Hoppa till huvudinnehåll

Det kan vara bra att fota olyckor och brott – men ibland är det helt fel: ”Vår etik har inte hunnit med den tekniska utvecklingen”

Salutorget i Åbo efter knivattacken i augusti 2018.
Salutorget i Åbo efter knivattacken i augusti 2018. Bild: Yle/Andy Ödman Knivdådet i Åbo 2017,Salutorget i Åbo,Salutorget (Åbo),Åbo,dråp,knivdåd i åbo

Att filma eller fotografera en olycksplats är inte alltid fel, det är forskaren Brian Palmer och överkonstapel Heidi Warelius ense om. Men den som filmar måste alltid beakta offrets integritet.

Under lördagen filmade privatpersoner i Sverige en drunkningsolycka i Degerfors i Örebro län. Medan en 17-årig pojke drunknade halade flera personer fram sina mobiltelefoner och störde dessutom räddningsarbetet.

Det finns flera orsaker till att människor instinktivt plockar fram sin telefon då de ser en olycka eller ett brott ske.

Det kan handla om en vilja att hjälpa, en vilja att dokumentera eller en vilja att distansera sig från händelsen.

I Örebro har man kränkt offrets integritet― Överkonstapel Heidi Warelius

– Man kan känna att något viktigt eller till och med historiskt håller på att ske och därför vill man dokumentera det som sker. Ofta gör man det för att informera människor, andra ska få veta att något har hänt. Det kan handla om att man vill visa något för andra som helt enkelt kan vara av betydelse – då är det inte endast en självisk handling, säger Brian Palmer som är författare och forskare i socialantropologi vid Uppsala Universitet.

Socialanstropologen och författaren Brian Palmer
Brian Palmer Socialanstropologen och författaren Brian Palmer forskare,socialantropologi,Brian Palmer

Polis: Att dokumentera kan i vissa fall vara bra

Enligt överkonstapel Heidi Warelius vid Helsingforspolisen är människor i grunden nyfikna, de vill vara med och se vad som händer.

– Visst kan det i vissa fall vara bra att dokumentera. Om vädret håller på att förändras, till exempel snön håller på att smälta bort så kan det vara bra att fotografera spår på en brottsplats. Eller att fotografera registerplåtar då man misstänker brott, eller till och med att fotografera en misstänkt gärningsman. Men då ska man alltid komma ihåg att det är polisen som tar hand om bilderna och att bilderna inte får spridas på nätet, säger Warelius.

Överkonstapel Heidi Warelius i polisuniform
Överkonstapel Heidi Warelius uppmanar alla att använda sunt bondförnuft innan man plockar fram kameran. Överkonstapel Heidi Warelius i polisuniform Bild: Yle / Frida Holmberg polisen,Helsingfors,heidi warelius

Black Lives Matter skulle inte finnas utan smarttelefoner

Forskaren Brian Palmer tar upp terrordådet på Drottninggatan i fjol våras. Förbipasserande som filmade då lastbilen rammade in i varuhuset Åhlens visste inte att det var frågan om ett terrordåd.

– Om man filmade då kunde man kanske hjälpa polisen med bevismaterial. Därför anser jag inte att man kan förbjuda filmande under sådana situationer, säger Palmer.

Det kan vara viktigt för den allmänna debatten att det finns vissa bilder― till exempel när det gäller skolskjutningar i USA

Ett annat exempel som han lyfter upp är den amerikanska folkrörelsen Black Lives Matter. Fall av grovt polisövervåld mot svarta amerikaner har filmats och spridits och på så sätt också fått uppmärksamhet av politiker och mediebolag.

– Bilder kan fånga gärningsmannens ansikte, de kan visa övervåld av polisen eller andra. Det kan också vara viktigt för den allmänna debatten att det finns vissa bilder; till exempel när det gäller skolskjutningar i USA. Utan de här hemska bilderna tagna efter skolskjutningar skulle det kanske aldrig ha blivit någon debatt om att USA behöver tuffare vapenlagar, säger Palmer.

Demonstranter konfronteras av kravallpolis i Charlotte, North Carolina den 22 september 2016.
Demonstration mot polisövervåld i USA. Demonstranter konfronteras av kravallpolis i Charlotte, North Carolina den 22 september 2016. Charlotte, North Carolina,USA,polisvåld,Polisbrutalitet,demonstrationer (samhälleliga händelser),Kravallpolis,Black Lives Matter

Tillåtet att filma men inte att sprida

Var är det då okej att filma? Enligt polisen Heidi Warelius är det fritt fram att filma på allmänna platser, så länge man inte kränker någons integritet eller någons hemfrid.

– I princip är det inte förbjudet att filma då olyckan varit framme, men då ska man alltid komma ihåg brottsoffrets integritet, säger hon.

Folk som filmar eller fotograferar kan lätt störa polisen eller räddningspersonalen eller i värsta fall orsaka flera olyckor i trafiken genom att vara ute på körbanan och inte vara uppmärksamma.

Trafiken avbruten på riksåttan i Kronoby efter älgkrock.
Genom att fota eller filma trafikolyckor kan man orsaka flera olyckor. Trafiken avbruten på riksåttan i Kronoby efter älgkrock. Bild: Yle / Marcus Lillkvist älgkrock

Det är alltså inte förbjudet att filma eller fotografera, men den som sprider bilder på till exempel brottsoffer kan bli straffad med böter eller fängelse på ett år; i grova fall fängelsestraff på upp till två år.

Starkt avstånd från svensk polis

I Sverige har polisen uppmanat människor att inte filma på olycksplatser. Under lördagens drunkningsolycka var räddningspersonal tvungna att dölja pojken för att kunna utföra hjärt- och lungräddning på honom.

Heidi Warelius säger att finsk polis ibland stöter på liknande problem, till exempel i Helsingfors centrum störs arbetet då och då av folk som filmar och fotar.

– Det som hände i Örebro är inte lämpligt; högst antagligen stör man räddningspersonalen och i det fallet har man också stigit över gränsen och kränkt personens integritet, säger hon.

Svårt att dra gränsen

Enligt Warelius finns det alltid en risk att en bild på ett offer eller en brottsplats sprids på nätet. Bland det värsta som kan hända då är att en anhörig till offret inte har hört om olyckan och får syn på bilden.

Också efter knivattackerna i Åbo spreds bilder av offren på till exempel sociala medier.

Det är hur man använder bilderna som är problemet― Överkonstapel Heidi Warelius

– Det är svårt att dra gränsen. I vissa fall är det okej att fotografera och det kan vara till hjälp. Det är hur man använder bilderna som är problemet, säger hon.

Vilket ansvar har medierna?

Det är inte bara sociala medier som lockar en till att lägga upp bilder och filmer, också traditionella medier uppmuntrar ibland allmänheten att skicka in sitt material – ibland med löften om en belöning.

Enligt Brian Palmer borde medier i högre grad göra det klart att man har strikta regler för vilket material man kan publicera.

– Medierna bör göra det klart att det inte är lämpligt att filma personer i en sårbar situation och att det är emot deras policy att ta emot dylikt material, säger han.

Också Heidi Warelius säger att medierna har ett ansvar då det gäller spridningen av känsligt material.

– Varför folk fotar och filmar vågar jag inte svara på, men i vissa fall kan det vara frågan om att de får pengar för materialet, säger hon.

Människor fotograferar en man som klättrar upp för Trump Tower i NY.
Det är inte lämpligt att filma överallt. Människor fotograferar en man som klättrar upp för Trump Tower i NY. Bild: EPA/PETER FOLEY Trump Tower,folksamling,publik,smarttelefoner,telefoner,video,Folkhop,människor (släkte),New York (staden)

Moralen har inte hunnit med utvecklingen

– Vår etik och vår etikett har helt enkelt inte hunnit ikapp med den snabba tekniska utvecklingen, säger Palmer.

Heidi Warelius håller med Palmer och uppmanar människor att alltid tänka på om de själva skulle bli filmade i den situation som de filmar någon annan i.

– Bilder sprids så snabbt på nätet, därför måste man vara försiktig med vad man sprider. Det som en gång har lagts ut på nätet kan man inte ta bort från nätet, säger hon.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes