Hoppa till huvudinnehåll

EU vill förbjuda sugrör och bestick i plast, men än sen då? Största delen av plasten i världshaven kommer från Asien

Plastskräp på en sandstrand i Portugal. En stor del av plastavfallet är pinnar från bomullspinnar.
Plast samlat på en strand i Portugal i fjol. Notera den stora mängden plastpinnar som kommer från bomullspinnar. Plastskräp på en sandstrand i Portugal. En stor del av plastavfallet är pinnar från bomullspinnar. Bild: Avalon All rights reserved./All Over Press plastavfall,plast,Strand

Den som inte har mat för dagen kan inte oroa sig för miljön. EU och västvärlden måste ta ansvar för att hjälpa u-länder med sitt plastavfall, säger experter. För skräpet drabbar trots allt oss alla.

De flesta har vid det här laget sett flera virala videor om den stora mängden plastskräp i havet. Plastsamlingar stora som hela länder flyter omkring i både Atlanten och Stilla havet, djur och fåglar och fiskar trasslar in sig och äter av plasten.

Att det är en miljökatastrof av stora mått har många fått upp ögonen för. EU vill nu förbjuda många engångsprodukter i plast. Också konsumenter här i Finland vill sluta använda sugrör, komma ihåg att ta tygkasse till butiken och plikttroget sortera livsmedelsplasten för återvinning. Svenska Yles läsare har många tips om hur man minskar på plasten i sin vardag.

Men vad hjälper det? Majoriteten av plasten i världens hav härstammar från enbart tio floder: de flesta av dem i Asien och två i Afrika. Det visade en tysk undersökning i fjol.

Det är inte plastnedskräpningen i Finland eller ens på EU-området som är det största problemet, det slår till och med EU:s plaststrategi fast.

I kriget mot plastskräp räcker det alltså inte att vi städar upp på vår egen bakgård. Västvärlden måste också hjälpa de länder som inte kan ta hand om sitt skräp.

Den som inte har mat för dagen tänker inte på miljön

Särskilt Sydostasien är ett problem.

- Det är många länder som helt enkelt inte har någon fungerande avfallshantering, säger Malin zu Castell-Rüdenhausen, forskare på VTT och expert på avfallshantering och cirkulär ekonomi.

Historiskt sett är det inget konstigt med det, vi har också gjort så förr. Man rodde ut med sin soppåse, fäste en sten med den och sänkte den i havet

- Då kan det vara enklast att helt enkelt dumpa sitt avfall i floden. Och historiskt sett är det inget konstigt med det, vi har också gjort så förr. Man rodde ut med sin soppåse, fäste en sten med den och sänkte den i havet.

Också Anna Soirinsuo, havsexpert på WWF, förklarar att vi i Finland och EU måste börja exportera den kunskap och teknologi som vi har i avfallshanteringsfrågor. Det är ett stort jobb att ändra på attityderna kring plast i Asien.

- Det behövs också mera biståndsarbete, läget är så akut, säger Soirinsuo.

Biståndet handlar inte enbart om att hantera avfall, utan också om att höja levnadsstandarden överlag.

- De som inte har mat för dagen kan inte förväntas tänka på miljön, säger zu Castell-Rüdenhausen.

Europa dumpar sitt plastskräp i Sydostasien

EU jobbar redan i dag med samarbets- och biståndsprojekt kring de här frågorna men det som också skulle behövas är att få både medlemsländer och företag att ta sitt ansvar för plastskräpet själv.

En rent konkret sak är att vi i EU måste sluta exportera plastskräp till länder i Sydostasien. Kina förbjöd vid årsskiftet import av plast eftersom det blivit ett stort problem för landet att sköta om Europas plastavfall.

- Nu ser man tecken på att plastexporten i stället har flyttat till Thailand och andra länder. Dumpandet fortsätter alltså, säger Soirinsuo och menar att EU behöver införa starkare regleringar på den fronten.

Bränn inte upp, återvinn!

Men tillbaka till att sluta använda sugrör och plastbestick. Att minska på användningen av engångsplast, eller material överlag, är bara en del av målet EU har.

Den andra stora biten är att få i gång återvinningen. Det handlar om cirkulär ekonomi. Det är onödigt att bränna upp en råvara som fortfarande går att använda.

Plast har stor återvinningspotential, och i dagsläget ser det inte ut som om vi kan sluta använda plast helt och hållet: plast är för tillfället det bästa materialet vi har för att till exempel säkra god hygien och hållbarhet inom livsmedelsbranschen.

Miljömässigt är det klart värre att låta mat bli gammal än att packa in den i lite plast, eftersom det går åt så mycket energi till att producera maten

Visst, mängden förpackningsmaterial är ofta för stor i dag, men plastfilmen kring paprikan och gurkan i butiken förlänger livslängden på produkten. Miljömässigt är det klart värre att låta mat bli gammal än att packa in den i lite plast, eftersom det går åt så mycket energi till att producera maten.

Det säger också Malin zu Castell-Rüdenhausen.

- Plast är ett bra jättebra material, men den ska inte hamna i naturen. Där hör det inte hemma.

Läs mera:

Förpackningsplast från matprodukter.

Varför återvinna plast när den kan brännas? I Finland är plaståtervinningen bara i startgroparna

I Helsingforsregionen tog insamlingskärlen för plast slut i höstas, så många hushåll var det som ville börja återvinna plast. Men de flesta i Finland har lång väg till plastinsamlingskärlen.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes