bulgarien försökte i dag under EU-mötet i Luxemburg föra fram en kompromissplan. Planen fick ett ljummet mottagande - och stötte till och med på motstånd.

Inrikesminister Mykkänen: Positionerna är låsta

Inrikesminister Kai Mykkänen (Saml) säger att på basis av diskussionerna på mötet är oenigheten stor, om möjligt ännu större än tidigare.

- Det enda vi verkar vara överens om är att få ett slut på att mänskor olagligt tar sig över gränsen för att sedan ansöka om asyl. Istället vill EU-länderna se ett system som grundar sig på kvotflyktingar.

- Men det skulle kräva en reform av FN:s flyktingkonvention. Så vi diskuterar frågor som inte går att genomföra, medan intresset att hitta en kompromiss i frågor som är möjliga verkar vara liten.

Det kompromissförslag som var tänkt att bryta det två år långa dödläget kring EU:s asylpaket fick tummen ner av EU-länderna.

Den största stötestenen är att få till stånd en rättvis fördelning. Tanken är att skapa ett automatiskt system med obligatorisk fördelning av asylsökande som skulle aktiveras ifall asyltrycket i ett EU-land blir för stort.

En enighet verkar nu vara väldigt svår att uppnå.

- Tongångarna är betydligt mera skärpta nu är någonsin tidigare. Ungern ändrar sin grundlag så att det blir olagligt att ta emot asylsökande från trygga länder, inklusive EU-länder. Italien meddelar att landet inte går med på några kompromisser som inte fördelar betydligt mera asylsökande till flera länder än vad som nu föreslås.

- Att döma av morgonens diskussioner så står länderna alltså mycket långt i från varandra, tyvärr.

Asylpaketet kommer härnäst att behandlas av EU:s stats- och regeringschefer när de samlas till toppmöte i slutet av juni.

- Splittringen är stor, jag vore överraskad ifall EU-ledarna lyckas lösa knuten på sitt möte, säger inrikesminister Kai Mykkänen.

Italien och Sicilien kan inte vara Europas flyktingläger

- Italien och Sicilien kan inte vara Europas flyktingläger, sade Italiens nya inrikesminister Matteo Salvini i söndags.

Han motsätter sig reformer som enligt honom skulle leda till att Italien och andra Medelhavsländer fortsättningsvis bär bördan av den enorma migrationskris som nådde sin kulmen år 2015.

Enligt Salvini har invandrarproblemet hittills inte lösts, och han ser det som ett stort misslyckande att Europa tillåtit vissa länder att själviskt stänga sina gränser och därmed flytta över alla svårigheter och kostnader på andra.

Italien, Grekland och Spanien är det huvudsakliga inträdesportarna till Europa för människor som flyr från sina hemländer

I december beslöt EU-länderna att det så kallade Dublinavtalet måste ses över och att det borde skapas en mer permanent mekanism för flyktingfrågor, speciellt för nödsituationer.

I enlighet med de nuvarande lagarna måste det första land dit flyktingen anländer också vara det land som tar hand om asylansökningen.

Italien, Grekland och Spanien är de huvudsakliga inträdesportarna till Europa för människor som flyr från sina hemländer.

EU har ändå kommit överens om samarbete med Turkiet och Libyen som är stora genomfartsländer. Överenskommelsen har bidragit till att det - åtminstone för närvarande - anländer en mindre mängd flyktingar än år 2015.

Sommaren 2015 kom det oavbrutet in rapporter om massdrunkningar i Medelhavet

EU-kommissionen införde 2015 temporära flyktingkvoter för att försöka lätta på trycket på de överbelastade länderna Italien och Grekland.

Sommaren 2015 kom det oavbrutet in rapporter om massdrunkningar i Medelhavet i något som kunde beskrivas som Europas värsta migrationskris sedan andra världskriget.

Hundratusentals människor försökte fly till Europa för att komma undan krig och fattigdom i Mellanöstern, Afghanistan och en del afrikanska länder.

EU gjorde då upp en nödplan och de enskilda länderna enades om att omplacera 160 000 flyktingar - många från Syrien - i olika EU-länder, så att Grekland och Italien skulle bli avlastade inom två år.

Bara 34 690 människor omplacerades. Många flyktingar sökte sig till Tyskland och andra välmående länder i Nordeuropa.

Speciellt länderna i de östra delarna av Europa motsätter sig en påtvingad omplacering av flyktingar.

Ungern, Polen, Tjeckien och Slovakien vill varken släppa in flyktingar eller tala om flyktingfrågan.

Källa: AFP, Reuters

Artikeln uppdaterad 16.58 med inrikesminister Kai Mykkänens kommentar

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes